null, En sammanställning av viktiga händelser ges nedan.
1100-talets första hälft eller mitt
En liten kyrka i sten uppfördes. Den antas ha haft ett litet, nästan kvadratiskt långhus och ett lägre och smalare kor i öster. Koret var troligen försett med en halvrund absid. Sakristia, vapenhus och torn saknades. Långhuset hade rund-bågiga portaler i norr och söder. Norrportalens läge går idag att utläsa av de skarvar som syns i sockelns murverk. Fönstren får man föreställa sig små och rundbågiga. De äldsta murarna ingår idag i långhusets nordvästra parti och i västgaveln. Enligt Torbjörn Sjögren är även tornets murar ursprungliga, se ovanstående resonemang.
Senare delen av 1100-talet
Kyrkans västtorn byggdes. Tornet saknade ursprungligen direkt ingång till bottenvåningen. Tornets övre våningar kunde antingen nås via en högt sittande dörröppning i ytterväggen mot söder, eller genom en liten öppning i bjälklaget. Hålet är placerat i valvets sydvästra del. Tornets översta våningsplan försågs med rundbågiga öppningar, två i öster och väster, en i norr och söder. Tornet användes inte som klocktorn.
Omkr. 1250
En korsarm byggdes mot söder. Av denna korsarm återstår idag murarna mot söder och väster, samt den rundbågiga portalen med i treklöverformad överdel. Byggmästare till den södra korsarmen och portalen antas ha varit Håkan Tanna eller någon i hans krets.
Trol. omkr. 1300
Absidkoret ersattes av ett rakslutet kor, lika brett som långhuset. Av detta återstår idag bara nordmuren. I söder hade koret en portal och ett tvådelat gotiska fönster. Ett likadant fönster fanns även mot öster. Koret hade ett plant innertak av trä.
Ev tidigt 1400-tal
Korets väggar försågs med kalkmålningar. Målningarna är kända genom färglagda teckningar från 1819 av N I Löfgren.
1400-tal
Ett kryssvalv slogs i koret. Valvet dolde delvis korväggarnas målningar, varför dessa kalkades över.
Omkring 1600
Någon gång under kyrkoherde Peder Sunessons tid, 1568-1622, byggdes sakristia på södra sidan i vinkeln mellan korsarmen och koret.
1611
Under Kalmarkriget förlorade kyrkan bl a båda sina klockor.
1677
Kyrkan blev plundrad och härjades svårt av eld. Reparationsarbeten pågick sedan fram till omkring år 1700. Arbetena omfattade bland annat nya tegeltak, omputsning och avfärgning, nya fönster och dörrar, ny bänkinredning, nytt altare och nya innertak. Arbetena utfördes av bland andra murmästaren Pehr Monson Korpp från Kalmar och snickaren Mårten Kåhl från socknen.
1740
Kyrkans äldre altartavla, som idag hänger på södra väggen, utfördes av målaren Christian Graubner från Kalmar. Målningen visar Nattvarden.
Före 1750
En materialbod byggdes utanför långhusets nordportal. Under en tid benämndes boden enligt Boström för kapell.
1768-1778
En rad olika arbeten genomfördes. Tornets bottenvåning fick mot väster ett fönster med järngaller. Sakristians fönster förstorades. 1774 och 1775 svarade murmästaren Henrik Wermelin från Kalmar för omfattande takreparationer. Takrännor sattes upp. Fönstren gjordes högre och mer likformiga. Korets gotiska fönster togs bort. År 1775 tillverkades och målades en ny predikstol av Petrus Magnus Hagman från Karlskrona. I fyllningarna visas de fyra evangelisterna, målade på väv.1776 byggdes en läktare i långhusets västra del. Under samma byggnadsperiod, fram till 1778 panelades sakristians innertak. Tornet reparerades. Bänkarna ändrades och försågs med dörrar. Altaret fick en ny altarring. Golvet lades om. När förändringarna var avslutade målades kyrkan av Anders Georg Wadsten från Gärdslösa.
1819
Långhuset och koret förlängdes mot öster och gavs en rektangulär planform, genom att södra korsarmens södervägg förlängdes mot väster. Över långhuset och koret slogs ett tunnvalv av trä. Alla fönster gjordes lika stora och rundbågiga. En ny sakristia uppfördes vid östgaveln, med två ingångar från koret. Den vida rundbåge som tidigare utgjort förbindelse mellan långhuset och tornet murades igen, sånär som på en dörröppning längst i söder. En ingång togs upp mot väster i tornets bottenvåning, där det tidigare suttit ett fönster. Tornet fick sin nuvarande lanternin. Lanterninväggarna målades röda, taken och luckorna svarta, listerna vita. Tornets utvändiga högt sittande rundbågiga öppningar sattes igen. Ombyggnadsarbetena leddes av häradsmurmästaren Leonhard Lindman från Källa. Utformningen följer i huvudsak den ritning som 1819 upprättats av J C Sérén. Korets kalkmålningar från 1400-talet återupptäcktes. Målningarna dokumenterades av N I Löfgren.
1840
Kyrkans uppruttnade trägolv ersattes med kalkstensflisor. Sakristians tak lagades. Sakristians dörrar mot koret lagades och förstärktes.
1851
Kyrkan reparerades grundligt. Sydportalen från omkring 1250 murades igen. En större portal togs upp mitt i sydmuren. Kyrkan fick en orgel byggd av S P Pettersson.
1866
Lanterninen kläddes enligt Boström över med gråmålad plåt. (På fotografier från omkring 1900 ser det dock ut som om lanterninen ännu har en mörkt målad träpanel). En ny kyrkklocka hängdes upp.
1873
Kyrkans altartavla, en oljemålning på duk visande Golgata, utfördes av målaren N J Jonsson detta år.
Tidigt 1900-tal
En värmekamin installerades.
1913
Sakristians fönster mot söder byggdes om till en portal.
1925
Skadad puts hackades bort och ersattes med ny kalkputs, både ut- och invändigt. Avfärgning skulle enligt arkitektens arbetsbeskrivning utföras med kalkfärg i ljusgrå ton. Lanterninen målades vit. Tidigare hade den varit kopparbrun, med ljusare färgton på listverk och luckomfattningar. Takets beklädnad sågs över. Takpannorna på långhus och kor plockades ner. Taket kläddes med spån i fyrdubbla varv på entums svallbrädor. Ovanpå spånen spikades dubbel läkt. Taket skulle därefter täckas med de gamla enkupiga tegelpannorna, vilka försetts med spikhål. De gamla pannorna skulle i första hand läggas mot söder medan nya pannor, enkupiga från Nygärde tegelbruk i Kalmar, kunde läggas mot norr. Gamla vindskivor byttes ut. Taket försågs med rännor och stuprör. Fönsterblecken byttes ut. Fönstren försågs med spröjsar av trä i stället för bly. De bevarade resterna av sydportalen från omkring 1250 togs fram.
Invändiga arbeten omfattade bl a inläggning av trägolv i bänkkvarteren och i koret, ovanpå äldre kalkstensgolv. Gravstenar från 1600- och 1700-talet som 1819 placerats i nordöstra kvarteret och i kvarteret vid predikstolen flyttades till tvärgången. Bänkinredningen med undantag av en del smärre partier, byttes ut. Predikstolen omförgylldes. Altaruppställningen målades om, liksom all övrig inredning av trä. Enligt en tidningsartikel från 14/11 1925 målades allt träarbete utom innertaket i en grönaktig färg. Taklisten marmorerades, efter förlaga på altarskranket. Innertaket målades ljusgrått. Enligt arkitektens beskrivning skulle innertaket läggas om med 1 spontade ohyvlade bräder, omkring 15 cm breda. Dekorativa målningar från 1860-talet över fönstren fylldes i med kraftigare kulörer. På södra långväggen intill den medeltida portalen hittades rester av draperimålningar från 1700-talet. Resterna kunde dock inte bevaras. En primklocka från 1591 återfördes från skolan till kyrkan. En ny kamin installerades. De restaureringsarbeten som utfördes 1925 beskrivs av Alrik Palm (s. 72) som misslyckade, då träsvamp orsakade svåra skador på bänkinredningen. Även trägolvet angreps av svamp. Västra delen av kyrkan hade dock klarat sig. Arbetsbeskrivning för arbetena hade upprättats av arkitekt Sven Rosman från Kalmar. Arbetet följdes av Manne Hofrén från Kalmar Museum, på uppdrag av Kungliga byggnadsstyrelsen. Byggmästaren N G Karlsson och församlingen uppges av Hofrén till vissa delar ha frångått arkitektens beskrivning.
1929
Ett åtgärdsförslag till sydportalens restaurering upprättades av Manne Hofrén. Portalkolonnerna hade återlämnats till kyrkan från hemmansägaren Karl Johan Svensson i Gillsätra. De hade använts som slipstensställning.
1931
Kyrkostämman antog ett anbud från Byggnadsfirman Bröderna Olsson i Färjestaden. Enligt anbudet skulle nytt trägolv läggas under bänkarna i de främre kvarteren. En gång skulle läggas om med befintliga kalkstensplattor. De nya och omlagda golven lades på asfaltbestruken betong. All bänkinredning utom dörrarna skulle bytas ut. Anbudet omfattade även omläggning av sakristians golv. Sakristigolvet skulle samtidigt höjas ca 10 cm och ventileras. Enligt ett PM rörande svampbildning i kyrkan skulle, sedan bänkarna och golvbeläggningen från 1925 tagits bort, marken under golvet schaktas bort till 20 cm djup och ersättas av grovkornig sand. Ovan sandlagret kunde man gjuta betong.
1933
En ny orgel byggdes av Olof Hammarberg.
1943
Mekanisk ringmaskin installerades
1953
Utvändig puts lagades på skadade ställen och fasaderna kalkavfärgades. Tornlanterninen målades om. Riksantikvarie-ämbetet ansåg att lanterninen, som 1925 målats helt gråvit, borde återfå sin ursprungliga rikare färgsättning. Plåtbeklädnaden på torn och lanternin skulle enligt den arbetsbeskrivning som upprättats bytas till koppar, men detta arbete utfördes inte. Västportalen fick en ny infattning i kalksten. Yttertrappan framför västportalen förnyades. En invändig trappa från vapenhuset till tornets övre rum revs. En ny uppgång till tornet anordnades från läktaren. Igenmurade gluggar i tornets yttermurar togs upp. Tornmurarna förstärktes med dragstag av järn. Den medeltida sydportalen återfick sin funktion som huvudingång. Vissa delar av portalen rekonstruerades. Sydportalen från 1851 murades igen. Läget för norrportalen markerades utvändigt. Grundförstärkningar utfördes vid södra yttermuren. Takstolarna förstärktes. Fönstren fick nya innanfönster med blyinfattat antikglas. Troligen byttes även ytterbågarna. Golvet i vapenhuset justerades och isolerades. Ett skåp vid norra väggen i vapenhuset togs bort. Korgolvet lades om och isolerades. Medeltida gravstenar flyttades från tvärgången till koret. I koret lade man också in två gamla gravstenar som tidigare sålts till bondgårdar i trakten. I korets norra del anordnades katafalkplats. De främsta svängda raderna i bänkkvarteren närmast koret togs bort. Korbänkarna försågs med dörrar. Sidogångar ordnades i långhuset. Tvärgången flyttades bakåt, från 1800-talets sydportal till den medeltida portalen. Altarringens insida försågs med en hylla. Sakristians ytterdörr flyttades och gavs en ny omfattning. Ett nytt fönster sattes in i den tidigare dörröppningen. Sakristian fick en ny yttertrappa. Fragment av medeltida kalkmålningar på norra väggen upptäcktes. Rester av målningssviten i korets tak togs fram. Elektricitet installerades för värme, belysning och orgelfläkt. Den gamla kaminen togs bort. Vindsbjälklaget isolerades. Restaureringen projekterades av biträdande länsarkitekt Gunnar Lindsten. Antikvarisk kontrollant var Ragnhild Boström.
1954
Orgeln från 1933 omdisponerades och byggdes till av Olof Rydén.
1959
Maskiner för lucköppning installerades.
1960
Hörslingor installerades.
1961
Orgeln från 1933 omdisponerades och byggdes till av Olof Rydén.
1968
Konservator Sven Wahlgren konserverade ett krucifix, en altartavla och två porträtt, varav ett på kh Sven Lothenius och ett på kh Aron Törnschier.
1969
Riksantikvarieämbetet gav församlingen tillstånd att ta bort den plåtbeklädnad som fanns på lanterninväggarna. Plåten skulle ersättas av 1 tryckimpregnerad panel, spikad mot underliggande äldre panel. Arbetsbeskrivning hade upprättats av ingenjör B A Bengtsson, Kalmar. Enligt Bengtsson var den gamla plåten rostangripen. Arbetet omfattade även blästring, lagning och målning av utvändiga putsytor. Målning utfördes med vit Peducem tunnputs.
1979
Kyrkan restaurerades invändigt, enligt handlingar upprättade av Byggkonsult BA Bengtsson AB, Kalmar. Väggar tak och golv målades. Bänkarnas inre fick en grön kulör. Spegeldörrarna målades i mörkt turkos och ljust grågrönt. Väggarna kalkades i svagt gult. Taket målades rosa, takfrisen grön och röd. Målningsarbetena utfördes av Wideqvists Måleri AB, Degerhamn. Elsystemet förnyades och elradiatorer installerades. Arbetet projekterades av Tor Engström Ingenjörsbyrå AB i Kalmar och utfördes av El-tjänst, Kalmar. Ljuskronor och ljusstakar restaurerades. Man planerade för en ny orgel och översyn av predikstolen och altartavlan. Arbetena omfattade även utvändig ommålning av västportalens port och fönster, sakristians dörr och alla fönster i bottenvåningen. Porten mot söder klarlackades. Votivskeppet renoverades av sjökapten Anders Nilsson från Eriksöre, i samråd med skepparen och modellbyggaren Martin Ohlsson från Pataholm.
1980
Sakristians väggar målades med latexfärg.
1981
Kyrkostämman tog beslut om att köpa en ny orgel med 14 stämmor från Västbo Orgelbyggeri, Ingvar Johansson, Långaryd. Det nya orgelverket skulle byggas inom befintligt orgelhus på orgelläktaren och med ett nytt spelbord inplacerat i fasaden. Befintliga fasadpipor skulle behållas. Orgeln installerades 1983.
1986
En inbyggnad med pentry och toalett gjordes under läktarens norra sida. Läktarunderbyggnaden projekterades av ingenjör B A Bengtsson. Arkeologiska undersökningar utfördes i samband med dragning av nya vatten- och avloppsledningar.
1995
Kyrkan renoverades utvändigt. Handlingar upprättades av arkitektkontoret Eriksson & Westerlund. All gammal puts hackades bort och ersattes med ny. Ytputsen utfördes slevdragen. Avfärgningen gjordes svagt gräddgul med ledning av putsrester från 1824. Det sydöstra hörnet vid koret förstärktes med hjälp av horisontella järnband. Förslag till utförande av förstärkning ritades av J&W Bygg & Anläggning, Kalmar. Lanterninväggarna kompletterades med läkt och målades om. Tre av lanterninens luckor kläddes med Plyfaskivor. På skivorna spikades bräder av samma typ som befintligt. Lanterninluckorna målades. Även lanterninens övriga träytor målades om. Lanterninens och tornets plåttak målades om. Korset byttes ut.
Långhusets och sakristians södra takfall var sedan tidigare försedda med takavvattning. Nu fick även takfallen mot norr takavvattning. Torntaket, som tidigare helt saknat takavvattning, fick hängrännor och stuprör. All takavvattning utfördes i koppar. Tegeltaken på långhus och sakristia inspekterades. Två rader pannor längs takfot och gavlar kramlades. Vindskivorna på långhus och sakristia målades om. Fönsterblecken byttes blecken ut. Fönster, fönsterbleck och utvändiga smidesdetaljer målades. Södra sidans ekport lämnades utan åtgärd. Sockeln JOS-blästrades. Fogarna sågs över. Plåtentreprenör var Peter Eskilsson från BPA Vent & Plåt AB, Kalmar. Puts- och målningsentreprenör var Målerifirma Rose Bergström & Son AB, Lidhult.
1995
Sättningsskadorna i kyrkans murar, se ovan, antogs bero på otillräcklig avledning av dagvatten. Schaktning utfördes för dragning av dagvattenledning från långhusets sydöstra hörn till en ny stenkista 6 meter öster om kyrkogårdsmuren. Från kyrkans ytterhörn frilades grundmuren ca 3 m mot väster och mot norr fram till sakristiväggen.
2004
Ny heltäckningsmatta lades på läktare och i läktartrappa.
2004
En ny ljudanläggning installerades i kyrkan. Handlingar upprättades av Westerlund Arkitektkontor.
2006
Fönster åtkomliga utan ställning bättringsmålades.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
