släde

"Släde från Åland med skuren dekor. På bakstycket kunglig krona och heraldiska lejon, ofta använda som dekor i folkkonsten. Denna typ av snabba slädar, ibland kallade kappslädar, var vanliga. Denna släde ska enligt traditionen ha tillhört Georg Carl von Döbeln (1758-1820) som var generallöjtnant och krigshjälte. Han träffades av en kula i pannan under slaget vid Porrassalmi 1789 och bar därefter ett svart pannband. Under hans ledning vann de svenska trupperna en stor seger vid Jutas 1808 som blivit känd genom hjältedikten "Döbeln vid Jutas" i Johan Ludvig Runebergs diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848. Denna kappsläde ska Döbeln ha färdats i över isen på Ålands hav vid återtåget från Finland 1809. Den kom till Kulturen redan 1891. Det är bara 71 år efter Döbelns död och skulle kunna tala för att det är sant att Döbeln en gång åkt i släden. Husomhelst är det roligt att visa den fina släden!"
Utställningskatalog, Guldkorn ur samlingarna, 2013 i textilhallen.

" 'Stormäktigste Allernådigaste Konung. När isen ligger behövas inga lotsar.' Georg Carl von Döbeln
Det är den kände 'Döblen vid Jutas' som skall ha skrivit detta till Gustav IV Adolf. Vi förs rakt in i den bittra epilogen till Finska kriget 1809, då Sverige kapitulerat och givit Finland förlorat åt Ryssland. Ålands hav låg tillfruset och fienden hotade att gå mot huvudstaden. Generalen von Döbeln hade genom bristen på trupper stora svårgheter att täcka reträtten och hade på egen hand mibiliserat lotsarna på Åland som underbefäl. Detta hade renderat honom en skarp tillrättavisning från kungen som funnit tilltaget egenmäktigt och därtill ett upprörande åsidosättande av instruktioner och reglementen. Döbelsn svar var som synes inte bara kort och kärnfullt utan också logiskt ovedersägligt.
Men Döbelns ryktbarhet vilar trots allt inte i första hand på hans förmåga att uttrycka sig. Han var även i många andra stycken en märklig man och till hans gestalt har knutits åtskilliga episoder...Det är därför inte alls förvånande, att en släde finns bevarad med den bestämda uppgiften att den använts av Döbeln just under den svenska härens återtåg från Finland. Hur ska man då verkligen kunna veta att detta är Döbelns släde? Några ytterligare fakta till stöd för uppgiften har inte antecknats då den förvärvades till Kulturen. Själva släden som sådan har inte helelr några drag eller detaljer som tyder p ett samband med den berömde generalen. Om något skulle kunna ha tolkats i den riktningen skulle det vara ryggstyckets dekor med kunglig krona och heraldiska lejon, men detta var ett ofta utnyttjat motiv i folklig konst just vid tiden runt 1800."
"Slädar av detta slag var vanliga bland mer välbärgade bönder i landet under 1700-talet och början av 1800-talet, De brukade gå under benämningen kappsläde eller liknande som åsyftade deras lämplighet för snabba turer. Till sin typ hade de sina givna förebilder bland herrskapens åkdon, men intresset för fortkörningvar nog knappast något som behövde väckas genom 'höga föredömen'. Inte minst vid kyrkfärder prövade man gärna vad hästar och åkdom gick för och i många bygder var det sed att efter julottan ordna kappkörning hem till byn. Efter gammal folktro skulle nämligen den som kom först hem också bli först med alla viktiga arbeten under det kommande året, såsom sådd, slåtter och skörd.
Från början kan denna släde således knappast ha tillhört generalen von Döbeln, med det är mycket möjligt att han 'mobiliserat' den hos någon storbonde i Finland eller på Åland."
Nils Nilsson, ur Kulturen runt, s. 120