Musköt

Grupp E II.

Projekt för infanteriet; av Blix i Söderhamn 1690-talet.

Kammarstycket är 31,4 cm långt, baktill åttkantigt, men framtill på en längd av 2 cm sextonkantigt. Det avslutas längst fram av en insvarvad och en upphöjd rand. 4,7 cm framför den sistnämnda på åter ett par dylika ränder kring det runda, långa fältet och 0,5 cm längre fram åter ett par. Ett kraftigt avlångt korn sitter 4,2 cm bakom pipmynningen och längst fram på svanskruvsstjärten finns ett ovanligt kraftigt, lågt ståndsikte. På kammarstyckets översida framför siktet finns en kronstämpel och siffran 2 och på vänstra sidan sitter en egendomlig stämpel, vilken ser ut som ett monogram mellan 2 och C. På pipans undersida 7,8 cm bakom mynningen finns en kraftig, skarpkantig fläns eller klack, vilken på båda sidor blir lägre uppåt och som går upp på pipan bägge sidor litet högre än vad framstocken gör. Pipan har 3 häften och korsskruven går nedifrån.

Låset har varhake, Blecket är kullrigt samt baktill utdraget i en spets. Hanhalsen är baktill plan och läppskruvsringen har en diam, av 1,9 cm. Pannskruven ersättes av en nit, eldstålsfjäderns skruv går utifrån och samma fjäders bukt går framför den främre låsskruvens ände. Pannstjärten är kort. På bleckets utsida står "M. Blix Söderhamn".

Stocken är av al och har kräva. Framstocken slutar 8,5 cm bakom pipmynningen. Stocken har varit spräckt i kolvhalsen, men är nu hoplimmad.

Järnplåtsbeslagen bestå av bakplåt, som fasthålles av stift; stor varbygel, vars bakre arm fasthålles av två stift och vars främre, som längst fram är utbildad tlll en ögla, fasthålles av korsskruven; kort avtryckarebleck, som fasthålles av 2 stift; ett 2,6 cm brett järnband, som går kring pipans och framstockens 22,9 cm framför pipans bakre ände; ett platt, s-formigt sidbleck; två släta rörkor; ett krävbeslag om 2,3 cm bredd samt ett näsbleck av samma storleck.
Den nedre rembygeln är fäst i varbygeln ögla, men den främre, u-formiga, fasthålles av en skruv, vilken går genom krävan och krävbeslaget.

Laddstocken är av ask och saknar skoning.

Magnus Blix var faktor i Söderhamn. I Modellsalens reversal är vapnet fört bland Mousqvettor och infanterigevär, svenska, med flintlås, 1699 års ". I Modellkammaren vid Beväringsförrådet fanns 1813 en "Mousqvette, 1699 års med bajonette". I 1759 års rustkammarinventarium över trofeer m. m. finns två stycken "1699 års Infanteri Musqvet", en "1699 års Dito Bajonett", en "1699 års Hiullåsmusqust" och en "1699 års Bajonett". I Artillerimuseum har vapnet alltid kallats "Gevär med flintlås och bajonett m/1699 för infanteriet". Geväret och särskilt bajonetten är särkert ett projekt av Blix. Liknande, för övrigt synnerligen osäkert, bajonettfastsättning var vid denna tid i bruk på sina ställen i Europa (se t.ex AM 4249), men då voro bajonetthylsorna mest fjädrande, vilket den ovan beskrivna ej är. Med undantag av anordningen för bajonettens fastgörande samt det kring pipa och framstock gående bandet är själva musköten fullkomligt lik m/1690 (AM 1932:4074) och m/1696 (AM 1932:4080).
J Alm 1937.