Leonard Björkfeldt, son till handlaren/bagaren Emanuel Björkfeldt och Charlotta f. Boustedt (född 1794 i Fuxerna, död 1862 i Gbg). Äktenskapet mellan föräldrarna upplöstes 1828 och modern gifte om sig med bryggaren Sven Axel Svensson, som drev sitt näringsfång på landeriet Södra Burgården. I honom fick ynglingen en god och kärleksfull fostrare.
Det blivande arbetsfältet låg nära till hands - Björkfeldt skulle gå i styvfaderns fotspår. Som ett led i utbildningen inskrevs han vid Chalmerska Slöjdskolan, varifrån han utexaminerades år 1853. Så följde några års praktik vid det Svenssonska bryggeriet, där han redan tidigare gått till handa. I Göteborgs Bryggargille introducerades han den 10 november 1837, den för övrigt synbarligen sista lärlingsupptagningen som inträffade vid gillet. Sekreteraren noterar härom: "Herr S. A. Swensson lät inskrifwa Johan Leonard Björkfeldt, som redan mer än 3:ne år bidträdt i Bryggerirörelsen och nu inskrefs på ett år, i förbund." Tre år senare, den 19 november 1840, skymtar Björkfeldt åter i protokollet; han utskrives då ur gillet. (Göteborgs Bryggargilles protokoll 1661-1846, utg. av AB Pripp & Lyckholm 1946).
Men Björkfeldt hade mer att lära, innan han var fullgod bryggare. Besök i utlandet, i England en, i Paris ett par gånger, gjorde honom till en ganska berest man och vidgade hans vyer samtidigt som han hela tiden var inställd på att förvärva rena yrkeskunskaper.
År 1846 kände Björkfeldt sig mogen att låta fackmän bedöma hans kompetens. Han begav sig till Münchens berömda Spatenbryggeri och kunde efter godkända prov återvända till hemlandet med mästardiplomet på fickan. I bagaget fanns också bevis på en annan sida av hans förmåga, en skissbok full av synintryck av de trakter han passerat.
Björkfeldts fallenhet för teckning hade redan under hans år vid Chalmerska Slöjdskolan observerats av skolans konstintresserade rektor, professor Carl Palmstedt. Denne gjorde ynglingen till sin protegé och uppmuntrade honom genom råd och anvisningar. Ja, det var i själva verket i professorns sällskap som Björkfeldt företog sina båda Parisresor.
"Björkfeldts egentliga genre var perspektivritning och han var för öfrigt sjelfva motorn vid alla enskilda sceniska tillställningar i Göteborg, det vill säga med afseende på dekorationer och dylikt", berättas i en tidningsnotis av äldre datum. Notisen upplyser också om Björkfeldts intresse för en ny teknisk landvinning, då den nämner honom som en av fotograferingskonstens introduktörer i Sverige. På den första konstutställningen i Göteborg 1842 kunde besökarna själva bilda sig en uppfattning om det nya mediets möjligheter genom en av Björkfeldts daguerrotypier.
Björkfeldt beskärdes ej många år av att utöva sitt egentliga yrke som bryggmästare. Den så lovande och mycket avled av tarmvred den 9 maj 1848. Han var endast 33 år och ogift.
Några kortfattade rader i Gösta Bodmans "Chalmers Tekniska Institut. Matrikel 1829-1929" (1929) och den av Hugo Fröding meddelade levnadsteckningen i "Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier" (1903), kap. Artisterna, ge oss de viktigaste uppgifterna till Björkfeldts biografi. Till dessa kan läggas att han på Konst- och Slöjdföreningens i Göteborg första utställning 1842 även framträdde som tecknare. "Hvad den Archetektoniska delen av expositionen vidkommer, funnos följande: Pantheon, interiör efter Weinberg, af H:r Leonard Björkfeldt förtjenstfullt kopierad"... (H. T. 1842 21/3). Han har vidare medverkat i det numera sällsynta "Trollhätte-Album" som, tryckt i Göteborg 1846, inneslöt en samling av "de vackraste och märkvärdigaste utsigter vid och omkring Trollhättan", 10 litografier efter Björkfeldts tecknade förlagor och med text av Orvar Odd, den kände publicisten O. P. Sturtzen-Becker. År 1846 mottog Björkfeldt uppdraget att för Trädgårdsföreningens kallelse- och aktiebrev och diplom uppgöra skissen till en vinjett, föreställande "en utsigt af Blifwande Orangeribyggnaden" (avb. å sid. 56 i Harry Lindbergs "Göteborgs Trädgårdsförening 1842-1942". Författaren rättar där Frödings uppgift att Björkfeldt också gjort ritningen till växthuset; detta gjordes av L. W. Brandenburg).
I museet är Björkfeldt tidigare representerad genom en stor panoramamålning "Göteborg från Stigbergsliden", en mindre akvarell med samma motiv och en sepialavyren "Stora Torget" samt de 4 efter hans teckningar framställda litografierna med göteborgsmotiv, var och en betecknad "Götheborg". Museet äger också av Björkfeldt 16 landskapsvyer med göteborgsinslag laverade på ett själlsnöre av vitt siden, vilket utförts av hans syster Carolina Emerentia, gift Wimell (1813-1887).
Om hänsyn tages till Björkfeldts andel i tillkomsten av nyssnämnda grafiska arbeten, ger en granskning av de nyförvärvade teckningarna stöd för tanken, att de äro att betrakta som förarbeten till nya litografier. Konstnärens förkärlek för arkitektoniska motiv framgår tydligt av bladen. Man lägger märke till en minutiöst utarbetad panoramabild, tagen från höjden strax söder om nuvarande S:t Pauli kyrka. Rubricerad "Götheborg, från östra sidan" omramar den tillsammans med elva andra av Björkfeldt tecknade yver den "Plan och Panorama över Götheborg" som enligt signaturen blev "Graveradt i Sten af Carl Otto" och utgavs av D.F. Bonniers förlag, Göteborg. Att döma av ett till Björkfeldt den 26 november 1844 riktat brev från en kusin synes graveringen ha gjorts detta år. Fastän konstnären icke med samma precision utarbetat de övriga göteborgsbladen, är likväl hans noggrannhet i detaljstudiet också här påtagligt. Detta gäller särskilt ett par göteborgsprospekt från älven. Bortsett från en av Lars Wilhelm Kylberg i september 1826 daterad akvarell har detta motiv tidigare endast återgivits i van Ansens halvtannat århundrade äldre kopparstuckna vinjett till en av sjökartorna i Petter Geddas atlas över Östersjön och Kattegatt omkring 1700.
Bland panoramorna förekommer också blyertsskissen till den ovan nämnda utsikten från Stigbergsliden, den till formatet största i Björkfeldts oeuvre.
Det är naturligt att denna artist ägnade sin hemstads centrala partier störst uppmärksamhet. Kyrkorna, Stora Torget och Stora och Västra hamnkanalerna förekomma i åtskilliga skisser av vilka flertalet är att betrakta som förstudier till de tidigare nämnda litografierna. Men Björkfeldt intresserade sig också för stadens omgivningar t. ex. Jakobsdal, Säveån med Gamlestadsbron och Kristinedals lusthus. En sepialavyr av landeriet Ånäs och Sahlgrenska sockerbruket är värdefull ur den synpunkten att den, i motsats till förut kända avbildningar, visar de ifrågavarande byggnaderna från baksidan, d. v. s. västerifrån. Teckningar finnas också från något avlägsnare orter, såsom bladen "Torslanda från Göte elf", panorama med Partille slott, två Särövyer, därav en av Skogshyddan, och vidare sågarna vid Lilla Edet och Ström herrgård.
En blyertsteckning av Sanne kyrka i Bohuslän med tillhörande promemoria rörande eventuella omändringsarbeten och en dito i tusch "Project till Sanne kyrka i Bohuslän 1843" kunna tänkas ha samband med något uppdrag som Björkfeldt anförtrotts av församlingen. Ytterligare en svensk kyrkobyggnad är företrädd, nämligen Varnhems klosterkyrka med en interiörbild, som är en av de äldsta kända av detta gudsrum.
Den till museet donerade delen av Björkfeldts produktion innehåller slutligen en serie teckningar av Göta älv vid Trollhättan, förarbeten för det ovan nämnda Trollhättealbumet. I fru Heilborns gåva ingick också tre Björkfeldtskisser med motiv från Hellesunds hamn i Norge. De har överlämnats till Sjöfartsmuseet i Gbg.
Även Björkfeldts halvsyster Jakobina (Bina) Charlotta Svensson (1831-1921) hade en artistisk ådra. Hon stod för undervisningen i Göteborgs musei ritskolas akvarellmålningsklass under vårterminen 1870. Ögnar man igenom det ritalbum efter henne, anträffas vid sidan av hennes egna och den likaledes teckningsbegåvade grosshandlanden och tobaksfabrikören i Göteborg Adolf Prytz' (1813-1870) landskapsvyer - bland annat från Särö - även några sådana av brodern Leonard. Till formatet och utförande överensstämma de med ovan omtalade panoramat. Motiven äro från Göteborg.
I fru Heilborns donation ingick en blyertsskiss till den kanske mest uppmärksammade av de göteborgslitografier till vilka Björkstedt gav impulsen, nämligen Domkyrkan och Domkyrkoplanen. Till underlagsmaterialet för samma litografi får även räknas en fru Estrid Holmer, Stockholm, tillhörig sepia-lavyer, vilken är daterad 1837 och sålunda upplyser om det tidigast tänkbara tillkomståret för litografien. Samma för tidsbestämningen lyckliga omständighet återupprepas med avseende på ett annat av Björkfeldts till litografi överförda göteborgsmotiv. Det är utblicken över Lilla Torget och Stora Hamnkanalen, som tack vare en daterad lavyr bland de av agronom B. O. Dahlgren, bevarade bladen kan hänföras till år 1836.
Trots sin korta livstid och i betraktandet av att han närmast sysslade med teckning som tidsfördriv hann Björkfeldt alltså med åtskilligt i bildväg. Blyertsen var hans käraste uttrycksmedel. Endast i undantagsfall besvärar han sig med att öppna färglådan. Det gäller då motiv, vilka han som flitig flanör fann värda att fästa på skissboksbladen.
De detaljrika, något torra litografierna i tidens smak såg han mottagna med bifall i hemstaden. "Ej får jag glömma omtala hvad jag sedt i tidningarna idag; jo der står att din sista Götheborgsvue är mer omtyckt än de första, och att det väntas tvenne, tagna utom staden" skriver Björkfeldts syster Hildegard i sitt brev till honom den 10 april 1838. Han var en rutinerad tecknare och väl förtrogen med tekniken inom sin genre.
Men han saknade ej helt artistisk begåvning, något som nog kan utläsas ur den stora panoramamålningen från Stigbergsliden. För honom satt emellertid noggrannheten i högsätet vid återgivningen av de arkitekturmotiv han så gärna stannade inför. Genom sin exakthet ha dessa bildblad ett odisputabelt kulturhistoriskt värde.
Ingen dåtida göteborgstecknare har så träget studerat sin stad som Björkfeldt. Hans flit är givetvis att se mot bakgrund av de ekonomiska intressen, som litograferingskonsten födde. Denna gav å andra sidan både samtiden och eftervärlden tillfälle att för en ringa penning förvärva ganska förträffliga bilder av staden Göteborg och dess sevärdheter.
[efter Arvid Flygare "Johan Leonard Björkfeldts teckningar"]
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
