takmålning, innertak, tak, kyrktak

Taket i långhuset består av följande scener (numreringen är en indelning som är gjord av registratorn):

1. "Den gode herden". Kristus bär ett lamm på axlarna, går i ett landskap med träd, moln i bakgrunden. Klädd i blått, kort livkläde och blå strumpor. Resten av lammflocken står bredvid. Scenen målad i blått, brunt, vitt. Text: "Jag är den gode herden" i svart på vit botten, inramat av växtslingor. (plankor som ingår i scenen: 1800-98 B1-B10, B1-B10)

2. "Kristi Himmelsfärd". Nio apostlar blickar upp mot Herrens fötter, vilka är omgivna av ett beige livkläde och röd mantel, i övrigt är han dold i ett molntäcke omgivet av två änglar blåsandes i varsin basun. Änglarna håller i en banderoll med texten "Herren är upfaren med frögd". Apostlarna är klädda i beige, gröna, bruna, blåa och röda livklädnader med mantlar i grönt, brunt och rött. De sitter i ett bergslandskap inramat av slingor i växtornamentik. Änglarna klädda i blå respektive röd livklädnad med röd respektive blå mantel. (plankor som ingår i scenen: 1800-98 A11-A23, B11-B25)

3. "Korsfästelsen". Kristus är uppspikad på korset, klädd i beige höftskynke. Ovanför korset står "INRI". Över scenen texten "Jag låter mitt lif för fåren" i svart på vit botten. Maria och Magdalena står nedanför och sörjer. En romersk soldat sträcker upp ett skaft mot Kristus. En man på vardera sidan om Kristus, uppspikade på kors, klädda i tunt, svagt rosa höftskynken. Längst ned till höger i motivet står två romerska soldater med spjut i händerna. Till vänster två romerska soldater samt en civil man som viker ett tygstycke. Soldaterna är klädda i hjälmar, blå västar och vita skjortor, mannen är klädd i en benvit skjorta och blå mössa. Maria och Magdalena är klädda i en rosa klänning med blåsvart mantel respektive en benvit klänning med röd mantel. Scenen inramad i ett sten- och bergslandskap till vänster. Till höger i bakgrunden syns konturerna av en stad målad i rosa med torn och tinnar. Bakom staden ett bergslandskap med flacka berg. Framför staden en väg mot Golgata (via Dolorosa). Scenen inramad av slingor i gulbrun växtornamentik. (plankor som ingår i scenen: 1800-98 A24-A34, B25-B36)

4. "Yttersta domen". Kristus i mitten med gloria, vilken strålar i vitt. Klädd i ljusgrått livkläde med rosa mantel, samt ett svart spänne som håller ihop manteln framtill. Han sitter på vita moln. Nedanför fyra änglar som blåser i basuner, klädda från vänster i blå livklädnad med röd mantel, vit livklädnad med blå mantel, ljusblå livklädnad med gulbrun mantel och grön livklädnad med röd mantel. Ovanför Kristus en ängel hållande en banderoll med texten "Står upp i döda och kommer för domen" i svart på vit botten. Ängeln klädd i vitrosa livkläde, blåser i basun. Resten efter en motsvarande ängel på andra sidan banderollen finns kvar i form av en hand hållande en basun, samt vingspetsar.
På ena sidan av scenen finns de döda, som stiger upp ur sina gravar, somliga hoppfulla, andra med ångest. På den andra sidan av scenen finns scener från dödsriket med djävlar, människor, ormar omgivna av eld, flammor och stenpartier.
(plankor som ingår i scenen: 1800-98 C1-C6, D1-D9, D11-D12, E1-E5, F1-F6, G1-G5, H1-H5, J1-J5, K1-K2)

Taket i koret består av följande scener:

5. "Jehova". Text skriven på hebreiska i svart inom en gråvit cirkel med brun gloria. Gulbrun bakgrund. (planka: L)

6. "Guds lamm". Ett vitt lamm står med segerfanan kring höger ben. Runt lammet en gloria i brungult. Moln till vänster. (planka: M)

7. "Helige Anden". En gråvit duva inom en gloria kommer flygande mot betraktaren. Gulbrun bakgrund. (planka: N)

8. "Kristus döps i Jordan". Johannes Döparen gjuter vatten över Kristus huvud i Jordan. Johannes klädd i vitgrått höftskynke och vitgrått tygstyckte som hänger över ena axeln och slingrar sig upp kring en stav som Johannes håller i ena handen. Staven har en avslutning i form av ett kors. Johannes står på strandkanten och Kristus står i floden. Ovanför männens huvud flyger en gråvit duva ner omgiven av en gloria. Till höger moln inramade av slingor i växtornamentik i gulbrunt. (planka: O)

9. (5) "Kristus instiftar nattvarden". Sju apostlar (den åttonde syns endast till hälften) och Kristus sitter kring ett bord. Apostlarna klädda från vänster i blå. Röd, blå, blå, vitgrå, röd med brun skjorta, grönblå, röd mantel. Kristus klädd i vitgrå skjorta med röd mantel. Ett stearinljud är tänt på bordet. Till vänster växtslingor i gulbrunt. (planka: P)

Det finns flera anekdoter kopplade till en specifik del av innertaket: ”Den yttersta domen” och ännu mer specifikt motivet med den osaliga evigheten, med djävlarna och de fördömda människorna. Här är några exempel ur dagstidningar från olika år:

”Det berättas att några slättbor en gång kommo hit för att bekika nämnda herre [djävulen, registrerarens anmärkning]. En i Fagerhult boende som hade vetskap om besöket, ställde då om, att en sotare i närheten blev utklädd till att föreställa satan. Svart var han, och horn fick han påsatta, så svepte man en djurhud omkring honom och sålunda förklädd såg han, även för den invigde, skräckinjagande ut. När så besökarna kommo in i kyrkan för att bese ’pocker’, kom han dem till mötes livs levande. Detta var något väl ’magstarkt’ för de nyfikna, vilka hals över huvud togo till flykten för att aldrig mer återkomma.” (Norra Skåne 1924-02-26)

”Den gamla fagerhultskyrkan har också sin del i hembränneriets historia. Under Gustaf III:s regeringstid försökte man på allvar stävja superiet genom att förbjuda husbehovsbränningen. En av fagerhults åboar fick en dag larm om att landsfiskalen var i antågande för att undersöka om det fanns oförseglade bränneriredskap i bygden. Fagerhultsbonden visste vilka straff som väntade och det gällde att gömma det farliga godset. Problemet var bara att apparaten var i full användning. Bonden kom tänka på lyckan [sic.] i kyrkvalvet, kylde snabbt ned bränneriapparaturen och gömde den i kyrkvalvet. De upptäcktes inte utan låg i tryggt förvar bak ryggen på ’Faralta pocker’ som idag finns på vinden till Fredriksdals prästgård u Helsingborg.” (HD 1980-05-18: ”Rivningen av gamla kyrkan ett helgerån” av Ulf Holmklo)

”Målningarna i de båda kyrkorna [Hishults och Fagerhults, egen anm.] liknade för öfrigt i mycket hvarandra. ’Hornpelle’ var dock värst ’utmålad’ i Fagerhults kyrka. Här om berättas följande: Då mästaren, hvilken redan fullbordat målningarna i Hushults kyrka, var i färd med att utföra sitt arbete i annexkyrkan, kom hin på besök, just som hans konterfej skulle utföras. ’Måla mig inte så ful’, sade han. Målaren gaf emellertid hin hin och fortfor att pynta ut porträttet på det hiskligaste. Ett, tu, tre fick han emellertid en knuff, så att han ramlade ner af ställningen, hvilken till all lycka inte var så hög. Envis som han var, kraflade han sig åter upp och fortfor, der han slutat. Ånyo en knuff och ett fall. Målaren var snart uppe igen. Tre gånger måste han åka ner, men så fick han endå porträttet färdigt.” (Helsingborgs-Posten 1901-07-20)

Innertaket målades på 1760-talet (1763-65) av den på sin tid kända kyrko- och provinsialmålaren Christian Holtz, som under sin verksamma tid målade flera bibliska kompositioner på kyrkor i Malmöhus län. Holtz fick för målningarna i Fagerhult 300 daler silvermynt i betalning.
Runt sekelskiftet 1900 beslutades det att kyrkan i Skånes Fagerhult skulle rivas och ersättas med en ny kyrka på samma plats. När rivningen var igång inköptes innertaket av konsul Oscar Trapp. År 1917 inkom det sedermera till museet genom Gisela Trapp.