Pilehanka

Huvudliggaren:
"'Pilehanka' fr. Nye sn, Östra hd. Småland. Se ill bil. Denna samt 21659 erhållet af en gumma öfver hvilken läsits. 2 uppsättningar (18 st.) samt 2 pilgrenar, på hvilka 'hankarna' upphängdes (9 på hvar).
a.
b.
'Pilehanka', nytjade ännu år 1878 af 'Pälle Måns' (Peter Magnusson) under Skurubo, Nye sn, Småland, vid bortläsandet av 'skott' hos folk och djur. 9 stycken, snodda 'ansyls' eller 'afvigt', brukades vid läsningen sålunda, att han med ena handen höll pilgrenen hvarfrån de hängde, och med den andra kastade dem en efter annan öfver den sjuka kvinnan, hvarje gång läsande tyst: 'Sante Paar och vår Herre vandrade på en väg och där mötte de en mans- (kvins) person och den signade de för trullskott, villarpaskott, etc.' 9 skulle 'hanka' vara, enär 'det finnes 9 slags onda skott'. Ingen fick tacka för läsningen, enär hon då miste all verkan, ej häller fick någon vara midt för den plats, ditåt 'hanka' kastades, ty då erhöll denne skottet. 'Glömde en ett skott i formeln, så gick dä inte'. G. af filosofie kand. G. A. Aldén af Smålands nat. i Uppsala 14/8 1878."

Bilaga:
Inget utöver huvudliggaren.

En utbredd förklaring till hastigt påkommen sjukdom, såsom värk, frossa, böldutslag, sinnesförvirring eller plötslig död var att den sjuke blivit träffad av ett ont, magiskt skott, ett så kallat trollskott, villarpaskott, lappskott eller finnskott. Trollskott ansågs kunna drabba både människor och djur, dock inte nödvändigtvis med något specifikt uppsåt. Vem som helst som råkade komma i vägen kunde träffas. Inom folkmedicinen behandlades trollskott av 'de kloka' genom så kallad magisk skjutning. Med båge, skutpinnar, bössa eller symboliska skjutvapen av olika slag sköt, eller kastade man med kraft 'skott' mot det onda, antingen i kors över den sjuke, under eller över denne, ofta i kombination med magisk läsning. Se vidare Tillhagen C-H., (1962).
/Ulrika Torell 2007-12-28