Typ <itemType> |
Utställning |
Beskrivning <itemDescription> |
|
Sakord <itemDescription> |
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
FÖRÄNDRAT, BEVARAT Torslanda flygplats avvecklades 1977–81. Centrumanläggningen vid Torslanda Torg har utvecklats. I norr längs Domarringsgatan byggdes ett mycket stort småhusområde och en skola, Tors...
Visa hela
FÖRÄNDRAT, BEVARAT Torslanda flygplats avvecklades 1977–81. Centrumanläggningen vid Torslanda Torg har utvecklats. I norr längs Domarringsgatan byggdes ett mycket stort småhusområde och en skola, Torslandaskolan, cirka 1970–75 (nyuppförd 2013 efter brand). Många av fritidshusen har förvandlats till året-runt-bostäder. Delar med landsbygdskaraktär är fortfarande bevarade och värdefulla miljöer finns bl a i Tumlehed kring gården Skogen samt på Porsholmen och Krossholmen. Enstaka väl bevarade gårdar eller byggnader finns även i övriga delar. Byggnadsformerna och hushöjderna varierar. Trevåningslamellerna finns som vinkelställda, krökta, saxade och lameller i u-form. Punkthusen förekommer bl a som trekantiga, stjärnhus och t-formade. Radhus, atriumhus och villor utgör en mindre del av bostadsbebyggelsen i området. INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM I tidigare bevarandeprogram del I och II finns följande områden beskrivna under rubriken övrigt: Skeppstadsholmen och Stora Varholmen som är havsbadskolonier. De två havsbadskolonierna är intressanta exempel på kolonirörelsens verksamhet i Göteborgsområdet. Före detta Torslanda flygplats. Torslanda flygplats invigdes i samband med Jubileet 1923 och utvidgades på 1930- och 1960-talen.
Stäng
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Torslanda ligger i sydligaste Bohuslän och har en utpräglad bohusnatur med stora lerslätter i nordost och klippterräng mot havet i väst. I stadsdelens östra del finns ...
Visa hela
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Torslanda ligger i sydligaste Bohuslän och har en utpräglad bohusnatur med stora lerslätter i nordost och klippterräng mot havet i väst. I stadsdelens östra del finns verksamheter med bland annat Volvo och Göteborgs hamn. I ett stråk i mitten finns en koncentration av bostäder och service medan den västra delen domineras av natur- och rekreationsområden. Bebyggelsen utgörs till största delen av enskilda småhus med stor andel grupphusområden och villabebyggelse från 1960-talet och framåt. EN HISTORISK TILLBAKABLICK Stadsdelen Torslanda har i huvudsak samma gränser som Torslanda socken. Området som tillhörde Norge före 1658 omfattar den västra delen av Hisingen. Socknens största gårdar eller byar var Torslanda, Amhult, Hästevik, Röd och Tumlehed med 4–11/2 mantal samt Högen, Bur och Kärr med 1 mantal. Jordbruket dominerade men fiske har också bedrivits. I slutet av 1800-talet började sommarbostäder att etableras vid Hästevik–Hjuvik som hade ångbåtsförbindelse med Göteborg och från 1920-talet uppfördes sommarstugor inom flera områden. En viktig förändring i Torslanda jordbrukssocken genomfördes 1923 då Torslanda flygplats byggdes intill ett strandområde vid Amhults by. Här bedrevs reguljärt flyg från 1926 och flygplatsen utvidgades efter hand. 1924 anlades Torslanda havsbadskoloni på Skeppstadsholmen väster om flygfältet och en liknande koloni tillkom senare på Stora Varholmen. 1952 sammanfördes Torslanda och Björlanda till en kommun som fick namnet Torslanda. Några år senare beslutades att Volvos nya fabrik skulle ligga i Sörred öster om nuvarande stadsdelen Torslanda och den stod klar 1964. 1967 inkorporerades Torslanda, Tuve och Säve i Göteborg – tre kommuner samtidigt. 1971 gjordes en Generalplan för Hisingen, som delade in Hisingen i ett rutnät av vägar, avsatte större delen av västra Hisingen till industrier och hamnar och lade ut stora bostadsområden kring ett snabbspårvägsnät på centrala och östra Hisingen. Planen blev mycket omdiskuterad för sina stora industriområden. Volvo byggde sin Tuvefabrik på ett område redan planerat för bostäder. Volvo startade en jättefabrik med ett kilometerlångt löpande band i Torslanda 1963. Stadsplanen för den centrala delen av Torslanda, norr om Torslanda kyrka, gjordes 1967 av Per W Persson och Lars Trogard. Området byggdes på åker och ängsmark, intill ett höjdparti. Den äldre jordbruks- och fritidsbebyggelsen har inlemmats i planen. Industrins expansion öppnade för inflyttning av stora grupper som fann arbete i industrin. Stadsplaneringen skedde parallellt med byggprojekteringen, ofta av samma arkitekter, exempelvis Göteborgs Förorters arkitektkontor. Öster om torget ligger det första bostadsområdet, ett lamellhusområde som kallas ’Gamla Solbo’ efter bostadsrättsföreningen. Väster om torget byggde HSB ett område med fyravånings punkthus som bildar en karakteristisk 60-talsmiljö kring en kulle. Nya Solbo är ett stort radhusområde öster om kyrkan. Bebyggelsen består mestadels av bl.a. atriumhus ordnade i grupper kring öppna platser. Tvåvånings flerfamiljshus i norr byggdes av HSB. Området har låg skala och är anpassat till omgivningen i mindre bostadsgrupper. 1960-66 byggdes ett nytt bostadsområde i Röd-Nolered som ansluter till Torslandas gamla centrum kring kyrkan. Närmast kyrkan placerades Torslanda Torg och en ny skola (Noleredsskolan) som gränsar till f d småskolan. Väster om Torslanda Torg uppfördes lamellhus och en grupp punkthus i 4 våningar. I söder och sydväst ansluter en grupp kedjehus och ett radhusområde. Öster om torget byggdes några loftgångshus och en radhuslänga och i nordost ett område som omfattar radhus och atriumhus.
Stäng
|
Inventering / kopplad till <itemDescription> |
|
Land <itemDescription> |
|
Stad <itemDescription> |
|
Stadsdel <itemDescription> |
|
Stadsdel <itemDescription> |
|
Stadsdel <itemDescription> |
|
Titel / verkets<itemName> |
- Torslanda 78, Sörred 82
|
Sakord<itemName> |
- utställningsdel
|
Ämne <subject> |
|
Titel / utställningsdel <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Göteborgs stadsmuseum |
Källa <url>
|
|