fotografi

Karl-Åke Strömberg, född 20/8 1917 i Fjälastorp, Brunnby, startade företaget Simplex 1946 som sålde kolvringar. Företaget gick senare i konkurs. Åke jobbade även på Centralgaraget i Helsingborg (Möllers centralgarage). På sin fritid fotograferade han gärna.
Under kriget hjälpte Åke flyktingar över sundet på så sätt att när motorerna till småbåtarna gick sönder sponsrade han så att de kunde köpa nya motorer ”så att de skulle kunna rädda så många som möjligt”.
Under krigsåren var Åke chaufför. Reservdelar till bilar var utspridda i hela Sverige så att däck kunde ligga i Köping och fälgar i Varberg. Materialet var utspritt klumpvis. När de var i Dalarna blev någon i gruppen skadad. Plutonen åkte hem men Åke blev satt att stanna kvar som ambulanschaufför. Bilen gick sönder och det var inte lätt att få reservdelar. De var alltså strandsatta. ”Så dom tog in på ett fint hotell och åt fint och drack fint.” Väl hemma fick de stå i stram givakt och fick höra ”det där gör ni inte om.”
Åke gick Hermodskurs. ”Han var ett halvt geni, pappa".
Gift med Lizzie, född 26/9 1925. Träffades 1949 på en blind date. ”Pappa han var en sån som aldrig hade flickvänner, han hade bara goa kompisar. Han var enväldigt social person men han träffade aldrig någon utan han var bara kompis med alla kvinnfolk. Sen var det en bekant till honom, Nisse Bengtsson, som sa: ”Jag har träffat den rätte! Henne skall du gifta dig med!” Så tog mammas kompis Bibban med henne på spårvagnen och sen när dom kom fram till hållplatsen och mamma fick syn på pappa så sa hon: ”Äh, vi åker vidare, han såg inte så rolig ut.” Men hon steg av och dom hälsade på varandra och då var det bara, ”det är du och jag”.
Lizzie jobbade på Gummifabriken. Paret fick tre barn: Jennie, Peter och Carl-Magnus. Familjen bodde på Carl Öhrnsgatan. Efter konkursen 1964 flyttade familjen till Växjö. Fadern hade rest runt i trakten som försäljare och tycket att där var fint.