PLANERING OCH UPPFÖRANDE AV KÄRRA KAPELL
Kärra kapell är uppfört på frivilligt initiativ och för insamlade medel. Invånarna i Kärratrakten hade lång väg till sockenkyrkan i Säve och man hade hållit gudstjänster i skolhuset sedan strax efter sekelskiftet 1900. Kärra kapellförening bildades i februari 1920, men insamling av pengar och annan planering hade då redan pågått ett tag. Platsen för kapellbygget var bestämd till en tomt på Lillekärrs marker och vid föreningens andra möte antogs ritningar av arkitekten Teodor Wåhlin. Ritningarna bär stor likhet med arkitektens tidigare arbeten i Nösund, Tegneby socken och Hamburgsund, Kville socken.

En byggnadskommitté tillsattes, med uppdrag "att avgöra mindre väsentliga byggnadsfrågor" och byggmästare August Johansson kontrakterades. Han kom från Hamburgsund och hade 1914 byggt kapellet i sin hemort. Byggmästaren skulle uppföra kapellet samt utföra allt träarbete förutom fönster, dörrar och bänkar för 9 500 kronor. Byggmästare Leander Johansson, Göteborg, kontrakterades som sakkunnig för att yttra sig angående grunden till kapellet. Föreningen beslutade att kapellet skulle uppföras precis i riktning öster-väster.

Under år 1920-21 uppförs byggnaden och vid midsommar 1921 hölls de första gudstjänsterna i kapellet. Det skulle dock dröja nästan sju år till innan kyrkan blev officiellt invigd. Under hösten 1921 utfördes den invändiga målningen av målarmästare John Jonasson, Göteborg. Han schellackerade och grundade väggarna och färdigmålade taket i ljus ("blåvit") färg. Elektriskt ljus installerades av ingenjör Erik Johansson, från firman "Elektroenergi". Vid ett föreningsmöte i november 1921 konstateras att kapellet står färdigt. 1922 planerar man att iordningställa kapelltomten efter ett förslag av Gustav Gustavsson, Kärra. Kyrkklockan togs i bruk 1926. Den väger 300 kilo och göts av M. och O. Ohlsson i Ystad.

Invigningen av kapellet fördröjdes av att Kungliga Byggnadsstyrelsen fordrade en del förändringar av kapellets inre. Altaruppsatsens utformning, med en kopia av Thorvaldsens Kristus flankerad av två pelare, föll inte Byggnadsstyrelsen i smaken. Kapellföreningen anlitade stadsarkitekt Karl Samuelsson, Göteborg, för att utforma förändringarna. Byggmästare under ombyggnadsarbetet var A.W. Reimer.

Det färdiga kapellet hade en ny invändig färgsättning i blått, brunt och grått med inslag av svart och guld. Dekorationsmålningen utfördes av Torsten W. Öhlén. Koret byggdes om till nuvarande utseende med en ny altaruppsats och altartavla av Gunnar Erik Ström. Utvändigt fick portalen en ny inramning och korets tak täcktes med tegel.

KÄRRA KAPELL TAS I BRUK
Den 3 april 1928 hölls den officiella invigning av biskop E. H. Rodhe. År 1929 beslöt föreningen att överlämna kapellet till Säve församling "utan några som helst andra villkor än att det för framtiden vårdas och underhålles och gudstjänsten så som i Svenska kyrkan där ombesörjas". Den 1 januari 1930 övergick kapellet till Säve församling. Fram till dess drevs det ideellt av Kärra kapellförening.

ORGEL 1939
År 1939 invigdes kapellets första orgel, byggd av Lindegrens orgelbyggeri. Den ersatte det harmonium som kapellet haft sedan invigningen.

TAKKRONOR 1954
1954 installerades fyra takkronor, tillverkade i Skara, i kyrkorummet. De ersatte två äldre takkronor som hängde över mittgången.

RENOVERING 1966
År 1966 renoverades kapellet. En dämpat blågrön heltäckningsmatta lades in i långhus och kor. Altarringen målades om med sockel i mattans färg och röda balusterdockor. Knäfall och överliggare kläddes i vinröd sammet (eller sammetsliknande tyg). Kyrkbänkarna målades vita med partier i gråvit marmorering och gavlarnas kors blev röda mot brun bakgrund. Kyrkan fick en ny dopfunt, tillverkad av konstnären Märta Taube Ivarsson, med tillhörande dopfat.

KOMMUNSAMMANSLAGNING 1967
1967 genomfördes en kommunsammanslagning då flera församlingar kom med i Göteborgs kyrkliga samfällighet. På Hisingen berörde detta Torslanda, Björlanda, Säve och Tuve församlingar.

FÖRSAMLINGSHEM 1978
1978 uppfördes församlingshemmet norr om kyrkan.

RENOVERING 1983-85
Efter ett förslag av DEFYRA Arkitekter (Arne Tollbom) planlades och genomfördes en renovering av kapellet under 1983-85. Kyrkan fick en ny färgsättning och koret byggdes om.

Altarringen delades upp i fem sektioner, knäfall och överliggare klädde om. Altaret flyttades fram från den östra väggen, kompletterades åt baksidan och målades om. Den blå heltäckningsmattan på golvet i kor och kyrkorum togs bort. Bänkarna målades om från vitt till två rosa/orange nyanser.

NAMNBYTE TILL KÄRRA KYRKA 2001
Kärra kapell bytte officiellt namn till Kärra kyrka i juni 2001. Namnbytet skall framhålla byggnadens status som invigd kyrka.

EXTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING

Kärra kapell har en väst-östlig orientering med torn och vapenhus i väster och kor i en tresidigt avslutad absid i öster. Den är uppförd i trä med brant tegeltäckt sadeltak och kopparklädd tornspira. Byggnaden är symmetrisk i plan och fasader.

Kyrkan byggdes i stort sett efter arkitekten Thorsten Wåhlins ritningar till kapellen i Nösund och Hamburgsund, uppförda under 1900-talets andra decennium. Kärra kapell är ganska enkelt utformad byggnad med nationalromantiska drag.

Kyrkans exteriör är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet.
___________________________________________________________________________

Den låga SOCKELN är av släthuggen natursten. STOMMEN är av trä och FASADERNA är klädda med faluröd lockpanel. I mötet mellan fasad och sockel löper en utkragad list. Horisontella lister sitter också på gavelröstena och under ljudluckorna i tornet.

VAPENHUSET i väster är lägre och smalare än långhuset. Det har ett SADELTAK täckt med enkupigt lertegel. ENTRÉN består av en gulmålad dubbeldörr klädd med fiskbensmönstrad panel. Den utkragade profilerade dörromfattningen är svartmålad. I gavelröstet sitter två små spröjsade enluftsfönster med vita bågar. Liknande fönster sitter i fasaderna åt norr och söder. De har svartmålade omfattningar. Upp till entrén leder en tresidig trappa i natursten, med en tillbyggd ramp på den norra sidan.

TORNET står i mötet mellan vapenhus och långhus. Den höga och spetsiga TORNHUVEN är utsvängd i nederkanten. Huven är täckt med kopparplåt och kröns av ett förgyllt kors. Tornet har två ljudluckor i varje väderstreck. De är klädda med gulmålad panel satt i fiskbensmönster. KYRKKLOCKAN väger 300 kilo och bär inskription från 1926.

LÅNGHUSET täcks av ett brant SADELTAK täckt med enkupigt lertegel. I den västra änden sitter två takkupor, åt norr och söder, med små fasta spröjsade fönster som släpper in ljus på läktaren. I långhusets fasader sitter sex stora FÖNSTER med trekantiga överstycken, tre åt vardera söder och norr. De är spröjsade och fönsterpartierna är indelade i två öppningsbara lufter och ett fast diagonalställt överfönster. I den västra änden sitter små fönster med raka överstycken och dekorativt spröjsverk som vetter in mot biutrymmen och långhusets bakersta del. Alla bågar är vitmålade och de enkla fönsteromfattningarna är svarta.

KORABSIDEN är tresidigt avslutad åt öster. TAKET är valmat i tre fält och täckt med enkupigt lertegel. Längst åt öster sitter en gulmålad DÖRR med panel satt i diamantmönster. En trappa i natursten med enkla räcken i smide leder upp till dörren. I de övriga fyra fasaderna sitter fasta vitmålade ENLUFTSFÖNSTER med dekorativ spröjsning och trekantiga överstycken. Dörren och fönstren har enkla svartmålade omfattningar.
___________________________________________________________________________