Backa 66, utställningsdel

INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
Miljön kring S:t Jörgens sjukhus med anslutande park och
grönområden utgör bevarandeområde Backa 66:A
då den speglar vårdinrättningens utveckling under
omkring 100 år. I miljön ingår två villor, läkarbostäder,
uppförda 1957 samt fyra flerbostadshus med
personalbostäder från 1952-64. Panncentralen tillkom
1956. För byggnader uppförda efter 1965 har ingen
kulturhistorisk bedömning gjorts. Berättelsegatan med
Brunnsbokyrkan utgör bevarandeområde Backa 66:B
med en grupp flerbostadshus väster om Brunnsbotorget.
”Bostadsområdet omfattar välbevarade och tidstypiska
byggnader från 1960-talet och utgör ett intressant
exempel på de bostadshus som ritades av Nils Einar
Eriksson”. En grupp radhus öster om Brunnsbotorget
utgör bevarandeområde Romangatan, radhus, Backa
66:C. ”Det enhetligt bebyggda området med sina väl
utformade detaljer är ett intressant exempel på småhus
i grupp från 1960-talet”.

EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Backa socken hade i huvudsak samma storlek som
den nuvarande stadsdelen Backa. Före 1658 tillhörde
området Norge–Danmark. Backa socken var en bördig
jordbruksbygd och kallades i slutet av 1800-talet
för ”Hisingens trädgård”. Inom socknen låg byarna
Lärje och Tingstad som räknades till de största i
Göteborgstrakten. Flera andra byar och gårdar fanns
också här bl a Backa, Bällskär, Tagene, Skälltorp, Lilla
och Stora Hagen samt Aröd. Backa medeltidskyrka
hade ungefär samma läge som den nuvarande, vilken
tillkom 1864.
1867–72 uppfördes Göteborgs Hospital (S:t Jörgens
Sjukhus) i nordvästra delen av Backa och under
1800-talets senare del började Backa att förändras bl a
genom inflytandet från Göteborg.
Tingstads municipalsamhälle byggdes upp kring
industrierna vid älven. Här låg två pappersbruk som
utnyttjade älven för transporter från egen hamn.
Strandområdet i Tingstad införlivades med Göteborg
1883 för att bli hamnområde och 1907 öppnades
Bohusbanan som hade två stationer i Backa, Tingstads
station och Lillhagens station. Från sekelskiftet började
industrier att etableras längs älvstranden bl a Trävaru
AB Dalarne som senare övertogs av AB Strömman
& Larsson, Göteborgs Pappersbruk, C Fr Waern & Co
och Siporexfabriken. Efter 1920 utökades bebyggelsen
med villor, nya skolor uppfördes och 1924 byggdes
Backas första Folkets Hus. Med industrialiseringen
längs älven sköts tyngdpunkten söderut från Backa
kyrka och skola.
Backa utvecklades med sitt läge vid älven tidigt till
ett industriområde med inte minst trävaruföretag
och pappersbruk, försörjda med virke från Värmlands
skogar. Området kring gatorna med de passande
namnen Importgatan, Exportgatan och Transportgatan
blev ett logistikcentrum i Göteborg.
Införlivandet av Backa skedde 1948 då Göteborg
erhöll ett område som kunde användas för hamnens
behov och bostadsbebyggelse i dess närhet. Från att
ha varit en stadsdel med många bondgårdar och ett
fåtal villaområden, ändrades Backa från detta år
fram till mitten av 1970-talet till en stadsdel med
relativt tät bebyggelse. Arbetet med generalplanen
för Hisingen pågick mellan 1969-71. Brunnsbo i
södra Backa bebyggdes först. Redan 1959 påbörjades
projekteringen under ledning av Koj Jonsson. I södra
Backa uppfördes Brunnsbo torg med omgivande
bostäder 1963-65. Längs Berättelsegatan, väster om
Brunnsbotorget, uppfördes en grupp flerbostadshus
1964 enligt ritningar av arkitekterna Nils Einar
Eriksson och Ragnar Dahlberg av Göteborgs Stads
Bostads AB.
Norra delen av Backa byggdes ut cirka 1968-71. Den
omfattar Backa Röd som är ett relativt stort homogent
område med lamellhus, skivhus och punkthus, en grupp
loftgångshus väster om Backa kyrka, vinkelbyggda
lamellhus vid Sägengatan, skivhus och svalgångshus
i Blå staden, trevåningshus vid Gösta Berlingsgatan
samt Bällskärs småhusområde. Ett brett stråk längs
älven togs i anspråk för trafikleder och verksamheter
av varierande slag. 1972 uppfördes en liten kyrka vid
Brunnsbotorget och 1968 fick Backa också en ny stor
begravningsplats, Fridhems kyrkogård.
Stig Andersson från Säve startade åkeri och 1946
också en liten bensinstation vid gamla Rikstvåan. När
motorvägen kom 1964 byggde Stig efter amerikansk
förebild, på obebyggd mark, ett stort center med bank,
mataffär, restaurang, motell, bowling och verkstad,
invigt 1968. Idag är det känt som Stigs center.

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Stadsdelen har en landskapskaraktär av
hällmarksskog. Områdena runt Kvillebäcken
och Göta älv har karaktären älvdal. Stadsdelen
har både kulturminnesmärkta gårdar och nyare
bostadsområden. Där finns såväl höga som låga
flerfamiljshus och en hel del villaområden. Husen är
uppförda under olika tidsepoker. Merparten byggdes
under åren 1961-70. E6 utgör en kraftig barriär som
skiljer verksamhetsområdet utefter älvstranden från
övriga stadsdelen. En annan barriär är Litteraturgatan
som skär genom stadsdelen och skiljer bebyggelsen på
den västra från den östra sidan om gatan.