Trönö nya kyrka

Det nya kyrkorummet upptar östra halvan av det ursprungliga långhuset samt absiden, vilken nu fungerar som kor. I väster finns på norra sidan en sakristia och på södra sidan ett förberedelserum. Mittenpartiet utgörs av ett vindfång med entré från atriumgården. Toaletter finns på båda sidor. Passager från vindfånget leder till sakristian och förberedelserummet genom vilka man även har en direkt ingång till kyrksalen. I koret står altarbordet centralt placerat framför altaruppsatsen. På södra sidan av koret står orgelverket med ett fristående spelbord framför. På norra sidan finns predikstolen samt en nödutgång. De två bänkkvarteren delas av mittgången och har vinklade bänkar som en solfjäder sett från altaret. De ursprungliga entréerna mitt på långhusets väggar är igensatta och fungerar som ljusinsläpp till sakristian och förberedelserummet.
Atriumgården utgör den andra halvan av det gamla långhuset. Detta har i och med ombyggnaden fått funktionen av ett öppet rum med möjligheten att besöka kyrkan även då kyrkorummet är stängt. Bröstningarna till de tidigare sex fönstren har tagits bort och fungerar nu som ingångar till gården. I väster står det ursprungliga tornet kvar med ingång från atriumgården samt genom den äldre entrén i väster.

Trönö nya kyrka är till utseendet fortfarande en nygotisk kyrka. Stor vikt lades vid återuppbyggandet på att bevara karaktären av de stora murytorna av tegel, genombrutna av spetsbågiga fönster. Absiden är liksom kyrksalens tak täckt med svartmålat falsad plåt. Över atriumgården saknas tak medan det över klocktornet är byggt ett lågt korstak av glas. Murarna av ojämnt bränt tegel är murade i kryssförband. Samtliga väggar stöttas av strävpelare och delar in fasaderna i sektioner med var sitt fönster. Längs takfoten på långhuset löper liksom på tornet en dekorativ fris av krysslagt tegel mot ljust putsade fält. Tornet har även en gördel av murade spetsbågiga blinderingar vilka även upprepas på långhusets västra gavel. Uppåt avslutas murarna av fialer, krabbor och vimperger. De huggna odekorerade väggarna inom atriumgården, bortsett från den östra, är de ursprungliga invändiga tegelmurarna i långhuset. En balkong av betong på stöd av svartmålat järn är placerad på den ursprungliga orgelläktarens plats, vilken nås endast via tornet. Östra väggen är nybyggd och utgör fasaden på den nya kyrkobyggnaden. Den tegelfärgade och slätputsade muren är förskjuten i två steg vilket skapar plats för vertikala fönsterband i vinkel mot fasaden. Djupast liggande är entrédörrarna omgivet av ett glasparti. Hela fasaden skyddas av ett pulpettak, och ovan detta syns den tresidiga gavelspetsen på kyrksalens tak, bildande ett dekorativt element. I dess mitt finns ett rött hjulkors mot svart botten och på nocken ett förgyllt kors. Inom atriumgården finns bänkar längs murarna och två konstverk i sten står uppställda diagonalt i söder och norr. En rullstolsramp leder längs fasaden till de tre öppningarna i norr. Hela kyrkan vilar på en huggen naturstensgrund och socklarna inom atriumgården är liksom rullstolsrampen klädda med kalksten. Atriumgårdens golv är belagt med kullersten.

Kyrksalen är ett mycket ljust rum med de ursprungliga fönsteröppningarna kvar, tre mot söder respektive norr, samt tre i koret. Från väster kommer ljus in genom det glasade partiet som omger dörrarna mot vindfånget. Det ljust laserade taket av glesa brädor är delat med lägre partier längs murarna samt ett högre i mitten, något bredare än koret. De olika delarna av taket är något välvda och ger därför ett draperat intryck. Väggarna är slätputsade med nischer vid fönstren, fönsterbänkar av grå kalksten och radiatorer med galler nedanför. Koret är den ursprungliga femsidiga absiden med ett halvt stjärnvalv och putsade väggar. Västväggen är brädklädd lika taket i övre delen och putsad i den nedre, med dörrar till sakristian och förberedelserummet. Glaspartier med ramar av trä reser sig i hörnen mot de båda rummen, samt runt dörrarna mot vindfånget. Golvet är belagt med rödbrun kalksten, förhöjt med två steg i koret och körgradängerna framför orgeln. Koret domineras av den breda altartavlan och altarbordet framför. Färgsättningen är hållen i ljusa färger, väggarna är målade i en ljust beigerosa nyans, fönstren i ljust grått och samtliga trädetaljer är trävita.
Sakristian och förberedelserummet är enkelt inredda med väggfasta trävita skåp och sparsam möblering. De är liksom kyrksalen ljusa rum med stora ljusinsläpp och ljust målade väggar. Även golvet av rödbrun kalksten är lika. Taken är här släta och målade vita.

Altaret består av en altartavla med ett fristående altarbord framför. Tavlans motiv är skapat av mosaik i beige och guld och visar molnet som föregick israeliterna genom öknen. Altarbordet av kalksten pryds av ett litet stående kors i ena hörnet. Predikstolen är placerad i höjd med koret och enkelt utformad med släta sidor, ljust målade utan dekorationer. Piporgelns högresta fasad följer takets form och är således högre mot altaret än mot väggen. Den domineras av fem grupper synliga pipor, innefattade i en stomme av ljust omålat trä. Framför står den digitala orgeln av mörkt trä vilken kompletterar piporgeln samt fungerar som spelbord. De grågröna bänkarna är öppna med släta gavlar och stoppade sitsar. Kyrksalens fönster gestaltar olika kristna symboler med bland annat korset, treenigheten och fisken. Ovan entrén hänger en rutmönstrad textil av lin.
Värt att särskilt notera är det så kallade Trönöskrinet från 1200-talet, vilket är det enda bevarade föremålet sedan innan branden. Detta relikskrin kunde räddas genom omfattande konservatorsinsatser och finns nu att bese i ett säkerhetsskåp i västra väggen.

För kyrkorummet och atriumgården utformades ett omfattande konstprogram av hög klass av Ann Magnusson vid Statens konstråd. Detta innefattade bland annat altartavlan och dopfunten av Signe-Persson Melin, kyrkfönstren av Mikael Lundberg, textilen ovan entrén av Marie Gunnarsson och ett förgyllt kors av Gunnar Cyrén.

Tornet är efter branden inrett med en trappa längs murarna upp till klockplanet, där himlen visar sig genom det låga glastaket. I det tidigare vapenhuset finns idag förrådsutrymmen under trappan men fungerar i övrigt endast som passage från kyrkogården till atriumgården och dess läktare. Väggarna utgörs av de brandskadade tegelmurarna som renhuggits, och golvet är belagt med ljusgrå kalksten. De nya klockorna är gjutna i samma storlek som de ursprungliga av Bergholtz Klockgjuteri i Sigtuna