STORA SALUHALLEN

År 1885 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga en täckt saluhall på Kungstorget. Vid den tävling som anordnades segrade Victor Adlers förslag. I den slutliga utformningen deltog arkitekten Hans Hedlund och 1889 stod saluhallen klar. Vissa förändringar har sedan skett, den kanske mest omfattande 1906, då bl.a. de yttre öppna butikerna längs fasaden byggdes in i jugendstil.
Saluhallen är en av de få i sitt slag som finns kvar i landet. Den har i huvudsak kvar sitt ursprungliga utseende. Interiören är välbevarad. Takkonstruktionen i järn och glas är ett fint exempel på denna byggnadstyp från sent 1800-tal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Bygget påbörjades i februari 1888 och byggnaden stod klar 1889. Ett år senare var 24 bodar uthyrda. Vid sekelskiftet fanns 100 försäljningsplatser, varav ca 65% sålde kött, fläsk, charkuterier och 25% ost och smör, 10% bröd, 3% frukt och vilt samt 1% sill. År 1905 förbjöds försäljning och styckning av kött och fläsk under bar himmel eller i öppna bodar. För bodarna utomhus byggdes Saluhallen till 1906 genom en förlängning av den stora hallen åt öster i samma stil, men lägre än den stora hallen. De butiker som låg längs saluhallens yttre långsidor byggdes in och fick egna entréer. Arkitekt Krüger stod för ritningarna. Under 1940-50-talen gjordes sanitära förbättringar med allmänt diskrum i källaren, toaletter och ett nytt saluhallskontor byggs. Redan under andra värsldskriget fanns planer på ett underjordiskt garage och skyddsrum under Kungstorget. 1974 togs ett kommunalt belsut om att ett garage skulle byggas under Kungstorget, men efter ockupation och allmän debatt ändrades planerna.

Den västra gavelfasaden har förändrats flera gånger med byte av fönster, dörrpartier m.m. Några fönsteröppningar har försetts med dörrar. Taket var ursprungligen täckt med sinuskorrigerad plåt och har senare bytts mot bandtäckt plåt. Invändiga större ändringar är att några stånd har öppnats upp gneom att disken tagits bort. Bodarnas snickerier har delvis ändrats och delar av den fasta inredning har tagits bort. Den största visuella förändringen är restaurangens stora fläktsystem.

Källa: Program för vård och utveckling 2006-01-31 (rev 2006-05-30) White. Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadmsinnesförklaring nr 11, Länsstyrelsen 1983.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 1, program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen/Stadsmuseet 1999. ISBN 91-89088-04-2

År 1885 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga en täckt saluhall på Kungstorget. Vid den tävling som anordnades segrade Victor Adlers förslag. I den slutliga utformningen deltog arkitekten Hans Hedlund och 1889 stod saluhallen klar. Vissa förändringar har sedan skett, den kanske mest omfattande 1906, då bl.a. de yttre öppna butikerna längs fasaden byggdes in i jugendstil.
Saluhallen är en av de få i sitt slag som finns kvar i landet. Den har i huvudsak kvar sitt ursprungliga utseende. Interiören är välbevarad. Takkonstruktionen i järn och glas är ett fint exempel på denna byggnadstyp från sent 1800-tal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Bygget påbörjades i februari 1888 och byggnaden stod klar 1889. Ett år senare var 24 bodar uthyrda. Vid sekelskiftet fanns 100 försäljningsplatser, varav ca 65% sålde kött, fläsk, charkuterier och 25% ost och smör, 10% bröd, 3% frukt och vilt samt 1% sill. År 1905 förbjöds försäljning och styckning av kött och fläsk under bar himmel eller i öppna bodar. För bodarna utomhus byggdes Saluhallen till 1906 genom en förlängning av den stora hallen åt öster i samma stil, men lägre än den stora hallen. De butiker som låg längs saluhallens yttre långsidor byggdes in och fick egna entréer. Arkitekt Krüger stod för ritningarna. Under 1940-50-talen gjordes sanitära förbättringar med allmänt diskrum i källaren, toaletter och ett nytt saluhallskontor byggs. Redan under andra värsldskriget fanns planer på ett underjordiskt garage och skyddsrum under Kungstorget. 1974 togs ett kommunalt belsut om att ett garage skulle byggas under Kungstorget, men efter ockupation och allmän debatt ändrades planerna.

Den västra gavelfasaden har förändrats flera gånger med byte av fönster, dörrpartier m.m. Några fönsteröppningar har försetts med dörrar. Taket var ursprungligen täckt med sinuskorrigerad plåt och har senare bytts mot bandtäckt plåt. Invändiga större ändringar är att några stånd har öppnats upp gneom att disken tagits bort. Bodarnas snickerier har delvis ändrats och delar av den fasta inredning har tagits bort. Den största visuella förändringen är restaurangens stora fläktsystem.

Källa: Program för vård och utveckling 2006-01-31 (rev 2006-05-30) White. Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadmsinnesförklaring nr 11, Länsstyrelsen 1983.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 1, program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen/Stadsmuseet 1999. ISBN 91-89088-04-2

År 1885 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga en täckt saluhall på Kungstorget. Vid den tävling som anordnades segrade Victor Adlers förslag. I den slutliga utformningen deltog arkitekten Hans Hedlund och 1889 stod saluhallen klar. Vissa förändringar har sedan skett, den kanske mest omfattande 1906, då bl.a. de yttre öppna butikerna längs fasaden byggdes in i jugendstil.
Saluhallen är en av de få i sitt slag som finns kvar i landet. Den har i huvudsak kvar sitt ursprungliga utseende. Interiören är välbevarad. Takkonstruktionen i järn och glas är ett fint exempel på denna byggnadstyp från sent 1800-tal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Bygget påbörjades i februari 1888 och byggnaden stod klar 1889. Ett år senare var 24 bodar uthyrda. Vid sekelskiftet fanns 100 försäljningsplatser, varav ca 65% sålde kött, fläsk, charkuterier och 25% ost och smör, 10% bröd, 3% frukt och vilt samt 1% sill. År 1905 förbjöds försäljning och styckning av kött och fläsk under bar himmel eller i öppna bodar. För bodarna utomhus byggdes Saluhallen till 1906 genom en förlängning av den stora hallen åt öster i samma stil, men lägre än den stora hallen. De butiker som låg längs saluhallens yttre långsidor byggdes in och fick egna entréer. Arkitekt Krüger stod för ritningarna. Under 1940-50-talen gjordes sanitära förbättringar med allmänt diskrum i källaren, toaletter och ett nytt saluhallskontor byggs. Redan under andra värsldskriget fanns planer på ett underjordiskt garage och skyddsrum under Kungstorget. 1974 togs ett kommunalt belsut om att ett garage skulle byggas under Kungstorget, men efter ockupation och allmän debatt ändrades planerna.

Den västra gavelfasaden har förändrats flera gånger med byte av fönster, dörrpartier m.m. Några fönsteröppningar har försetts med dörrar. Taket var ursprungligen täckt med sinuskorrigerad plåt och har senare bytts mot bandtäckt plåt. Invändiga större ändringar är att några stånd har öppnats upp gneom att disken tagits bort. Bodarnas snickerier har delvis ändrats och delar av den fasta inredning har tagits bort. Den största visuella förändringen är restaurangens stora fläktsystem.

Källa: Program för vård och utveckling 2006-01-31 (rev 2006-05-30) White. Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadmsinnesförklaring nr 11, Länsstyrelsen 1983.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 1, program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen/Stadsmuseet 1999. ISBN 91-89088-04-2

År 1885 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga en täckt saluhall på Kungstorget. Vid den tävling som anordnades segrade Victor Adlers förslag. I den slutliga utformningen deltog arkitekten Hans Hedlund och 1889 stod saluhallen klar. Vissa förändringar har sedan skett, den kanske mest omfattande 1906, då bl.a. de yttre öppna butikerna längs fasaden byggdes in i jugendstil.
Saluhallen är en av de få i sitt slag som finns kvar i landet. Den har i huvudsak kvar sitt ursprungliga utseende. Interiören är välbevarad. Takkonstruktionen i järn och glas är ett fint exempel på denna byggnadstyp från sent 1800-tal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Bygget påbörjades i februari 1888 och byggnaden stod klar 1889. Ett år senare var 24 bodar uthyrda. Vid sekelskiftet fanns 100 försäljningsplatser, varav ca 65% sålde kött, fläsk, charkuterier och 25% ost och smör, 10% bröd, 3% frukt och vilt samt 1% sill. År 1905 förbjöds försäljning och styckning av kött och fläsk under bar himmel eller i öppna bodar. För bodarna utomhus byggdes Saluhallen till 1906 genom en förlängning av den stora hallen åt öster i samma stil, men lägre än den stora hallen. De butiker som låg längs saluhallens yttre långsidor byggdes in och fick egna entréer. Arkitekt Krüger stod för ritningarna. Under 1940-50-talen gjordes sanitära förbättringar med allmänt diskrum i källaren, toaletter och ett nytt saluhallskontor byggs. Redan under andra värsldskriget fanns planer på ett underjordiskt garage och skyddsrum under Kungstorget. 1974 togs ett kommunalt belsut om att ett garage skulle byggas under Kungstorget, men efter ockupation och allmän debatt ändrades planerna.

Den västra gavelfasaden har förändrats flera gånger med byte av fönster, dörrpartier m.m. Några fönsteröppningar har försetts med dörrar. Taket var ursprungligen täckt med sinuskorrigerad plåt och har senare bytts mot bandtäckt plåt. Invändiga större ändringar är att några stånd har öppnats upp gneom att disken tagits bort. Bodarnas snickerier har delvis ändrats och delar av den fasta inredning har tagits bort. Den största visuella förändringen är restaurangens stora fläktsystem.

Källa: Program för vård och utveckling 2006-01-31 (rev 2006-05-30) White. Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadmsinnesförklaring nr 11, Länsstyrelsen 1983.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 1, program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen/Stadsmuseet 1999. ISBN 91-89088-04-2