Bara Ödekyrka

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden
Som framgått av byggnadshistorien är kyrkan övergiven sedan länge och dess murverk är till delar raserat.

Väggar och murverk
Murverk av kalksten, inslag av rött tegel förekommer på tornets västra fasad som dekoration. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar. I korets väggar finns flera nischer. Tornets murverk rider på långhusets västra del.

Fasader
Fasaderna samt väggarna invändigt har delvis puts av kalkbruk kvar. På putsen finns mycket klotter i form av ristningar.

Fönster och andra muröppningar
Koret har två fönsteröppningar, en i den södra och en i den östra, den senare med masverk, den förras överdel saknas.
Tornets västra fasad har en enkel ljusglugg till murtrappan, ett spetsbågigt fönster med fint huggen omfattning.
Fem spetsbågiga ljudgluggar i tornets västra fasad, omfattningar och bågar av kalksten, kolonnetterna saknas. I den nedre gluggen hänger kyrkans kyrkkocka.
I korets röste finns en glugg med kalkstens omfattning. Öppning i långhusets östra gavelröste (tidigare genomgång mellan vindarna).

Portaler
Korets portal är i stor del bevarat. Ensprångig perspektivportal vars saknade kolonnetter motsvaras av en rundstav i arkivolten. Öppningen är trifolieformad. Av långhusets södra portal syns bara en öppning i murverket.

Trappor och stegar etc.
I tornets södra och västra en murtrappa upp till vad som varit tornets första vindsvåning. Skyddsräcke av järn finns när man kommer upp till öppningen.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs av två sidoaltaren i långhuset.
Lös inredning i kyrkan
Den lösa inredningen utgörs av flera stendetaljer, två minnestavlor av sten samt kyrkklockan.

I tornets södra och västra en murtrappa upp till vad som varit tornets första vindsvåning. Skyddsräcke av järn finns när man kommer upp till öppningen.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs av två sidoaltaren i långhuset.

Kyrkans byggnadshistoria
Bara ödekyrka uppfördes under medeltiden som församlingskyrka för Bara församling. Den tillkom av allt att döma i en byggnadsetappetapp och stod troligen färdig vid 1200-talets mitt. I början av 1300-talet förstorades korets östfönster och försågs med masverk.
Vid mitten av 1500-tales verkar kyrkan ha stått öde och förfallen, 1588 begärde församlingsborna att gudstjänsterna skulle återupptas, varvid de lovade att reparera kyrkan och avlöna prästen. Så verkar inte ha skett utan kyrkan lämnades förblev utan vård till 1923 då man företog en mycket omfattande konservering efter förslag av arkitekt Sven Brandel, Stockholm. Man hade också planer på att återuppbygga kyrkan, arkitekt Anders Roland vid Kungl Byggnadsstyrelsen hade utarbetat ett sådant förslag.

1973 fogades och lagades ruinen med cementbruk, lösa stenar säkrades.

Den senaste restaureringen
Den senaste restaureringen genomfördes 2005 efter förslag av byggnadsantikvarie Peter Olsson. Murarna foglagades och de kvarvarande putspartierna fästes.

Inventarier
Kyrkans inventarier utgörs av diverse stendetaljer samt kyrkklockan.