HÄRBRET I YG

YGOMRÅDETS HISTORIA - Yg ligger invid Ygsjöns strand. Ygsjön mynnar genom Skarpån ut i Ljusnan, den stora transportleden i såväl förhistorisk som historisk tid. De första jordbrukande nybyggena följde älvens dalgång upp genom landet och nådde förmodligen Yg under den tidiga medeltiden. Dessförinnan utnyttjades trakten sannolikt mestadels extensivt. En bofast järnåldersbefolkning skulle ha efterlämnat boplatser och gravfält, ingendera finns det några spår av här.
De goda möjligheterna till kolframställning utgjorde tidigt en del av Ygs dragningskraf. Det kan vi se av de många kolningsgroparna som finns i trakten. Kolningsgropar dateras i Hälsingland oftast till yngre järnålder men användes också under medeltid. Övriga fornlämningar består av kolbottnar, vanligen från 1800-talet och framåt, milstenar.
YGHÄRBRETS HISTORIA - Härbret har använts för sädesförvaring fram till 1960-talet. Idag står det i princip oanvänt. Härbret har tre flyttningsmärkningar, två med yxhugg och en med bokstäver. Härbrets allra senaste flytt avsatte dock inga märken. Under sommaren 2002 flyttades härbret ca 2 meter österut med hjälp av en lyftkran. Det stod i en brant slänt nära en annan byggnad och hade därför problem med fukt från den sidan. I samband med flytten byttes 5 stolpar ut och en ny syllram tillverkades lika den gamla rötskadade. En stödmur byggdes också upp för att ge härbret ett stabilt underlag att stå på.
Härbrets ursprung är oklart. Det kan ha byggts i Yg eller kommet med flyttlasset tillsammans med en ny gårdsägare t.ex. Härbrets näst senaste flytt skedde vid mitten av 1940-talet, det flyttades då till det läge det hade fram till 2002, från sin tidigare plats ca 50 meter söderut. Härbret verkar dock inte ha stått där särskilt länge för på laga skiftes karta från 1925 finns härbret inte utsatt. Det är möjligt att det flyttades dit, från okänd plats, som ett resultat av laga skiftet.
Härbret märkets ner ytterligare en gång, 1566 eller åren närmast efter. När härbret byggdes upp igen hade några stockar i väggarnas övre del bytts ut eller lagts till. Det lades i samband med detta ett nytt tak. Vi vet att härbret då flyttades från ett eventuellt ursprungsställe eller om det efter reparationen åter timrades upp på samma ställe.
DATERINGAR - Härbret består av virke från två tidsperioder, 1315-1316 och 1566-1567. Stockarna i nedervåningen och halva övervåningen är från 1300-talet. Stockarna från 1500-talet utgör de överta varven i långväggarna inklusive väggbanden. Röste och röstmoder är däremot från 1300-talet.
En av mushyllorna är daterad till 1566. sannolikt är alla tre från samma period.
Källa: Sundberg, Anna. Två medeltida härbren i Sandvik och Yg. Uppsats i Byggnadsvård Konsthistoriska institutionen Stockholms Universitet, 2003

YGOMRÅDETS HISTORIA - Yg ligger invid Ygsjöns strand. Ygsjön mynnar genom Skarpån ut i Ljusnan, den stora transportleden i såväl förhistorisk som historisk tid. De första jordbrukande nybyggena följde älvens dalgång upp genom landet och nådde förmodligen Yg under den tidiga medeltiden. Dessförinnan utnyttjades trakten sannolikt mestadels extensivt. En bofast järnåldersbefolkning skulle ha efterlämnat boplatser och gravfält, ingendera finns det några spår av här.
De goda möjligheterna till kolframställning utgjorde tidigt en del av Ygs dragningskraf. Det kan vi se av de många kolningsgroparna som finns i trakten. Kolningsgropar dateras i Hälsingland oftast till yngre järnålder men användes också under medeltid. Övriga fornlämningar består av kolbottnar, vanligen från 1800-talet och framåt, milstenar.
YGHÄRBRETS HISTORIA - Härbret har använts för sädesförvaring fram till 1960-talet. Idag står det i princip oanvänt. Härbret har tre flyttningsmärkningar, två med yxhugg och en med bokstäver. Härbrets allra senaste flytt avsatte dock inga märken. Under sommaren 2002 flyttades härbret ca 2 meter österut med hjälp av en lyftkran. Det stod i en brant slänt nära en annan byggnad och hade därför problem med fukt från den sidan. I samband med flytten byttes 5 stolpar ut och en ny syllram tillverkades lika den gamla rötskadade. En stödmur byggdes också upp för att ge härbret ett stabilt underlag att stå på.
Härbrets ursprung är oklart. Det kan ha byggts i Yg eller kommet med flyttlasset tillsammans med en ny gårdsägare t.ex. Härbrets näst senaste flytt skedde vid mitten av 1940-talet, det flyttades då till det läge det hade fram till 2002, från sin tidigare plats ca 50 meter söderut. Härbret verkar dock inte ha stått där särskilt länge för på laga skiftes karta från 1925 finns härbret inte utsatt. Det är möjligt att det flyttades dit, från okänd plats, som ett resultat av laga skiftet.
Härbret märkets ner ytterligare en gång, 1566 eller åren närmast efter. När härbret byggdes upp igen hade några stockar i väggarnas övre del bytts ut eller lagts till. Det lades i samband med detta ett nytt tak. Vi vet att härbret då flyttades från ett eventuellt ursprungsställe eller om det efter reparationen åter timrades upp på samma ställe.
DATERINGAR - Härbret består av virke från två tidsperioder, 1315-1316 och 1566-1567. Stockarna i nedervåningen och halva övervåningen är från 1300-talet. Stockarna från 1500-talet utgör de överta varven i långväggarna inklusive väggbanden. Röste och röstmoder är däremot från 1300-talet.
En av mushyllorna är daterad till 1566. sannolikt är alla tre från samma period.
Källa: Sundberg, Anna. Två medeltida härbren i Sandvik och Yg. Uppsats i Byggnadsvård Konsthistoriska institutionen Stockholms Universitet, 2003