Hjällbo, Eriksbo, Hammarkullen, utställningsdel

ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Hjällbo, med områdena Hjällbo, Eriksbo och
Hammarkullen, upptar den södra delen av Angered.
Vättlefjäll och Lärjeåns dalgång utgör avgränsningar
i norr och i sydväst. Landskapet är böljande med
bergsområden och dalgångar som utgör naturliga
inbördes gränser mellan olika områden. Här finns
framför allt bostadsområden med flerbostadshus i en
relativt stor skala.
Hjällbo
Stadsdelsområdet Hjällbo är beläget öster och
väster om spårvägen. Bebyggelsen i den centrala
delen, Hjällbo centrum, utgörs av tre sexvåningshus,
en butiksbyggnad och en kyrka med tillhörande
församlingsexpedition. Denna centrala del omgärdas
i sin tur av ett antal, tätt liggande, bostadsområden;
tydligt avgränsade och trafikseparerade och med olika
hustyper. Hjällbo centrum är dominerande till ytan
med sina över tusen lägenheter i parallellt placerade
tre- till fyravånings huslameller. I centrumets östra
del, på andra sidan spårvägen, ligger en rad med
bostadshus byggda ovanpå ett parkeringsdäck, varav
några har byggts om till kontorslokaler.
Eriksbo
Eriksbo är ett avskilt och homogent utformat område i
den östra delen av Hjällbo, med cirka tusen lägenheter
i flerbostadshus.
Hammarkullen
Det som oftast förknippas med Hammarkullen är de
höga skivhusen vid Bredfjällsgatan, Hammarkullens
väg, Sandeslätt och Hammarkullevägen. Höghusen
omger flera stora gårdar med Hammarkulletorget
och spårvagnens trappuppgång som ett centrum.
Centrumanläggningen dimensionerades med hänsyn
till det samtida storcentrumet i Angered centrum och
är därför relativt liten, men har en spårvagnshållplats
under mark, anpassad för en snabbspårväg som aldrig
genomfördes. I norr och söder finns områden med
lamellhus i tre våningar och runt omkring ligger mindre
områden med friare placerade småhus. Hammarkullen
är inte plansprängt och bostadsgårdarna har därför en
varierad topografi.
I södra Hammarkullen finns exempel på figurativa
stadsplaner; storskaliga geometriska former som är
lätt avläsbara på håll. Det var vid uppförandet en ny
typ av monumentalitet som blev vanlig på 1960-talet.
Särskilt utmärker sig Sandeslättskroken och det
intilliggande lamellhusområdet Sandeslätt med
tre sammanhängande och vinklade lamellhus runt
halvöppna bilfria gårdar och en storgård med böljande
former i terrängen. Radhusområdena i Hammarkullen
uppvisar en stor variation i stil, utformning och
miljökvalité. Västerslänt är det arkitektoniskt sett mest
originella av dessa.

EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Historiskt bestod området av bergs- och jordbruksmark
varav stora delar var öppen åker- och ängsmark. Kring
Lärjeån låg flera byar och gårdar, med skriftligt belägg
sedan medeltiden, troligen etablerades de så tidigt som
under järnåldern.
Järnvägsspåren var en viktig del i den tidiga
bebyggelseetableringen i området under modern tid.
Till Hjällbo kunde man innan sekelskiftet ta sig till
Lärje station via Bergslagsbanan som gick utmed
Göta älv. Från sekelskiftet ända fram till 1967 kunde
man åka med ånglok via lilla Västgötabanan. Runt
1920-talet fick Hjällbo en egen station.
På 1940-talet upprättades planer för
egnahemsbebyggelse i Hjällbo och ett 80-tal villor
tillkom under de följande femton åren. Trots att
utbyggnaden av nordöstra Göteborg planerades redan
1962 skedde inkorporeringen av Angereds kommun
först 1967. Hjällbo kom, med sitt läge närmast staden,
först i kön för utbyggnaden. Det garanterades att
spårvagnsförbindelsen med staden skulle hinna tas i
bruk samtidigt som bostadsområdet blev klart.
Stadsplanen upprättades 1965 av ingenjören Enar
A Werner och dåvarande stadsbyggnadsdirektören
Koj Jonsson. Planeringsprincipen var bandstaden,
ett pärlband av stationer med högre bebyggelse
närmast stationen och allt glesare längre ut och sedan
naturområden som skilde enklaverna åt.
Mellan 1966-70 uppfördes på cirka hundra
hektar ungefär tretusen bostäder i Hjällbo, både i
flerbostadshus och radhus.
De tre sexvåningshusen vid Hjällbo centrum, ritades
av arkitektkontoret White, blev Bostadsbolagets första
elementbyggen av den typ som sedan användes i
Hammarkullen och Gårdsten.
Arkitekten John Snis ritade bostadsområdet Eriksbo som
uppfördes av Göteborgs Bostadsföretag-stiftelse 1968.
Hammarkullen byggdes 1968-72 på en kuperad
bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring
tvåtusensjuhundra lägenheter uppfördes i flerbostadshus
och småhus. Hammarkullen var ursprungligen tänkt att
fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder,
arbetsplatser och ett stort centrum med allehanda service
och kontor. Utformningen av området bestämdes av
byggtekniska förutsättningar och de rådande kuperade
terrängförhållandena; en rätvinklig plan med långa raka
höghus kring höjdpartierna. Avsiktligt byggdes de stora
husen kring bevarade kullar som skulle ge utsikt över
husen ut mot landskapet, gärna genom lägre partier
i huslängorna, vilket inte alltid genomfördes som
arkitekterna tänkt det.
FÖRÄNDRAT, BEVARAT
Den övergripande strukturen, med principen om bilfria
gårdar och trafikmatning, är bevarad. Under 1990-talet
revs ett av de höga skivhusen vid Hammarkulletorget
och ersattes av radhus där vissa fasadelement
återanvändes. Bostadsområdena i såväl Hjällbo som
Eriksbo har upprustats med en del fasadförändringar
och satsningar på yttre miljön. Längs det centrala
stråket i Hjällbo har nya butikslokaler tillförts.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
I bevarandeprogram, del I-II ingår ingen bebyggelse
från den här berörda perioden.