HACKVADS KYRKA

1100-tal:
Troligen uppförs under 1100-talet en stenkyrka med torn i väster. Tornet var av den karakteristiska Närketypen med uppåt avtrappande murliv. I tornets övre del fanns ljudöppningar med mittkolonett av huggen sten.

1700-tal:
På 1760-talet var kyrkan i dåligt skick och för liten för församlingen så man beslutade att utvidga den. I ett protokoll från en prostvisitation 1763 kan man läsa att man beslutade att hålla auktion på kyrkans medeltida inventarier, bl a ett rökelsekar och en järnljusstake.

1779-82 utvidgades kyrkan genom att ett nytt långhus med tresidigt kor och sakristia fogades till det medeltida tornet. Taket täcktes av spån och tornet torde haft pyramidformig huv. Byggmästare för arbetena var Daniel Moberg från Mosjö. Ritningarna för kyrkan kom delvis från Överintendentsämbetet och signerades av arkitekt Tempelman.

1900-tal:
Den 27 april 1902 började kyrkan brinna under pågående gudstjänst. En del inventarier räddades ur kyrkan, bl. a. kyrksilvret och predikstolens timglas.

1909-10 återuppbyggdes kyrkan under ledning av stadsarkitekt Magnus Dahlander, Örebro. Kyrkan återuppbyggdes på den gamla kyrkans murar och de nedre delarna av fasaderna lämnades oputsade. Tornet förhöjdes och försågs med överdel av trä och kopparklädd spira. Långhusets tak täcktes av mörkt glaserat tegel. Hela kyrkan gestaltades av Dahlander i jugendstil, från entréporten i tornet till kyrkorummets inredning. Orgeln byggdes av Kaspar Thorsell i Göteborg.

1953 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Ivan Wennerlund. Interiören gavs då en ny färgsättning och el för värme och belysning installerades. En ny dopfunt av konstnären Erik Sand tillkom vid samma tillfälle.

1979 tilläggsisolerades vindsbjälklaget.

1991 skedde en invändig renovering då den ursprungliga färgsättningen återställdes.

1999 putsrenoverades kyrkans fasader.

Hackvads kyrka har rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och torn med avtrappande murliv i väster.

TAK Långhuset täcks av ett högt säteritak med valmad spets över det tresidiga koret. På korets nock finns en skorsten klädd med kopparplåt. De branta takfallen är täckta med mörkt glaserat tegel. Italianen, tacknocken samt vertikala band mellan de olika takfallen är klädda med kopparplåt. På taknockens östra spets finns en konstfullt utformad skorsten i koppar.
Sakristians sadeltak är klätt med mörkt glaserat tegel. Sadeltaket på sakristians vindfång har även det mörkt glaserat tegel.

Det putsade romanska tornet med uppåt avtrappat murliv avslutas av en kopparklädd påbyggnad samt tornspira av koppar. Tornspiran kröns av et tupp.

FASAD Nedre delen av kyrkans fasader är oputsade med synliga kalkstensmurar. De övre delarna av murarna är slätputsade och avfärgade i bruten vit kulör. Strävpelare finns på tornets södra och norra sida samt i korets södra och norra hörn. Tornets strävpelare har avtäckningar av kopparplåt. Tornet och dess strävpelare har en markerad utkragad huggen sockel. I övrigt går sockeln i liv med fasaden.

Den övre delen på sakristians gavel är klädd med träpanel målad i grågrön kulör. På nocken finns en lövsågad dekoration med årtalet 1909 och tre hjärtan, målad i brun kulör lika vindskivorna.

På södra fasadens puts finns fyra ankarjärn bildande årtalet 1909, på norra sidan tre ankarjärn som påminner om en ros i jugendstil.

FÖNSTER Långhuset har på södra sidan tre och på norra sidan två fönsternischer. Nischerna är stickbågiga och övre halvan är putsad lika fasad medan den nedre delen är oputsad lika fasaden och försedd med solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna av trä är målade i ljust grå kulör och uppdelade med två vertikala träspröjsar och en horisontell spröjs i höjd med putsen i fasaden. Överstyckena är stickbågiga. Varje luft är indelad med blyspröjs i mindre rutor. Italianen är försedd med tre liggande fönster på var sida, södra och norra. Båge och spröjs är av trä indelat i 16 små rutor, kulör svart.

Det tresidiga koret har tre fönster, ett på var sida. Det i mitten är lika långhusets och försett med en glasmålning föreställande Den goda herden. Norra och södra korfönstren är även de stickbågiga men betydligt mindre. Bågarna har en horisontell träspröjs i höjd med putsen i fasaden och är sedan indelad med blyspröjs i mindre rutor. Sakristian har i norra muren ett likadant fönster som långhuset.

I tornets första och andra våning finns små rundbågiga fönster i norra och södra muren, i andra våningen även i väster. I tredje tornvåningen finns ursprungliga ljudöppningar i norr, söder och väster samt i öster spår av en igenmurad öppning. De har från början haft en i sten huggen mittkolonett. Spår av dessa finns fortfarande kvar.

Det finns fönster i korets sockel, ett i öster och ett i sydöst. Båge och spröjs är av trä indelat i sex rutor. Kulör lika övriga fönster.

DÖRRAR Huvudentrén i väster har en huggen stickbågig portalomfattning av kalksten i jugendstil med ett språkband där det står Herren bevare din ingång och utgång. Trappan är svängd och av röd granit. Porten är en pardörr av trä, även den stickbågig. Varje dörrblad har en stående räfflad fyllning och över dem ett blyinfattat ljusinsläpp med hamrat glas. Dörrens gångjärn av smide går över hela dörrbladet och är dekorerade med typiska jugendrosor.

Sakristian har en stickbågig enkeldörr av trä, laserad eller målad mörkt brun. En stående fyllning mellan dörrens smidesgångjärn som även här sträcker sig över hela dörrbladet. I dörrens övre del ett stickbågigt ljusinsläpp indelat i fem stående rutor med hamrat glas. Ovan dörren finns ett vindfång med sadeltak, dekorativa konsoler av trä och klädd med panel, på insidan målad lika gavelröstet.

På korets nordöstra sida finns en enkeldörr av trä med fyllning lika sakristians dörr. I övre delen ett ljusinsläpp indelat i fyra stående rutor med hamrat glas. Dörren är målad i ljus grå kulör.