Datasaab

Saab utvecklade under 1950-talet ett datatekniskt kunnande vad gäller såväl maskin- som programvara, bl.a. med BESK-kopian SARA, som byggdes för företagets egna beräkningsbehov. Den tidigt transistorbaserade datorn D2 (1960, chefskonstruktör Viggo Wentzel) byggdes som prototyp och utvecklingsplattform för flygmilitära system. Ur detta arbete kom den flygburna CK37 för flygplanet Viggen, men också de civila D21 och D22, som under 1960-talet nådde vissa framgångar inom både tekniska och administrativa tillämpningsområden, bl.a. i en uppmärksammad upphandling för länsstyrelsernas folkbokföring och skatteuppbörd. Med minidatorlinjen D5, lanserad 1969, skedde omfattande leveranser framför allt för terminalsystem inom banksektorn.

År 1974 övertogs huvudddelen av Facits datasektor, samtidigt som D20-linjen övergick till det nybildade Saab Univac, hälftenägt av Saab och Univac. Vid årsskiftet 1977-78 bildades Datasaab AB genom samgående mellan Saabdivisionen och det halvstatliga Stansaab, det senare med omfattande tillverkning av avancerade dataterminaler (Alfaskop) och utveckling av realtidsystem, framförallt för flygtrafik.

D. tillfördes under sin livstid av industri- och försvarspolitiska skäl hundratals miljoner i statliga medel och var punktvis tekniskt avancerat, men saknade förmåga att i längden hävda sig på marknaden; uppgåendet i Ericsson var ett erkännande av detta.