bilder, arkivalier, intervju, fotografi

Om intervjun med Claes Öhlander
Claes Öhlander bor med sin fru i Kungsladugård i Göteborg, i huset hans farfar och farmor bodde i när han var barn. Egnahemsföreningens styrelse har pekat ut Claes som en viktig intervjuperson, med intressanta erfarenheter av området både som besökande och boende.
Intervjun genomfördes vid ett besök hos Claes, av Lisa Åkesson, professor i socialantropologi på Göteborgs Universitet samt Ylva Berglund, antikvarie på Göteborgs stadsmuseum. Intervjun bandades med mobiltelefon, och pågick under drygt 1,5 timme i vardagsrummet. Under intervjun bjöd Claes på te och kanelbullar. Det var ett livligt samtal där han frispråkigt delade med sig av sin upplevelse av grannskapet, där både hans mor- och farföräldrar bott under 1900-talet. Inte minst sätter han ord på en skavande känsla kopplad till klass och den komplexa relationen till Altbo i området. Det handlar om farfars charkuteri, den inbyggda representationskänsla i huset han bor i, men också om att inte vara fin nog, som han upplevde att hans farföräldrar kämpade med hela livet. Gentrifieringen av Kungsladugård har djupa rötter.
Intervjun är skriven på talspråk och något redigerad, men inte mycket. När någon skrattat så är ordet ”skratt” inlagt inom parentes. När något ord saknas för att en mening ska bli mer begriplig, så är det också inlagt inom parentes. Även ordet ”tankepaus” finns inlagt inom parentes, för att förtydliga när svaret dröjer. Ibland markeras oavslutade meningar med tre punkter i parentes. Men texten är inte tillsnyggad eller omstrukturerad utan följer så som samtalet flöt på under eftermiddagen hemma hos Claes.
Underrubrikerna är satta för att underlätta läsningen. Intervjun genomfördes med utgångspunkt från en frågelista som är gemensam för alla intervjuerna i serien, även om frågorna är underordnade. Det är Claes sätt att besvara frågorna och reflektera kring sin livshistoria, som har fått styra samtalet.
Nu finns hans minnen av Egnahemsområdet Kungsladugård, tillgänglig för alla oss som är intresserade av hur livet levdes i trädgårdsstaden fram till i slutet av september 2023. Minnen som i sin förlängning kan kopplas till stadsbyggnadskvaliteter i den fysiska miljön, till grönområden och bebyggelse men också till fastighetsmarknadens konsekvenser på kulturmiljön. Claes berättar om minnen i relation till områdets förändrade identitet. Gentrifieringens påverkan av befolkningen i kvarteret när bostadspriserna ökat på villor och radhus och när ”vanligt folk” byts ut mot högutbildade och välavlönade. Claes reflekterar kring sin relation till områdets förändring, men också kring barndomens resor till Kungsladugård, uppklädd i kavaj som en ”cirkusapa” för besök hos far- och morföräldrarna.
Gemenskapen i kvarteret, omsorgen om den egna trädgården, platsen och människorna. Allt detta har varit grundläggande för Egnahemsområdets sociokulturella utveckling. Sammantaget har det gjort Kungsladugård till en av Göteborgs mest populära bostadsområden. Att ta del av intervjun med Claes, är en viktig pusselbit för att förstå hur staden förändras.
Ylva Berglund, Antikvarie