silverkrage

Den samiska dräkten syddes av samekvinnorna själva.
Hos städernas guldsmeder i Norge och Sverige köpte de silverspännen, maljor, knappar och beslag som syddes fast på kragar och bälten.
I de nordliga städerna i Norge och Sverige tillverkade guldsmederna det särskilda traditionella dräktsilver som efterfrågades av deras samiska kundkrets.

Krage med påsytt dräktsilver (silbkraka). Av röd vadmal med svart kant i sprundet. Stråndkragen är broderad med pålagda tenntrådar och har blå kant. Spännen maljor och knappar är förgyllda eller bär spår av förgyllning. Enligt Karlins katalogkort Kalix lapppmark. Enligt Fjellström (se litt) okänd härkomst. Enligt A-S Svakko sydsamisk.

10 hängknappar typ. 2, 3, 4 (enligt Fjellström)
3 spännen typ 1 olika längd.
8 maljor typ 2.
Silverföremålen har olika ålder.
Se texten, fig 6 c (Fjellström) Foto: S. Hultzén 1962

Enligt Anna-Stina Svakko 2018-03-20 sydsamisk, parspännena sitter överst och maljorna under vilket tyder på västerbotten, söder om Arjeplog. Längre norrut sitter maljorna upptill och spännen längre ner.
Kragen av vadmal är äldsta delen med rakt tenntrådsbroderi. Tenntråden med sentråd inuti. Tyget i övrigt är utbytt och silvret har monterats om. Silverkulorna har monterats på en skinnrem med sentråd. Silvret i övrigt har monterats om och sytts med björntråd troligen i slutet på 1800-talet.