Jordglob av Anders Åkerman 1766. Ny upplaga med tillägg av Fredrik Akrel 1780 och Erik Åkerland 1804.
Anders Åkerman (1721-1778), den svenska globografiens fader. Verkstad i Uppsala. I samband med hans död 1778 flyttades globverkstaden från Uppsala till Stockholm. Ny globograf och efterträdare blev Fredrik Akrel (1748-1804). Verkstaden ställdes under Akademiens uppsikt. Akrel fortsatte ge ut globpar i Åkermans namn med sitt eget som tillägg. Från 1779 gav Akrel ut egna utgåvor, då tillfördes nya uppgifter efter de stora upptäcksresorna på 1760- och 70-talen, bl a upptäckten av Australien.
Globarna tillverkades i papiermaché, drogs över med gips och putsades innan den graverade kartan applicerades. Stativen snickrades i åkermans verkstad efter en mall i rokoko. Förfärdigade målades de i engelskt rött för att sedan dekoreras med eleganta beslag i mässing, tillverkade hos gelbgjutare, liksom meridianbågarna.
Under hösten 2005 såldes ett globpar på Stora Kvalitén (Stockholms auktionsverk), Åkermans utgåva 1766, d v s glober med måtten 59 cm i diameter. Originalstativ kvar. Moderniserats vartefter världskartans vita fläckar upptäckts och namngivits. Jordgloben bar Akrels utgåva från 1790 med cooks 3:e resa inlagd, medan himmelsgloben var av utgåva hämtad från England 1800.
Information från Auktionstidningen, Stockholms Auktionsverk, Nr 2 sept. 2005, s. 31./SAN 070827)