Nederluleå kyrka (Gammelstads kyrka)

Kyrkorummet är indelat i fyra travéer med stjärnvalv varav korets har den mest
komplicerade utformningen. Valven är slagna efter att kyrkan byggts och bärs av
kraftiga pelare ställda mot murarna. Koret ligger ett steg över långhuset och avskiljs av
ett korskrank från 1748, skranket avslutas med obelisker mot mittgången. I valvbågen
mellan kor och långhus hänger ett senmedeltida triumfkrucifix.
Korets väggar och valv är täckta av muralmålningar med bibliska motiv och dekorativa
rankor. Rummets bildsviter binds ihop av en draperimålning längst ned på väggen.
Det magnifika, nederländska altarskåpet från senmedeltiden dominerar korrummet.
Mittpartiet består av snidade figurer och dörrarnas insida framställer scener ur Kristi liv.
Predellan är bemålad med Kristus och lärjungarna och på dörrarnas utsidor finns
målningar föreställande Getsemane. Själva altaret som är murat i tegel har en bakre,
medeltida del och ett vitputsat modernt parti med altarbord i marmor. Altaret inramas av
en rektangulär, sluten altarrundel från 1769. Rundeln som har en spegelindelning är
dekorerad med halva balusterdockor och marmorerad i grågrönt. På altarets södra sida
står en senmedeltida korbänk och den s. k. biskopsstolen med medeltida gavlar, båda
monterades ihop i sin nuvarande form vid 1971 års restaurering. Den senmedeltida
dopfunten i marmor står på samma sida. I korets norra vägg sitter en senmedeltida
järndörr som leder till sakristian. Den spetsbågiga dörrsmygen är murad av profilerat
tegel i tre språng. I koret hänger också två äldre malmkronor.
Över långhuset är endast valvribbor och slutstenar bemålade, medan valv och väggar i
övrigt är vitkalkade. Ovan fyra av fönstren finns målade inskrifter som berättar om
deras tillkomst- eller förändringstid.
I vapenhus, långhus och kor ligger sentida kalkstensgolv men bakom altaret och i
sakristian finns ett äldre tegelgolv.
Långhusets inredning är till stor del sentida och präglas av 1971 års restaurering som
leddes av arkitekterna Erik Lundberg och Uno Söderberg. Kyrkbänkarna är grupperade i
öppna kvarter men sammanbundna av en låg tröskelbräda. Gångarna löper längs med
väggarna och genom kvarterens mitt. Bänkarna närmast koret är vända mot mittgången
och har en genombruten bänkskärm med balusterdockor placerade i grupper om tre. De
gyllene takarmaturerna av mässingsplåt som hänger ovan bänkarna, är
kännetecknande för 1970-talets restauratörer.
Långhusets mest iögonfallande inredning är predikstolen från 1700-talets förra
hälft, hängd mot norra murpelaren mellan andra och tredje travén, Predikstolen
med baldakin är gjord av Nils Jacobsson Fluur, i svulstig barock med grupper
av kolonetter, rankor, druvklasar och änglahuvuden, målad i guld, silver, grönt
och rött. Även nummertavlor och de praktfulla minnestavlorna, ett epitafium
och mittgångens malmkrona tillhör 1700-talets tillskott.
Den nuvarande läktaren byggdes 1971, i mörkt trä med ljusa spegelfält och
bildar en organisk helhet med den magnifika, samtida orgeln, som helt fyller
läktarutrymmet. Läktaren som är konkav till formen bärs bl. a. av sex svarvade
träpelare i framkant. Centralt i läktarbarriären sitter orgelns ryggpositiv. Under
läktaren finns två rum på var sida om mittgången. De har väggar av vitlaserad
panel och blyspröjsade antikglasfönster mot kyrkorummet. Under läktaren
hänger en liten malmkrona från sent 1500-tal.
Den vitlaserade panelen återkommer i det vindfång som byggts framför porten.
Vapenhuset och sakristian har vitkalkade väggar och valv som bärs av
murpelare i hörnen. Den spetsbågiga öppningen mellan vapenhus och långhus
omsluter en senmedeltida, järnbeslagen dörr. I vapenhuset står kyrkans
fattigbössa som till vissa delar är medeltida.

Nederluleå kyrka är en senmedeltida troligen sent 1400-tal - salkyrka med vapenhus i
SV och sakristia i NÖ. Den är med sina 16x 47 meter i yttermått
den största medeltidskyrkan norr om Uppsala. År 1954 knackades fasadputsen ned så att
det rosaskimrande murverket av natursten kom i dagen. Gavelröstena är däremot
murade av tegel och pryds av figurativa blinderingar.
Kyrkans fönster är rundbågigt välvda i djupa, gråputsade smygar, men korfönstret har
en spetsbågig tegelomfattning som vidgar sig i flera språng. Både korets och
vapenhusets portar har likadana öppningar som korfönstret, korporten är
kopparbeslagen medan vapenhusets port är en plankdörr med kraftiga järnbeslag. På
1700-talet öppnades också en port i västgaveln som fick en rundbågig öppning med
rusticerad, vitputsad omfattning. Den koppar-beslagna dörren är dock från 1971.
Kyrkan har branta, spåntäckta sadeltak med ålderdomligt avslut mot gavlarna, helt utan
gavelsprång. Mitt på kyrktaksnocken sitter en takryttare med förgylld kyrktupp
uppflugen på korset.

Nederluleå kyrka är en senmedeltida troligen sent 1400-tal - salkyrka med vapenhus i
SV och sakristia i NÖ. Den är med sina 16x 47 meter i yttermått
den största medeltidskyrkan norr om Uppsala. År 1954 knackades fasadputsen ned så att
det rosaskimrande murverket av natursten kom i dagen. Gavelröstena är däremot
murade av tegel och pryds av figurativa blinderingar.