Balifeber, Bali Fever

På 1920- och 1930-talen hamnade ön Bali i fokus för västvärldens orientintresse. Till Bali reste konstnärer, koreografer, fotografer och internationella kulturpersoner i allmänhet.
Konstnärinnan och författarinnan Tyra Kleen var en av de svenskar som drabbades av denna så kallade Balifeber. Åren 1919-1921 tecknade och målade hon av brahmanpräster, dansare, musiker och musikinstrument på Bali.
Tyra Kleen blev snabbt internationellt känd. I Sverige gjorde hon sig ett namn genom utställningen ”Två vittberesta damer” på Liljevalchs konsthall 1922. Tyra Kleen och japonologen Ida Trotzig ställde där ut sina samlingar av föremål, från Java och Bali respektive Japan.
Två av Etnografiska museets mötesrum är idag uppkallade efter Tyra Kleen och Ida Trotzig.

In the 1920s and 1930s, the island of Bali became a focus for the Western world's interest in the Orient. Artists, choreographers, photographers, and international cultural figures travelled to Bali.
Artist and author Tyra Kleen was one of the Swedes who caught the so-called Bali fever. Between 1919 and 1921, she drew and painted Brahmin priests, dancers, musicians, and musical instruments on Bali.

Tyra Kleen quickly became internationally famous. In Sweden, she made a name for herself through the exhibition “Två vittberesta damer” (Two Widely-Travelled Women) at Liljevalchs Konsthall in 1922. Tyra Kleen and the Japanologist Ida Trotzig displayed their collections of artefacts there from, respectively, Java and Bali, and Japan.
Today, two meeting rooms in the Museum of Ethnography are named after Tyra Kleen and Ida Trotzig.