plansch, skolplansch, Pl. 14. Vätskors och gasers jämvikt och rörelse

Text på baksidan:

14. Vätskors och gasers jämvikt o. rörelse.

Bild 1 visar en korkskiva i ett vattenglas. Om korken nedtryckes under vattenytan, uppstår ett mottryck nedifrån och uppåt, som lyfter korken med en kraft, motsvarande den vattenmängd, som korken undantränger, eller med andra ord: En i en vätska helt eller delvis nedsänkt kropp förlorar däri så mycket av sin vikt som den av kroppen undanträngda vätskemängden väger, Arkimedes princip!

Bild 2 visar ett med vatten fyllt och med gummiduk eller dylikt tätt tillslutet glasrör, fig. a, i vilket befinner sig en s. k. "Kartesis djävul" eller dykare. Fig. b visar dykaren i genomskärning. Hålrummet i dykaren, som är fylld med luft och vatten, står genom den ihåliga "svansen" i förbindelse med vattnet i glasröret. Vid vanligt lufttryck simmar dykaren på vattenytan tätt under gummiduken. Genom att med fingret trycka på duken ökas trycket i vattnet och detta tränger in genom "svansen" och komprimerar mer eller mindre luften i dykaren. Av det inträngande vattnet blir dykaren tyngre och sjunker mot botten i glaset eller håller sig svävande i detta. Fig. d. visar en areometer, ett instrument för bestämmande av vätskors spec. vikt. Det utgöres av en ihålig flytkropp, nedtill försedd med ne kulformig del, innehållande blyhagel eller kvicksilver och upptill en rund cylinderformad del, spindeln, vari skala är anbragt. Speciella areometrar finnas för bestämning av volym och viktsprocent, såsom vinprovare, lutprovare m. m.

Bild 3 visar ett fartyg (fig. p). Det av fartyget undanträngda vattnet väger lika mycket som fartyget självt. Fig. S visar en undervattensbåt i undervattensläge. I genomskärning synes barlasttankarna vid C. Genom aqtt fylla resp. tömma dessa tankar (vilket senare sker genom komprimerad luft) göres båten tyngre eller lättare — båtens spec. vikt ökas eller minskas — varigenom båten sjunker under vattenytan eller flyter upp till denna. På samma sätt sker det hos fiskar, vars simblåsa (v) fylles eller tömmes med luft.

Bild 4. Tillämpningen av Arkimedes princip vid gaser. Luften motsvarar här vattnet. Bilden visar en s. k. Montgolfierballong. Ballongen är öppen nedtill, och placeras över en eld, varvid luften uppvärmes av elden och fyller ballongen. Härvid utvidgar sig denna, bli lättare än den omgivande luften och höjer sig.

Bild 5 visar en ballong (p) av tunnt gummi, fylld med en lätt gas, t. ex. vätgas. Gasen utövar då ett tryck uppåt mot handen; tas handen bort höjer sig ballongen upp genom luften.

Bild 6. Fig. ps. visar en vätgasfylld ballong. Fig. pf. en drakballong, i viss grad styrbar. Fig. d. ett styrbart luftskepp, s. k. Zeppelinare, som framdrives medelst motorer och med en fart av c:a 12 mil i timmen. Dess inre består av ett flertal med vätgas eller heliumgas fyllda ballonger.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

Vätskors och gasers jämvikt o. rörelse. Hängare
Ritad av: Achille Rossi.
Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

Text på baksidan:

14. Vätskors och gasers jämvikt o. rörelse.

Bild 1 visar en korkskiva i ett vattenglas. Om korken nedtryckes under vattenytan, uppstår ett mottryck nedifrån och uppåt, som lyfter korken med en kraft, motsvarande den vattenmängd, som korken undantränger, eller med andra ord: En i en vätska helt eller delvis nedsänkt kropp förlorar däri så mycket av sin vikt som den av kroppen undanträngda vätskemängden väger, Arkimedes princip!

Bild 2 visar ett med vatten fyllt och med gummiduk eller dylikt tätt tillslutet glasrör, fig. a, i vilket befinner sig en s. k. "Kartesis djävul" eller dykare. Fig. b visar dykaren i genomskärning. Hålrummet i dykaren, som är fylld med luft och vatten, står genom den ihåliga "svansen" i förbindelse med vattnet i glasröret. Vid vanligt lufttryck simmar dykaren på vattenytan tätt under gummiduken. Genom att med fingret trycka på duken ökas trycket i vattnet och detta tränger in genom "svansen" och komprimerar mer eller mindre luften i dykaren. Av det inträngande vattnet blir dykaren tyngre och sjunker mot botten i glaset eller håller sig svävande i detta. Fig. d. visar en areometer, ett instrument för bestämmande av vätskors spec. vikt. Det utgöres av en ihålig flytkropp, nedtill försedd med ne kulformig del, innehållande blyhagel eller kvicksilver och upptill en rund cylinderformad del, spindeln, vari skala är anbragt. Speciella areometrar finnas för bestämning av volym och viktsprocent, såsom vinprovare, lutprovare m. m.

Bild 3 visar ett fartyg (fig. p). Det av fartyget undanträngda vattnet väger lika mycket som fartyget självt. Fig. S visar en undervattensbåt i undervattensläge. I genomskärning synes barlasttankarna vid C. Genom aqtt fylla resp. tömma dessa tankar (vilket senare sker genom komprimerad luft) göres båten tyngre eller lättare — båtens spec. vikt ökas eller minskas — varigenom båten sjunker under vattenytan eller flyter upp till denna. På samma sätt sker det hos fiskar, vars simblåsa (v) fylles eller tömmes med luft.

Bild 4. Tillämpningen av Arkimedes princip vid gaser. Luften motsvarar här vattnet. Bilden visar en s. k. Montgolfierballong. Ballongen är öppen nedtill, och placeras över en eld, varvid luften uppvärmes av elden och fyller ballongen. Härvid utvidgar sig denna, bli lättare än den omgivande luften och höjer sig.

Bild 5 visar en ballong (p) av tunnt gummi, fylld med en lätt gas, t. ex. vätgas. Gasen utövar då ett tryck uppåt mot handen; tas handen bort höjer sig ballongen upp genom luften.

Bild 6. Fig. ps. visar en vätgasfylld ballong. Fig. pf. en drakballong, i viss grad styrbar. Fig. d. ett styrbart luftskepp, s. k. Zeppelinare, som framdrives medelst motorer och med en fart av c:a 12 mil i timmen. Dess inre består av ett flertal med vätgas eller heliumgas fyllda ballonger.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.