GESTADS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt.

Kyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostlig riktning med kyrkan belägen i dess norra hörn. Kyrkogården avgränsas i väster av en asfalterad landsväg och i norr av en mindre grusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark. Kyrkogårdens äldsta del är belägen närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster 1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895 års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelning efter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad, 1945.

Kyrkogården kantas av en kallmur längs dess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längs övriga sidor avgränsas den av låga häckar. Längs sidorna finns också stora lövträd, almar, askar och lönnar med undantag av den yngsta delen längst i söder som kantas av yngre lövträd och rosenbuskar. Längs denna del av mittgång finns en mindre allé av lindar och längs västra kanten av 1895 års utvidgning finns en rad med stora askar och almar. Huvudentrén till kyrkogården är förlagd mot landsvägen i väster med en motsvarande entré rakt över vägen till den f d prästgården med mangårdsbyggnadens mittaxel belägen i linje med vapenhusporten i tornets nedervåning. Ytterligare entréer till kyrkogården finns från norr och söder. Entréerna mot väster och norr är försedda med smidesgrindar, mot väster med höga naturstensstolpar och mot norr med cementputsade stolpar. Gångarna närmast kyrkan och en huvudgång söder om dess mittaxel är belagda med konststensplattor. Övriga gångar är grusade. Gravarna på kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxna med undantag av några grusade gravar på de äldre delarna. Den yngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen i bruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmuren finns några smidda gravkors uppställda.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt.

Kyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostlig riktning med kyrkan belägen i dess norra hörn. Kyrkogården avgränsas i väster av en asfalterad landsväg och i norr av en mindre grusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark. Kyrkogårdens äldsta del är belägen närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster 1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895 års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelning efter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad, 1945.

Kyrkogården kantas av en kallmur längs dess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längs övriga sidor avgränsas den av låga häckar. Längs sidorna finns också stora lövträd, almar, askar och lönnar med undantag av den yngsta delen längst i söder som kantas av yngre lövträd och rosenbuskar. Längs denna del av mittgång finns en mindre allé av lindar och längs västra kanten av 1895 års utvidgning finns en rad med stora askar och almar. Huvudentrén till kyrkogården är förlagd mot landsvägen i väster med en motsvarande entré rakt över vägen till den f d prästgården med mangårdsbyggnadens mittaxel belägen i linje med vapenhusporten i tornets nedervåning. Ytterligare entréer till kyrkogården finns från norr och söder. Entréerna mot väster och norr är försedda med smidesgrindar, mot väster med höga naturstensstolpar och mot norr med cementputsade stolpar. Gångarna närmast kyrkan och en huvudgång söder om dess mittaxel är belagda med konststensplattor. Övriga gångar är grusade. Gravarna på kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxna med undantag av några grusade gravar på de äldre delarna. Den yngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen i bruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmuren finns några smidda gravkors uppställda.

FÖRSAMLING 1995: GESTAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1234, år 1900: 1786, år 1995: 760

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Ruinerna av Gestads gamla kyrka är belägen c:a 300-400 m nordost om den nuvarande kyrkan. Ödekyrkogården ligger tämligen sankt, strax intill en mindre bäck. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1796 och har ett högt läge på en plats som förut kallades Kyrkebykulle, väl synlig på Dalboslätten.

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (GESTADS KYRKORUIN). I: Medeltidskyrkans nedersta murskift blottades vid en utgrävning 1917. Den uppfördes under 1200-talets mitt eller andra hälft i tegel och bestod av ett rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor. Så småningom, sannolikt under senmedeltiden, fogades ett vapenhus framför den sydvästra portalen. Under 1600-talets andra hälft raserades det ursprungliga koret och ersattes av ett tresidigt avslutat korparti av långhusets bredd. År 1757 förlängdes långhuset i väster. Samtliga om- och tillbyggnader murades i natursten. Raserad 1795, då ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan påbörjades 1796, under ledning av murarmästare L. E. Westman från Vänersborg, och togs i bruk 1799. Den uppfördes av natursten, med visst återbruk av tegel från den äldre, raserade kyrkan. Kyrkan är bevarad till ursprunglig planform och består av rektangulärt långhus med tresidig avslutning, sakristia i öster och västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade exteriören domineras av de 1876 förstorade, rundvälvda muröppningarna. Långhuset och sakristian har sadeltak, avvalmade över respektive östmur. Västtornet kröns av en flack huv. Samtliga yttertak är täckta med skiffer. Ingångar i väster genom tornet samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummets vitputsade innerväggar täcks av ett målat trätunnvalv med profilerad taklist. Det detaljfattiga kyrkorummet får klassiserande karaktär framförallt genom den fasta inredning som förnyades vid en genomgripande restaurering 1913-14. Altarpredikstolen nedtogs och ersattes med ny altaruppsats och predikstol, båda ritade av arkitekten Hj. Tessing.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Möjligen har det funnits ytterligare en medeltida kyrka i Gestads socken. Arkeologiska provundersökningar 1986 på den s k Murängen blottlade lämningar efter medeltida profanbyggnader, sannolikt med vidliggande kyrka.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt.

Kyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostlig riktning med kyrkan belägen i dess norra hörn. Kyrkogården avgränsas i väster av en asfalterad landsväg och i norr av en mindre grusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark. Kyrkogårdens äldsta del är belägen närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster 1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895 års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelning efter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad, 1945.

Kyrkogården kantas av en kallmur längs dess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längs övriga sidor avgränsas den av låga häckar. Längs sidorna finns också stora lövträd, almar, askar och lönnar med undantag av den yngsta delen längst i söder som kantas av yngre lövträd och rosenbuskar. Längs denna del av mittgång finns en mindre allé av lindar och längs västra kanten av 1895 års utvidgning finns en rad med stora askar och almar. Huvudentrén till kyrkogården är förlagd mot landsvägen i väster med en motsvarande entré rakt över vägen till den f d prästgården med mangårdsbyggnadens mittaxel belägen i linje med vapenhusporten i tornets nedervåning. Ytterligare entréer till kyrkogården finns från norr och söder. Entréerna mot väster och norr är försedda med smidesgrindar, mot väster med höga naturstensstolpar och mot norr med cementputsade stolpar. Gångarna närmast kyrkan och en huvudgång söder om dess mittaxel är belagda med konststensplattor. Övriga gångar är grusade. Gravarna på kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxna med undantag av några grusade gravar på de äldre delarna. Den yngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen i bruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmuren finns några smidda gravkors uppställda.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt.

Kyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostlig riktning med kyrkan belägen i dess norra hörn. Kyrkogården avgränsas i väster av en asfalterad landsväg och i norr av en mindre grusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark. Kyrkogårdens äldsta del är belägen närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster 1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895 års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelning efter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad, 1945.

Kyrkogården kantas av en kallmur längs dess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längs övriga sidor avgränsas den av låga häckar. Längs sidorna finns också stora lövträd, almar, askar och lönnar med undantag av den yngsta delen längst i söder som kantas av yngre lövträd och rosenbuskar. Längs denna dels mittgång finns en mindre allé av lindar och längs västra kanten av 1895 års utvidgning finns en rad med stora askar och almar. Huvudentrén till kyrkogården är förlagd mot landsvägen i väster med en motsvarande entré rakt över vägen till den f d prästgården med mangårdsbyggnadens mittaxel belägen i linje med vapenhusporten i tornets nedervåning. Ytterligare entréer till kyrkogården finns från norr och söder. Entréerna mot väster och norr är försedda med smidesgrindar, mot väster med höga naturstensstolpar och mot norr med cementputsade stolpar. Gångarna närmast kyrkan och en huvudgång söder om dess mittaxel är belagda med konststensplattor. Övriga gångar är grusade. Gravarna på kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxna med undantag av några grusade gravar på de äldre delarna. Den yngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen i bruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmuren finns några smidda gravkors uppställda.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid en grusad plan norr om kyrkogården samt församlingshemmet (f d prästgården) med en uthusbyggnad. Bårhuset beläget vid kyrkogårdens nordöstra hörn uppfördes 1957 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och är vitputsat med skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden (1930-tal), norr om kyrkogården är ett förråd, tidigare även personalrum, med fasad av faluröd locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Församlingshemmet har kvar karaktären av en villaliknande prästgård med fasaden av gul locklistpanel och sadeltak täckt av betongpannor. Prästgårdens f d uthus och dass, ombyggt till garage och förråd, är plåtklätt.

Kyrkogården har en rektangulär form i sydväst-nordostlig riktning med kyrkan belägen i dess norra hörn. Kyrkogården avgränsas i väster av en asfalterad landsväg och i norr av en mindre grusväg. I övriga väderstreck finns öppen åkermark. Kyrkogårdens äldsta del är belägen närmast söder om kyrkan. Utvidgningar har sedan skett mot söder 1859, mot öster 1895 och senast ytterligare mot söder 1970. 1895 års utvidgning fick sin nuvarande kvartersindelning efter ritningar av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad, 1945.

Kyrkogården kantas av en kallmur längs dess äldre delar mot vägarna i väster och norr. Längs övriga sidor avgränsas den av låga häckar. Längs sidorna finns också stora lövträd, almar, askar och lönnar med undantag av den yngsta delen längst i söder som kantas av yngre lövträd och rosenbuskar. Längs denna del av mittgång finns en mindre allé av lindar och längs västra kanten av 1895 års utvidgning finns en rad med stora askar och almar. Huvudentrén till kyrkogården är förlagd mot landsvägen i väster med en motsvarande entré rakt över vägen till den f d prästgården med mangårdsbyggnadens mittaxel belägen i linje med vapenhusporten i tornets nedervåning. Ytterligare entréer till kyrkogården finns från norr och söder. Entréerna mot väster och norr är försedda med smidesgrindar, mot väster med höga naturstensstolpar och mot norr med cementputsade stolpar. Gångarna närmast kyrkan och en huvudgång söder om dess mittaxel är belagda med konststensplattor. Övriga gångar är grusade. Gravarna på kyrkogården är i huvudsak gräsbevuxna med undantag av några grusade gravar på de äldre delarna. Den yngsta delen längst i söder är ännu bara delvis tagen i bruk för gravläggningar. Längs västra kyrkogårdsmuren finns några smidda gravkors uppställda.