Robot

Robot 53 åskådnings, med låda.

Roboten tillhörde den äldre generation 1. Det innebar att den styrdes manuellt av skytten hela banan och fram till målet. Roboten var med infällda fenor placerad i robotröret som ställdes upp så det gav roboten den inledande skjutriktningen. Två spolar fyllda med hårfin tråd var inbyggda i roboten och med kablar anslutna till styrdonet. Tråden hasplades av under vägen mot målet. Genom tråden fick robotens styranordningar impulser på elektrisk väg från styrdonets joystick. Roboten var försedd med ett krutdrivet gyro som stöttade styrenheten.
Styrdonet är försett med en kikare och när skytten fyrat av gällde det att snabbt "fånga" roboten och sedan med hjälp av dess spårljus styra den mot målet. För att inte riskera att den förhållandevis vingliga roboten gick i marken så skulle banan upp ett par tiotal meter och först i slutet av banan kunde roboten tas ner och spårljuset riktas mitt i målet.
För att få träff krävdes lugn, koncentration och stor skicklighet av skytten.
Robotens verkansdel består av en RSV- (Riktad SprängVerkan) laddning som penetrerar upp till 40 cm pansar. Skottvidden uppgick till 3000 meter. Pansarvärnsrobotar tillhör kategorin 'fjärrpansarvärn (fjärrpv)' Denna pvrobot 53 fanns i det svenska försvaret från slutet av 1950-talet och fram på 1980-talet.