STRÄNGNÄS DOMKYRKA

ÖVERSIKT Strängnäs domkyrka är en treskeppig hallkyrka med ett polygonalt, fullbrett kor i öster, sakristior i norr, sidokapell i norr och söder, samt ett torn i väster. Domkyrkan har ingångar i väster, i söder och i norr.

FASADER Kyrkans sockel är putsad och gråmålad. Under strävpelarna är sockeln utförd av tuktad och oputsad granit. Fasaderna på de tillbyggda koren i norr och söder är generellt uppförda av rött tegel som är murat i munkförband. Fasaderna har varit rödfärgade och partier med bevarad färg kan ännu ses på vissa delar av murverket.

Fasadernas strävpelare är snedställda i anslutning till de olika byggnadsetappernas hörn, vilket i dagens heltäckande fasader i norr och söder kan framstå som något svårförståeligt. Mitt på de olika byggnadsetappernas murar är strävpelarna vinkelräta mot murarna.

På kyrkans östra fasad ses den igenmurade dörröppning som har fört ut till förbindelsegången mellan den övre sakristian och biskopspalatset, Roggeborgen. En motsvarande, igenmurad öppning finns i biskopsborgens västra gavel.

På kyrkans nordfasad är rester av gavelfasaderna till kyrkans två äldsta sakristiutbyggnader bevarade, bland annat relativt mycket av den dekorativa utsmyckningen. Den östra sakristian är murad i förband med den ursprungliga kärnkyrkan och är således uppförd samtidigt som denna. Sakristian har ursprungligen avslutats av ett spetsigt gavelröste som har utsmyckats av en stigande rundbågsfris. Tvärs över gavelmuren löper en rundbågsfris med ett sågtandskift ovanför och nedanför.

Den västra sakristian uppfördes troligen strax efter den östra. Även den västra sakristian har ursprungligen avslutats av ett spetsigt gavelröste. Tvärs över gavelmuren löper en rundbågsfris med ett sågtandskift nedanför. Fasaden uppvisar även ett igenmurat ursprungligt fönster. Över det igenmurade rundbågiga fönstret finns ett fält med fyra rader tegelstenar lagda i fiskbensmönster.

På kyrkans nordsida, omedelbart väster om nordportalen, ligger det så kallade Predikotornet. Tornet kan ha använts i samband med friluftspredikningar för allmänhet samlad på kyrkbacken. Talöppningen är idag igenmurad.

På kyrkans nordsida intar praktgaveln vid det Cedercrantzska gravkoret en framträdande roll. Johan Cedercrantz, Ståthållare över Gotland och Öland, inköpte gravkoret 1686 och lät riva den ursprungliga muren i samband med att gaveln uppfördes. Inget av kyrkans övriga gravkor har en sådan markering i exteriören. Gaveln har sockel av gråsten, liksom hörnkedjornas nedre skift. I övrigt är huvuddelen av gaveln utförd i sandsten, inklusive alla skulpterade detaljer.

Tornets fasader uppvisar två byggnadsetapper. De nedre dryga två tredjedelarna är uppförda av tegel murat i vendiskt förband. Den övre tredjedelen är murad i munkförband. Upp till nivå med högsta punkten på sidokapellens pulpetgavlar är tornet oputsat sedan restaureringen 1907-10, då putsen höggs bort. Tornets övre delar uppvisar en ursprungligen rödfärgad puts, vilken idag är svagt rosa. Ursprungligen har tornet sannolikt varit oputsat.

FÖNSTER Domkyrkans södra fasad har nio stora, i huvudsak svagt spetsbågiga fönster, koret ej medräknat. Bondkorets fönster längst i väster har ensprångig, vitputsad smyg och vitputsat masverk av tegel. I höjd med anfanget till smygens valvbågar avslutas posterna i ett enkelt masverk. I Bondkorets västra fasad finns ett något mindre, spetsbågigt fönster med tresprångig, vitputsad smyg.

Vårfrukorets fönstersmyg är putsad och fönstret avdelas av två poster av profilerat tegel. Sparre- och Tynnelsökorens fönster har ensprångiga, rätvinkliga smygar som är putsade ut till murlivet. Fönstren avdelas av två poster av kalksten, vilka går rakt upp i valvbågen.

De två spetsbågiga fönstren i det södra vapenhuset har rätvinkliga, vitputsade smygar. Det Gyllenhielmska korets fönster hade troligen ursprungligen samma utförande som i Sture- och Djäknekoren men omgestaltades troligen då koret inreddes på 1600-talet. Fönsterbågen är idag nästan rundbågig.

Sturekorets fönster i söder och öster samt Djäknekorets fönster har fönsteromfattningar av fasade tegel. I Sturekorets fönster finns huggna kalkstensstycken infogade i vart sjätte skift i omfattningarna. Fönstren är utförda med masverk av kalksten.

På kyrkans södra fasad finns ytterligare ett antal mindre fönster i olika utförande. Vid Vårfrukoret finns två mindre, svagt spetsbågiga fönster in till korets sidokamrar. Mellan vapenhusets två spetsbågiga fönster sitter ett högt, smalt, stickbågigt fönster med vitputsad smyg.

Den norra fasaden, koret ej medräknat, har sju stora, svagt spetsbågiga fönster. Bibliotekskorets, Dopkapellets och Olivekrantzka korets fönster har ensprångiga, vitputsade smygar och vitputsat masverk av tegel. Bibliotekskoret har även ett fönster i samma utförande på den västra fasaden. Cederkrantzska gravkorets fönster ingår delar av korgavelns arkitektoniska ombyggnad. Det norra vapenhuset har två spetsbågiga fönster i lika utförande som vapenhuset i söder.

Den äldsta sakristians två spetsbågiga fönster har vitputsade smygar och vitputsat masverk av tegel. Silverkammaren och den nedre sakristian har vardera två stickbågiga fönsteröppningar, varav de övre är mindre än de nedre. Den övre sakristian har ett fönster i norr och ett i öster. Båda är spetsbågiga och försedda med nygotiskt masverk av svartmålat gjutjärn.

Domkyrkans kor har sju höga, svagt spetsbågiga fönster. De tvåsprångiga fönstersmygarna har avfasade yttre språng upp till fönstrens valvbågar där de blir rätvinkliga. Det inre språnget är rätvinkligt. Fönstersmygarna är vitputsade ut till och med den avfasade kanten. Fönstren avdelas av två poster av profilerat tegel. I höjd med anfangen till smygarnas valvbågar avslutas posterna i masverk av olika mönster. Fogar i murverket under dagens fönster visar att korets fönster tidigare har gått 8-10 skift längre ned än idag.

Kyrkans fönster har generellt inmurade fönsterbågar av svartmålat järn. I bågarna sitter blyinfattade, kvadratiska glasrutor, vilka är förstärkta med stormjärn. Solbänkarna är av täckta med svartmålad plåt.

PORTALER Kyrkans västportal uppfördes år 1648. Portalen har en arkitektonisk uppbyggnad där den korgbågiga öppningen omramas av två fristående kolonner på vardera sidan. Kolonnerna står på postament och bär kraftiga konsoler. På konsolerna vilar ett bjälklag, vilket är förkroppat över konsolerna. Över bjälklaget finns ett putsat parti som binder samman portalen med tornets höga västfönster. Portens dörrblad består av kraftiga, hopnitade järnplåtar, vilka på baksidan är stagade med korslagda järnband.

Kyrkans spetsbågiga, tegelmurade perspektivportal i söder har en rikt profilerad, vitputsad smyg. Portens dörrblad består av två lager plankor. Invändigt sammanhålls de breda, stående plankorna av naror med profilerade kanter. Utvändigt är de diagonalt ställda plankorna utförda med påspikad rombisk indelning, fästa vid underlaget med järnnitar med profilerade huvuden. Porten är gråmålad.

Kyrkans spetsbågiga, tegelmurade perspektivportal i norr är utförd med fyra rätvinkliga, vitputsade språng. Ytterst löper ett följarskift i form av stående tegel. Porten har samma utförande som sydportalens port.

Portalen i Bondkorets västra fasad har en tresprångig omfattning, där sprången har avfasade hörn. I öppningen sitter en järnbeslagen trädörr.

TAKLAG OCH YTTERTAK Långhuset och koret har sadeltak. Över koret har taket utsvängd nedre del och avvalmning över korets polygonala avslutning i öster. Sidokapellen i norr och söder har pulpettak. Tornets tornhuv av slutas av en lanternin krönt av en förgylld spira med ett klot nederst och en tupp överst. Samtliga yttertak har skivtäckning av kopparplåt. Takfallen har hängrännor och stuprännor av kopparplåt.