bebyggelse, bostadsbebyggelse

HISTORIK
Frölundaslätten byggdes ut under första hälften av 1960-talet. Området (då stadsdelen Frölunda)
exploaterades hårt med större bostadsområden, större hus och kraftigt ökade trafik- och parkeringsytor än tidigare utbyggnad i Väster. Bebyggelsestrukturen gjordes storskalig, trafikdifferentierad och med bebyggelseområden i tydligt avgränsade grupper enligt grannskapsplaneringens ideal. Arkitekturen är dramatisk med skulptural form i stor skala, i flera fall
i form av punkthus. När stadsdelen byggts färdigt med bostäder kompletterades den med centrumanläggningar och gymnasieskola. Spårvägen byggdes ut till Frölunda 1964 och Säröbanan lades ner året efter.

Bostadsgrupper
Området ”Lösgommarna” – vars orangea färg och konkava form går att associera till lösgommar – ritades av GAKO åt Riksbyggen 1960. Motivet till den annorlunda formen var både att minska husdjupet på mitten, där ljusförhållandena var sämst, och att ge en karaktäristisk byggnadsform. ”Kommandobryggorna” och ”Käppen” ritades 1961 av arkitekterna Sven Brolid, Nils Einar Eriksson, Stig Hansson och Walter Kiessling åt Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag. ”Stjärnhusen” uppfördes 1964-65. Arkitekt Lars Ågren stod för ritningarna. Byggherren var Göteborgshem. Radhusen på Altfiolgatan respektive Banjogatan ritades båda av John Snis 1964. Byggherre var Göteborgs
bostadsföretag. Området vid Musikvägen och Fiolgatan uppfördes 1962 av HSB och Lars Sjölander
inom deras arkitektkontor. De höga punkthusen rönte stor uppmärksamhet när de byggdes. Såväl form som fasader uppskattades. Även invändigt höll lägenheterna och trapphusen ovanligt hög standard med ekparkett, keramikplattor och kakel. Panncentralen ”Tratten” planerades att bli 55 meter hög, men uppgifter finns även om 70 meter. Vid en storm år 1969 knäcktes den övre delen och reparerades till en lägre höjd.

Frölunda torg
Frölunda torg byggdes som ett B-centrum; nästa steg i centrumhierarkin efter innerstaden men utvecklades till ett cityannex. En omfattande utredning angående lokalisering av och utrymmesbehov för detaljhandel och social service låg till grund för stadsplanen. Frölunda torg förutsattes bli stadens
första, och troligen enda, centrumanläggning av den storleksordningen i ett helt nyplanerat stadsområde.

Det stora köpcentret liksom den intilliggande raden av skivhus och det höga sjukhuset ritades i omgångar av stockholmsarkitekterna Klemming och Thelaus i samarbete med en rad inhemska och utländska arkitekter och ingenjörer. Skivhusen byggdes 1962-63. Torget, som invigdes 1966, var på sin tid störst i Norden, planerat att inrymma två varuhus, bowlinghall, kontor, social- och sjukvård, biograf, restauranger och bostäder inom centrumbebyggelsen. Inomhustorget var Sveriges
största av sitt slag med en hög och ljus butikshall i två plan.

Frölunda kulturhus
Frölunda kulturhus, invigt 1980, var liksom Blå Stället i Angered en viktig satsning på kultur i förorterna. Området var vid den här tiden uppmärksammat som ett problemområde. Det nya kulturhuset innehöll, förutom ett stort bibliotek, också en simhall, en gymnasieskola, såväl utställningshall som sporthall samt mindre lokaler för föreningsverksamhet. I invigningstalet sades att huset förhoppningsvis skulle kunna ”tillgodose hela människans personlighet”.

MOTIVERING
Bebyggelsen på Frölundaslätten utgör en tydlig berättelse om sin tids ambitiösa och nyskapande
förhållningssätt till bostadsbyggande och bostadsplaner. Området utmärker sig genom sin dramatiska arkitektur som även utgör ett karakteristiskt inslag i stadens ansikte mot havet. ”Lösgommarna” är det första man ser när man når centrala Frölunda. Med sin skulpturala och
storskaliga effekt i stadsbilden och strategiska placering längs med spårvägen är de ett landmärke och uppbär ett symbolvärde för området. ”Kommandobryggornas” plåtfasader är en kombination av för tiden moderna material och en särpräglad byggnadsform. De trekantiga husens skulpturala form och placering i den sluttande terrängen skapar ett påtagligt intryck i stadsbilden. Tillsammans med Käppen har Kommandobryggorna Frölundas mest karakteristiska planform. Panncentralen ”Tratten” har trots sin tekniskt betingade roll en expressiv och tilltalande utformning som tar vara på
funktionalismens formgivande möjligheter. Byggnaden tilldelades pris ur Per och Alma Olssons fond 1965. ”Stjärnhusen” har en skulptural verkan i landskapet och är ett tydligt exempel på teknisk och ekonomisk optimering, typisk för 1960-talets bostadsbyggande i stor skala. (jfr de senare uppförda stjärnhusen i Bergsjön). Området vid Musikvägen och Fiolgatan präglas av en medveten arkitektonisk komposition och utgör ett tidigt exempel på rationellt bygge inom 1960-talets bostadsproduktion.

Frölunda torg är ett i nationellt perspektiv typiskt exempel på de externa centra som börja uppföras under 1960-talet för avlastning av stadens centrala delar. Torgets äldsta huvudbyggnad har en tidstypisk karaktär och bibehållen atmosfär av 1960-talets affärscentrum. År 1967 fick Frölunda torgs affärscentrum pris ur Per och Alma Olssons fond. Priset motiverades bland annat med att ”… de amerikanska idealen gör sig synliga i detta affärscentrum och exemplifierar storskaligheten under
1960-talet”. Frölunda kulturhus berättar tillsammans med Blå Stället i Angered om sin tids kulturpolitik med satsning på kulturhus i förorten som skulle göra kultur tillgängligt för en bred publik, i en tid då kulturen tillskrevs ett egenvärde. Det finns ett stort antal radhusområden som
representerar epoken och har kvaliteter. Urvalet föll på de tidstypiskt utformade områdena på Altfiolgatan och Banjogatan, som skapar karaktäristiska inslag i stadsbilden. Kommandobryggorna, Käppen och Tratten ingår i sammanställningen Moderna Monument.

BESKRIVNING, KARAKTÄR
”Lösgommarna”
”Lösgommarna” är tio skulpturala punkthus med konkava långsidor grupperade i L-form längs
Mandolingatan och Fagottgatan. Fasaderna var ursprungligen i brännlackerad eternit i brandgula
toner. Taken är svagt sluttande med pappbeläggning. Gavelbalkongerna är utanpåhängda. Fönstren är löpande i raka rader längs långfasaden. Den speciella byggnadsformen är rationell på så vis att den ger större bostadsyta i de ljusa hörnlägena och mindre husdjup mot kärnan med dess trapphus.

”Kommandobryggorna”, ”Käppen”
Husgruppen består av sexton futuristiska höghus, på norra och södra Dragspelsgatan, med
triangelliknande planform samt ett lamellhus i form av ett J vid Pianogatan. Den elementbyggda
betongkonstruktionen i punkthusen täcks av betad aluminiumplåt i silvergrå färg. Byggnaderna är
kilformade med fönster riktade mot havet i sydväst, likt kommandobryggor. Aluminiumfasaderna var
vid tiden för uppförandet ett nytt ”underhållsfritt” material, en ”regnkappa” i väderutsatt läge. En del av lägenhetsplanlösningarna är flexibla. ”Tratten” panncentral Panncentralen ”Tratten” ligger vid Marconigatan nära Frölunda Torg. Byggnaden har en säregen, skulptural form likt en upp- och nedvänd tratt. Konstruktionen består av ett aluminiumskal trätt över en platsmurad tegelskorsten.
Byggnaden kontrasterar mot de omgivande hyreshusens kubiska helhet vilket berikar stadsbilden.

Stjärnhusen
Stjärnhusen är fjorton niovånings punkthus vid Speldose- och Valthornsgatan, mellan Frölunda torg i
öst och trafikleden i väst. Byggnaderna är grupperade kring tre gårdar med adress Tamburingatan,
Speldosegatan och Munspelsgatan. Samma hustyp finns också på Teleskopgatan i Bergsjön. Byggnaderna har även kallats turbinhus på grund av ett speciellt byggnadssätt i vilket man först bygger det centrala trapphusen och runt det de identiska lägenheterna. Alla lägenheter är hörnlägenheter.

Altfiolgatan
Radhusen ligger i en backe med ett gemensamt pulpettak och en för hustypen vanlig struktur, med
förråd framför entrén på ena sidan, balkong och uteplats åt den andra. Placeringen i sluttning skapar skuggspel med carportarna och den lilla avfasade sockelfliken. Husen har behållit sin homogena utformning, som balanseras av de vita snickerierna.

Banjogatan
Radhusen ligger i en sluttning vid återvändsgatan Banjogatans östra sida i kanten av Ruddalens
skogsområde. De fyra längorna har suterräng och är svängda, målade i gula och grå toner. På den konvexa sidan åt norr finns entréerna och den konkava åt söder har uteplatser med olika inramning under den utskjutande övervåningen.

Musikvägen och Fiolgatan
Bebyggelsen vid Musikvägen och Fiolgatan är sju tolvvånings punkthus och ett böjt trevånings lamellhus. Punkthusen omgärdas i norr av Musikvägen, från vilken Gitarrgatan och Fiolgatan sträcker sig söderut längs bebyggelsens östra och västra sida. Inomhuscentrumet Althallen ligger strax intill punkthuset längst österut i området. I söder angränsas området av en sentida byggnad för äldreboende och en tillfällig parkering. I gårdsrummets mitt finns en daghemsbyggnad från 1966. Det här området är ett av dem som tydligast visar Tage William-Olssons tankar om långa hus längs nivåkurvorna i ett öppet jordbrukslandskap med utsikt åt båda håll.

Frölunda torg
Frölunda torg är ett inomhustorg i två våningar. Mot exteriörens ganska slutna tegellåda står en mera grafisk interiör vars tak har en omvänd välvning som kommer av de stora fackverksbalkarnas form som också rymmer den platskrävande ventilationen. Skulpturala spiraltrappor i betong framhäver, tillsammans med rulltrapporna, den ständiga rörelsen av människor mellan de två våningarna. Ett organiskt formspråk skapas interiört av betongens böljande former, som står i kontrast till den stramare exteriöra tegelfasaden. Några av de viktigaste punkterna i anläggningens struktur är den ljusa färgsättningen, spiraltrapporna, stråken mot bostadsbebyggelsen, stråket mot kulturhusets entré, dagsljusinsläppen och Arne Jones skulptur Universum. De vita skulpturalt utformade
spiraltrapporna leder till likaså vitmålade loftgångar.

Frölunda kulturhus
På höjden norr om Frölunda torg ligger Frölunda kulturhus. Byggnaden består av en våning med källare, men är byggd i nivåer som följer Slottsbergets lutning. De publika delarna med utställningshall, bibliotek, teater- och biograflokal samt simhall ligger närmast entrén
nerifrån spårvagnshållplatsen. Byggnaden är byggd i mörkt tegel och klinker med stora glasytor mot den omgivande naturen, i de publika delarna. Många olika verksamheter i huset innebär att människor i alla åldrar möts i den gemensamma entréhallen/inomhusgatan med ursprunglig konstnärlig utsmyckning av konstnären Lennart Landqvist.

GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR
De stora förändringar som skett av området som helhet sedan 1960-talet gäller utbyggnaderna av trafiklederna och en stor utbyggnad av Frölunda torg 2007- 11 som innebar en förnyad spårvägshållplats, nya bostäder samt en utbyggnad av köpcentrumet. I slutet av 1970-talet
genomfördes en fasadrenovering av ” Lösgommarna” och några år senare en tilläggsisolering med
fönsterbyte och plåtfasader i en kulör som liknade den ursprungliga. Utemiljön rustades upp under 1990-talet. ”Kommandobryggorna” har genomgått mindre ombyggnader med bibehållen karaktär medan Käppen har ändrats genom att portarna och fönstren har bytts ut. Det lilla, men ambitiösa inomhuscentrumet Prisma har rivits och tre nya punkthus har uppförts på platsen.