MARIEBERG

Stockholms kn, Marieberg

MARIEBERG
Stadsdelen Marieberg ligger på den sydvästra delen av ön Kungsholmen. I öster utgör Fridhemsgatan, del av Rålambshovsleden samt Riddarfjärden stadsdelens gräns. I norr är Drottningholmsvägen gräns mot stadsdelarna Kristineberg och Stadshagen. Marieberg har broförbindelse med Södermalm via Västerbron, som löper över Riddarfjärden, och med Lilla Essingen via Mariebergsbron. Stadsdelen ingår i Sankt Görans församling.

STADSDELENS KARAKTÄR
Stadsdelen präglas av dess läge nära Mälaren och mälarstränderna upptas av park- och strandområden. Längs den södra stranden ligger Mariebergsparken och Smedsuddsbadet. I öster breder Rålambshovsparken ut sig. Parken fortsätter väster ut där den bildar ett grönstråk längs Drottningholmsvägen och tunnelbanespåren. Västerbrons och Rålambsvägens sträckningar delar in stadsdelen i tre delar varav den östra helt upptas av Rålambshovsparken. Norr om Rålambsvägen, som är stadsdelens huvudgata, ligger Rålambshovsskolan samt Lärarhögsko-an inrymd i f.d. Fredhällsskolan och i mentalsjukhuset Konradsbergs byggnader från slutet av 1800-talet. Högskoleområdet utvidgades i början av 2000-talet med en rad nya byggnader. Söder om Rålambsvägen ligger flera kontors- och institutionsbyggnader från 1950- och 60-talet däribland Dagens Nyheters kontorshus, Riksarkivet, Socialstyrelsen och Ryska ambassa-den. Några sammanhållna områden med bostadshus är insprängda i den i övrigt heterogena bebyggelsen. Stadsbilden domineras av fyra höga skivhus från 1960-talet, däribland DN-skrapan och det veckade bostadshuset Erlanderhuset på Fyrverkarbacken, som är synliga vida omkring.

HISTORIK
Området som omfattar den nuvarande stadsdelen Marieberg var länge en lantlig utkant till staden vars historia präglats av några stora egendomar och institutioner. Liksom stora delar av västra Kungsholmen i övrigt kom området i stadens ägo på 1640-talet genom en donation från Drottning Kristina. Sedan medeltiden fanns här ett tegelbruk, som var i drift till slutet av 1600-talet. På tegelbrukets gamla ägor etablerades ett salpetersjuderi, en tobaksodling och under 1700-talet uppfördes gården Rålambshov. Byggnaderna förstördes i en brand i slutet av 1700-talet och 1801 uppfördes en ny huvudbyggnad efter ritningar Carl Christoffer Gjörwell. Byggnaden ligger kvar än idag på en kulle precis vid Västerbrons fäste.

Väster om Rålambshov, högt beläge vid Mälarens strand, låg från 1600-talet egendomen Marieberg. På 1750-talet köptes egendomen av ett bolag, nya byggnader uppfördes och under 1760-talet etablerades en fabrik för fajans- och porslinstillverkning. Fabrikens verksamhet blev kortvarig och tillverkningen lades ner redan 1788. Under denna korta tid tillverkades här de mytomspunna Mariebergskakelugnarna i ett mindre antal. Fabriksområdet kom sedan att nyttjas av militären, först som vapenfabrik och artillerihögskola, senare kaserner för bland annat Kungliga Trängbataljonen. 1958 flyttade militären från Marieberg, kasernerna revs och på platsen uppfördes Sovjetunionens ambassad.

Gården Konradsberg, som låg i norra delen av den nuvarande stadsdelen, revs i mitten av 1800-talet och på platsen uppfördes Stockholms Hospital. Planeringen och utformningen av sjukhusområdet utgick från tidens debatt om en humanare mentalvård. Att förlägga sjukhuset utanför staden omgivet av en sjukhuspark ansågs bidra till patienternas tillfrisknande. Sjukhu-set stod färdigt 1861 och utvidgades redan på 1870-talet. Under hela 1900-talet var Konrads-berg rivningshotat i omgångar. Trots det kom Konradsberg att fungera som mentalsjukhus ända fram till 1995. 1997 flyttade Lärarhögskolan in i de gamla sjukhusbyggnaderna.

Marieberg under 1900-talet
Den västra delen av Kungsholmen var ännu under 1900-talets första årtionden ett lantligt område. En del äldre träbyggnader fanns fortfarande kvar inom den nuvarande stadsdelen såsom Rålambshov, Marieberg, Mårten Triewalds malmgård, Claestorp, Adolfsberg, Hedvigsberg, m.fl. Under 1930-talet planerade staden för omfattande nybebyggelse av bostäder i stadsdelen. Stadsplanekontoret upprättade 1937 en stadplan signerad Albert Lilienberg, som innebar att hela stadsdelen byggdes ut med bostäder. I planen är punkthus och lamellhus fritt placerade kring krökta lokalgator och längs de två huvudgatorna Rålambsvägen och Essingevägen, idag Gjörwellsgatan. Planen realiserades bara delvis, med bostäder koncentrerade till två om-råden; norr om Rålambsvägen vid Lagerlöfsgatan och Gjörwellsgatan och i stadsdelens västra utkant vid Svedenborgsplan, Scheffersgatan och Wennerbergsgatan. I början av 1940-talet uppfördes här flerbostadshus i 5-6 våningar, både punkthus och höga lamellhus, med fasader av gult tegel.

En broförbindelse mellan Södermalm och Kungsholmen började planeras i slutet av 1920-talet, då den ökande trafiken i staden började bli ett problem. 1935 stod Västerbron färdig med sitt norra fäste i Marieberg i höjd med malmgården Rålambshov. Även Rålambshovsparken planerades under 1930-talet men stod färdig först 1953 i samband med Stockholms 700-årsjubileum. Parken utformades av stadsträdgårdsmästare Osvald Almqvist tillsammans med medarbetarna Holger Blom och Eric Glemme.

Under 1950- och 60-talen tillkom en rad kontorsbyggnader och höga bostadshus söder om Rålambsvägen. Även under 1990-talet förtätades stadsdelen med nya bostadshus.

Erica Ek

Källor: Asker, Bertil. Stockholms parker, Innerstaden, Stockholm 1986, Conradson, Birgitta, Från det yttersta Kungsholmen, Stockholm 2000, Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Kungsholmen (Konradsberg, Marieberg och Rålambshov m.m.), Stockholms stads stadsplanekontor den 1 feb 1937, Selling, Gösta, Kungsholmen, Stockholm 1926, Söderström, Göran (red.) Stockholms gatunamn, Stockholm 2005, http://www.stockholmskallan.se 2008-05-09.