skolplansch, plansch, 1. Oljegeografi. 6. Oljans förädling.

6. Oljans förädling. Vändbar plansch. M. hängare.
Nr. 227.
Copyright Svenska Esso AB, Stockholm.
Wernqvist & Co. Boktr, AB, Stockholm 1952.
Printed in U.S.A.

Text i planschen:
De processer, genom vilka råoljan förvandlas i bensin, fotogen, eldningsoljor, smörjmedel, petroleumasfalt och hundratals andra produkter, kallas med ett gemensamt namn »raffinering». Raffineringen börjar med destillering. Oljan upphettas i rörslingor i en panna (t. v. på den schematiska bilden) och föres i förgasad from in i kolonnen. Gaserna stiger upp genom tornet och bubblar därvid igenom hål i en serie bottnar. Temperaturen är högst vid tornets botten och avtar successivt mot tornets topp. Eftersom fraktionerna har olika kokpunkter, kondenseras de på olika bottnar. Det är sålunda möjligt att uppdela råoljans olika beståndsdelar i ett antal fraktioner. Tjockare eldningsoljor samlas på de lägre bottnarna, lättare eldningsoljor och fotogen högre upp. Bensinångorna bortledes vid tornets topp till en särskild kondensator.

1. Oljegeografi. Vändbar plansch. M. hängare.
Nr. 227.
Copyright Svenska Esso AB, Stockholm.
Wernqvist & Co. Boktr, AB, Stockholm 1952.
Printed in U.S.A.

Text i planschen:
Enligt vad man numera allmänt håller för troligt, har petroleum bildats i de sedimentära avlagringarna i forntida hav. Dessa täckte vidsträckta områden av de nuvarande kontinenterna. Under tidsåldrarnas lopp har jordskorpan befunnit sig i ständig rörelse. Under miljoner av år har väldiga veck pressats upp och åter igen försvunnit. Strändernas konturer ändrade ständigt utseende, allteftersom havet vällde in över kontinenterna eller åter drog sig tillbaka. Vindar, vatten och temperaturväxlingar nötte ned högt belägna områden, och det bortnötta materialet fördes av floderna mot havet tillsammans med rester av växter och djur. På havets botten avsattes tjocka sedimentbäddar, som undan för undan pressades samman till berglager. Under inverkan av underjordiska krafter sköt den forna havsbotten i höjden och är numera i allmänhet fastland. Geologen vet, var dessa forna hav låg, och det hjälper honom att upptäcka de dolda petroleumförekomsterna.

Denna bild av jorden, som den sannolikt såg ut under den geologiska period, som kallas Jura — eller ibland med ett annat namn Reptiltiden — visar de stora förskjutningar, som sedan dess ägt rum i fördelningen mellan land och hav. Det är dessa väldiga förändringar, som givit oss våra mineraltillgångar. Under Juratiden bildades till exempel en del av våra nuvarande kol-, malm- och petroleumförekomster. Mot slutet av denna geologiska period började bergskedjor skjuta upp ur oceanernas djup och stora innanhav bildas.

De skuggade områdena visar var man i våra dagar kan räkna med att träffa på olja. Dessa områden ligger samlade kring de forntida haven. Jordens totala areal ovan havsytan är i våra dagar ungefär 150 miljoner kvadratkilometer. Av denna landmassa har någon gång under tidernas lopp uppskattningsvis omkring 60 miljoner kvadratkilometer varit täckta av vatten och kan därför möjligen vara oljeförande.