Sittvagn

Andraklass sittvagn, SJ B1b nr 456, före detta Kunglig salongsvagn nr VIII.
Personvagn av så kallad norrlandsmodell anpassad för kallare klimat med ingång via gaveldörrar och öppna ändplattformar. Korridor längs ena vagnssidan och skjutbara innerdörrar till de fyra kupéerna. Vagn 456 har omfattande ädelträarbeten och intarsior.
Väggfälten i korridoren är nertill randiga i två olika träslag, och upptill indelade i fält av gyllene sockerlönn med så kallat fågelögonmönster, med lister och inramning av mörkare trä. Fälten är dekorerade med smalt streckade medaljonger inlagda med mörkt färgpigment. I korridoren ligger en hellång grå matta med mönster av gröna rankor som korsar varann i ett diamantmönster. Gardiner av numera beige tunnt ylletyg, mönstervävt med SJ:s initialer.
De fyra kupéerna har tre fönster vardera, och är inredda med stoppade soffor avsedda för tre personer, parvis mot varandra. Sofforna, nedre halvan av fönsterväggen, samt insidan av skjutdörrarna är klädda med mörkblått kläde. Soffornas ryggkudde är nedfällbar och kan läggas ovanpå sittdynan så att varje soffa bildar en sovplats. Bakom ryggkudden är väggen klädd med madrassväv i linnedamast. Nackkudden med sina öronlappar är väggfast.
Vid varje soffa på fönsterväggen sitter ett handtag för värmereglage. Ett saknas i en av kupéerna. Under mittfönstret i kupéerna har det suttit askkoppar med lock, men två saknas. De som finns kvar är av olika typ, en oval och en fyrkantig.
Kupéerna har kassettak med mittfält av fågelögonlönn samt lister av mörkare trä som avdelar, samt taklampor för oljegas med vackra armaturer i stil med det kungliga tåget. Varje lampa har nattskärmar av mörkblått kläde kantat med ljusare blå tät frans. I kupéerna ligger i dag mattor av betydligt yngre tillverkning.
I varje kupé finns fyra bagagehyllor över sofforna med nät samt konsoler av mässing och blånerad metall, samt en oval spegel och en hylla för vattenkaraff motställda varann på vardera väggen. Karaffer och glas saknas i alla hyllor förutom en, där det sitter en karaff och glas av yngre typ.
Dörrarna i varje ände av korridoren är dekorerade på samma sätt som resten av vagnen, och märkta med vagnens littera 456, troligen utfört i dekalkomani.
I korridorerna finns även två element för ångvärme, med uppfällbara skyddslock som troligen är klädda med asbest på insidan.

Vagnen är i dag rödmålad utvändigt sedan 1924, då denna nyans började användas på SJ:s alla personvagnar, oavsett klass. Troligen har den varit grönmålad tidigare.

Tillverkare: Kockums Mekaniska Verkstad, Malmö, 1878

SJ B utan nr (1878)
Kunglig vagn nr VIII (1879-1901)
SJ B1b nr 456 (1901-32)

Tillverkade: 1
Bevarade: 1

Byggd som andra klass personvagn av s.k. norrlandsmodell men efter det att den ställts ut vid Världsutställningen i Paris 1878 och belönats med guldmedalj kom den att användas för det kungliga tåget för uppvaktningen, som salongsvagn nr VIII. Vagnen är också byggd i ett elegantare utförande än resten av serien. Först 1901 inregistrerades den som andraklassvagn, med littera B1b och fick ett ledigt nummer, 456, efter en systervagn som blev ena halvan av den 1893 sammanbyggda boggivagnen för kronprinsessan, nr III. Den togs ur trafik 1932 och överfördes till Järnvägsmuseum.

Den s.k. norrlandsmodellen var en helt ny typ av personvagn anpassad för kallare klimat. Istället för direktingång från sidan direkt in i kupén så slapp man snabb nedkylning genom att via öppna plattformaroch gaveldörrar och en korridor längs ena vagnssidan nå kupéerna via skjutbara innerdörrar. För att kompensera utrymmesförlusten gjordes vagnprofilen något bredare. Andraklassvagnarna hade fyra kupéer. Varje kupé hade tre fönster, vilket ger vagnen ett karakteristiskt utseende med tätt placerade fönsteröppningar. Sofforna, avsedda för tre personer, var placerade parvis mot varandra i varje kupé, enligt tidigare tradition. De var klädda med mörkblått kläde och stoppade med tagel och fjäderresårer. Väggarna var klädda med linnedamast och taket med vaxduk. Bagagehyllor av mässing och nät satt över sofforna. Korridoren var klädd med panelbrädor, målade för att efterlikna ljus ek. Vagn 456 har dessutom ädelträarbeten och intarsior. Utvändigt ska denna vagn ha varit blålackerad, annars målades andraklassvagnarna gröna. Färgvalet torde vara gjort med hänsyn till parisutställningen eller tiden som kungatågsvagn. Vagn 456 är mycket välbevarad i inredningen. Den ursprungliga inredningen ger fortfarande intryck av fräschör, så den bör ha använts sparsamt i trafik. Oljegasbelysningen tillkom 1881 med vackra armaturer i stil med det kungliga tåget. Vagnen fick tryckluftsledning 1924. Utvändigt är vagnen rödmålad, vilket också är gjort 1924, det år från då denna nyans användes på alla SJs personvagnar, oavsett klass. Vagnen bör ha varit grönmålad innan dess från det att den började användas som andraklassvagn. Färgflagor har lossnat från det panelerade undertaket över plattformarna. Lagerboxar med axlar är utbytta. Vagnen är i samma skick som när den kom till Järnvägsmuseum 1932.