EDSBERGS KYRKA

Edsbergs kyrka uppfördes troligen under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkan uppfördes då med rektangulärt långhus, smalare och lägre kor i öster och torn i väster. I tornets andra våning byggdes ett tornkapell som kan tyda på att det funnits enskilt initiativ bakom byggandet av kyrkan. Under senmedeltiden revs det romanska koret och ett nytt fullbrett kor uppfördes, eventuellt valvslogs kyrkan samtidigt. Kyrkans dopfunt är tidigmedeltida.

1650 tillbyggdes kyrkan med ett valvslaget skepp i söder. Material togs från det då övergivna Riseberga kloster. Kyrkans romanska stenportal flyttades ut till västligaste delen av nya sydmuren. Altaruppsatsen med återanvända skulpturer från ett äldre altarskåp tillverkades 1685.

Under 1700-talet uppfördes den nuvarande sakristian och kyrkan erhöll sin första orgel placerad på en nyuppförd läktare i väster.

1817 flyttades kyrkklockorna till tornet, tidigare hade de hängt i en fristående klockstapel på kyrkogården.
1856 omdanades kyrkans interiör i nygotik med ny altaruppsats, öppen altarring och förmodligen en ny predikstol.
1885 installerades en Gurneys värmeugn vid långhusets södra vägg. Samtidigt byttes alla fönsterbågar mot nya.

1901 knackades kyrkans fasadputs ned och murverket lämnades synligt.
Taktäckningsmaterialet byttes från spån till skiffer. Skiffertaket lades om senast 1999.
1912 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Magnus Dahlander. Vid denna restaurering satte man igen ett rundfönster på kyrkans södra sida samtidigt som man tog upp fönster på långhusets norra sida samt på tornet. Invändigt bytte man ut den äldre fasta bänkinredningen från 1700-talets mitt mot nya öppna bänkar. De äldre bänkarnas gavlar sattes upp som panel längs väggarna. Altaret som tidigare varit placerat mitt på korväggen flyttades till norra skeppet. Ytterligare åtgärder var tillkomsten av glasmålningar. Nytt orgelverk och ombyggnad av orgelläktaren. Sakristian tillbyggdes med ett arkivutrymme.

1944 restaurerades åter kyrkans interiör, denna gång under ledning av arkitekt K Martin Westerberg. Altaruppsatsen byttes ut och predikstolen kompletterades med skulpturer av konstnären C. O. Avén. Vid rengöring av väggar och tak påträffades kalkmålningar som togs fram.

1962 åtgärdades fuktproblem i kyrkans murverk genom att hängrännor och stuprör uppsattes på långhus och sakristia.
1972 återfördes altaruppsatsen från 1685 och 1944 års altaruppsats är idag placerad i församlingshemmet. Vid samma tillfälle konserverade man den medeltida dörren i södra portalen.

1974 genomfördes återigen en restaurering under ledning av arkitekt Jan Helgstrand. Interiört ändrades då färgsättningen på bänkar, väggpaneler, läktarbarriär och orgelfasad samtidigt som väggar och valv rengjordes och lagades. Trappan till orgelläktaren och vindfånget vid södra ingången tillkom.

2003 skedde invändiga åtgärder; altarringen förkortades och fördes närmare korväggen, det innanför altarringen förhöjda golvet av trä togs bort och ersattes av kalksten, bänkar togs bort i södra skeppet under läktaren, nytt vindfång vid sydportalen, nya innerdörrar mellan vapenhus och långhus, nya kapphängare i långhusets sydvästra hörn m.m. Några av bänkarna gjordes flyttbara för olika funktioner för det nya kyrktorget.

Edsbergs kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, sakristia på nordsidan och ett asymmetriskt placerat västtorn.

TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak täckta med sexkantiga skifferplattor, som ger ett bikakemönster. Mitt på långhusets tak finns en skorsten murad i kalksten. Längst ut på långhusets östra nock är ett kors med vindflöjel placerat. Långhuset och sakristians tak är försedda med häng- och stuprör i koppar.

Tornet täcks av en pyramidformad huv i kopparplåt krönt av ett kors med tupp. På varje sida av huven finns stickbågiga kupor försedd med kopparbeklädda luckor, eventuellt ljudgluggar.

FASAD - Kyrkans murverk av sand- och kalksten är sedan 1901 synlig då putsen knackades ned. Murarna röjer tydligt kyrkans olika byggnadsfaser.
Tornets murar är avtrappade uppåt och hålls i den översta våningen samman av fyra dragjärn i vardera riktningen. På östra gaveln syns tydligt kyrkans olika utbyggnadsskeden.

FÖNSTER - Alla kyrkans fönster, förutom sakristians fönster med träbåge, består av svartmålade järnbågar med blyspröjsat glas. Alla fönsternischerna är stickbågiga och putsade vita med släta omfattningar. Solbänkarna är av svartmålad plåt. Långhuset har två fönsternischer åt norr, en åt väster och två åt söder. På södra sidan finns även ett högt placerat rundfönster. Östfasaden har två fönsternischer varav den södra är betydligt smalare och högre än den norra. Korväggens norra fönster med glasmålning i mitten är igensatt på insidan men uppträder i fasaden som ett blindfönster.

I tornets översta våning finns stickbågiga ljudöppningar i alla fyra väderstrecken. I sakristians norra gavelröste finns en rund vitputsad blindnisch.

PORTAR - Kyrkans huvudingång är placerad i tornets bottenvåning. Träporten i renässansstil är målad kimröksgrå och omges av en slätputsad vit omfattning. Framför portalen är två äldre gravstenar återanvända som trappsteg.

I västligaste delen av södra långhusväggen finns delar av en huggen romansk portalomfattning med en medeltida smidesbeslagen dörr vilken torde vara utflyttad från den ursprungliga sydväggen.