DALS-EDS KYRKA

Kyrkan av sten är ganska stor och har en långsträckt form. På långhusets östra sida finns en smalare tresidigt avslutad korutbyggnad som också rymmer en sakrista. I väster finns ett torn med vapenhus. Långhuset och koret är uppförda 1861-63 i den tidens klassicerande stil medan tornet, från 1797, avspeglar sin tids s k sengustavianska klassiserande stil. Ingångar till kyrkan finns genom vapenhuset i väster, mitt på norra och södra långsidorna samt från öster till sakristian.

Kyrkans murar är vitputsade. Tornet är slätputsat medan långhuset och koret är spritputsade med släta fönster-, dörr- och hörnomfattningar. Vid syd- och nordportalerna finns utskjutande omfattningar formade som bågvalv med bl a försänkta svartmålade kors i putsen. På östra gavelspetsen är årtalet 1863 markerat i putsen. Samtliga tak är skifferklädda. Långhuset täcks av ett sadeltak och korutbyggnaden mot öster av ett femsidigt valmat tak. Tornet har en skiffertäckt karnisformad huv och en plåtklädd öppen lanternin med huv och ett kors. Längs långhuset och korutbyggnaden finns släta takgesimser och på tornet en kransgesims. Fasaderna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar med smårutsindelade fönsterbågar i grå kulör. Ovan portarna mot väster, norr och söder finns halvmåneformade överljusfönster. Portarna, liksom sakristiedörren och tornets ljudluckor är svartmålade.

Kyrkorummet är stort och rymligt med ett trätunnvalv som tak. Koret i öster är förhöjt och framför altaret finns ytterligare en förhöjning med ett litet podium i två steg. I väster finns en orgelläktare med underbyggnader. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, på södra och norra långsidorna samt från sakristian bakom altaret.

Golvet av trä är lackat i gångarna och brunmålat i bänkkvarteren där det också är förhöjt. I koret finns också stenplattor lagda i en bågform (motsvarade formen på kyrkans fönster och det fönster som dopfunten står intill) som en inramning av dopfunten vid södra väggen. Väggarna är vitputsade och tunnvalvet i taket, från 1950, består av lackad panel med en taklist i röd lasering med äggstavsmotiv. Till vapenhuset och som innerdörrarna till södra och norra porten finns marmorerade och ådringsmålade parspegeldörrar i beiga och gröna kulörer. De två enkeldörrarna till sakristian är täckmålade i grönt. De stora rundbågiga fönstren är målade i en grå kulör.

Korväggen mot öster består av en avskiljande sakristievägg en bit in den tresidigt avslutade korutbyggnaden med dörrar till sakristian på var sida om altaret. Koret har på så sätt en inre del och en yttre del, varav den senare med samma bredd som långhuset. Den inre, smalare, delen avgränsas av altarringen och får bl a ljus genom stora fönster mot norr och söder samt från öster, ovan sakristian. I hörnen mellan korets yttre och inre del finns markerade pilastrar väggen. Altaret av trä har marmorerade och ådrade spegelfält i beigebrun kulör. Altaruppsatsen är från 1950 av skulptören Erling Valdeby och med tavlor målade av konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Den större, övre, tavlan föreställer Jesu bergspredikan och under denna finns en triptyk med motiven "Den förlorade sonen", "Jesus bär korset" och "Den barmhärtige samariten". Den övre tavlans barockinspirerade inramning har sidostycken med bl a akantusslingor och kröns av änglar och ett kors på en glob omgiven av solstrålar. Altarringen är femsidig med en öppen barriär av svarvade och grönt marmorerade balusterdockor. På läktaren står ett draperat kors från 1860-talet, kyrkans tidigare altaruppsats, och som ben till en ambo finns ett par spiralvridna kolonner som utgjort en del av en ännu äldre altaruppsats. Kyrkans predikstol är placerad längst fram på långhusets norra vägg. Den är från 1700-talets förra hälft, enligt uppgift tillverkad 1710 av bildhuggare Nils Falk, känd från många av stiftets kyrkor. Då nuvarande kyrkan var klar 1863 "avkläddes" den sin rika utformning i s k provinsiell barock. 1950 konserverades och restaurerades den med predikstolen i Bro kyrka (i Bohuslän) som förebild. En del ursprunglig utsmyckning sattes tillbaka och en del nytillverkades. På korgen finns spiralvridna kolonner och träfigurer som föreställer Kristus och de fyra evangelisterna. Den åttkantiga baldakinen är bl a prydd med bladslingor och basunänglar. Dopfunten är placerad i korets södra del. Den är av täljsten och daterad till 1200-talets förra hälft. Cuppan är rikt ornamenterad med rundstav, repstav och växtslingor.

Bänkinredningen är indelad i fyra ej vägganslutna kvarter delade av mittgång, sidogångar och tvärgångar mot norr och söder. De slutna bänkarna är från 1950 med bevarade äldre dörrar. Ryggarna och sitsarna är rödbrunt ådringsmålade och skärmar, dörrar och gavlar har marmoreringar inramade av grön ådringsmålning. På läktaren finns enklare utformade bänkar. Den senare nås via en trappa i norra delen av läktarunderbyggnaden, vilken tillkom 1992. Förutom trappan inrymmer underbyggnaden även ett kapprum och en elcentral mot norr samt brudkammare, toalett och städskrubb mot söder. Läktaren bärs upp av sex robusta kolonner, marmorerade och ådringsmålade i beiga, bruna och gröna kulörer. Bröstningen, från 1950, har ett framskjutande mittparti och kvadratiska spegelfält. I princip vartannat fält innehåller citat från kända personer ur svenska kyrkans historia, övriga speglar är marmorerade. Läktarorgeln (1864) har en klassiserande fasad med bl a pilastrar och växtornamentik. I korets norra del finns en modernistiskt utformad orgel från 1974.

LÅNGHUS - Läktarunderbyggnadens delar beskrivs för sig under läktarunderbyggnad.
GOLV - Lackat trägolv i gångarna. Förhöjt och brunmålat i bänkkvarteren.
VÄGGAR - Vitputsade
PORTAR - Ytterportar mot söder och norr (1950). Som dubbla parspegeldörrar med vindfång i murarna. Yttre dörrparen, svartmålade utåt, mot norr speglad panel och mot söder stående fasspont (ej urspr). Övriga dörrsidor, speglade, marmorerade och ådrade i ljus beigelik kulör. INNERDÖRRAR - Till vapenhuset (1950), dubbla parspegeldörrar med vindfång, marmorerade och ådrade i gröna kulörer. Halvmåneformat överljusfönster över yttre dörrparet. Till läktaren från tornet, en gråmålad och en brun enkelspegeldörr.
FÖNSTER - Alla fönster är målade i grå kulörer både exteriört och interiört . Fönstrens ålder varierar med en del troligen ursprungliga fönster på norra sidan Stora rundbågiga, tre mot norr och tre mot söder: Ej kopplade, 6-lufts, indelade i smårutor. Ovan södra och norra porten: Halvmåneformade 2-lufts motsvarande de övre lufterna i de stora fönstren. På västra fasaden: Två st liknande de stora mot norr och söder fast 4-lufts.
TAK - Trätunnvalv med lackad panel från 1950. Taklist i röd lasering och med äggstavsmotiv. Tak under läktaren, plant med likadan panel som här är laserad.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1982. Mot norr kapprum, läktartrappa och elcentral under denna. Mot söder brudkammare, toalett och städskrubb.
GOLV - I mittgång som långhusets övriga gångar. I kapprum och trappa, träimiterande platsmatta. I brudkammaren, heltäckningsmatta. I toalett och städskrubb, plastmatta.
VÄGGAR - Vita strukturmålade träskivor.
DÖRRAR - Enkelspegeldörrar med marmorerade speglar i beiga och röda kulörer, grönt ådrade ramverk.
FÖNSTER - Två av långhusets stora fönster, se fönster ovan.
TAK - I brudkammare, toalett, städskrubb och elcentral, vita skivor. I övrigt, se långhus, tak.
KOR - Koret har en avsmalnande tresidig inre del mot öster avgränsad av altrarringen. Bakom altaret finns en sakristia avgränsad med en vägg samt ett tak ca 2,5 m över golvet. Själva kortaket är dock betydligt högre än så.
GOLV - Som långhus, förhöjt ett steg i förhållande till långhuset. Podie i två steg framför altaret. Som en inramning kring dopfunten, vid södra väggen i korets yttre del, är lagda stenplattor i en rektangulär form med rundbågig avslutning.
VÄGGAR - Vitputsade, kraftiga pilastrar valvbågen mellan koret och långhuset. Mot sakristian: Gråmålad trävägg med kryssmönstrad överliggare.
DÖRRAR - Till sakristian: En på var sida om altaret, enkelspegeldörrar (1950) täckmålade i grönaktig kulör. Dörromfattningar som pilastrar med rundbågiga överstycken.
FÖNSTER - Sex stora rundbågiga lika långhusets, varav de i korets avsmalnande del med färgat antikglas i ytter- och innerbågarna. Mot öster (ovan dörren till sakristian), ett rundbågigt 4-lufts fönster likaså med färgat antikglas i ytter- och innerbågarna).
TAK - I korets yttre del, som långhuset. I korets inre del, trätunnvalv med gråmålad list.
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä med ådrade och marmorerade speglar i beigebrun kulör. (Ev ursprungligt). ALTARUPPSATS - Altaruppsats från 1950 av skulptör Erling Valdeby och tavlor av konstnären Gunnar Erik Ström. En större övre tavla föreställer Jesu bergspredikan och tre mindre nedre tavlor som en triptyk har motiven " Den förlorade sonens återkomst", "Jesus bär korset" och "Den barmhärtige samariten". Den övre tavlan har kraftiga sidostycken i barockstil och kröns av en ett kors på en glob, solstrålar och änglar. På läktaren står det förgyllda kors med drapering som på 1860-talet ersatte den gamla kyrkans altartavla. Korset med drapering ersattes sedan i sin tur av den nuvarande altaruppsatsen 1950. Från en ännu äldre altaruppsats kommer två spiralvridna kolonner som ingår i en ambo tillverkad på 1960-talet.
ALTARRING - Avgränsar koret inre smalare del. Femsidig form med öppningar vid korväggen. Svarvade balusterdockor marmorerade i grönt med ådrad grön överliggare. Stoppade överliggare och knäfall med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1950 med bevarade äldre dörrar. Indelade i fyra kvarter (mittgång och tvärgångar mot norr och söder). Ej vägganslutna (gångar längs långsidorna och läktarunderbyggnad. Slutna bänkar med ryggar och sitsar rödbrunt ådrade. Skärmar, dörrar och gavlarna har marmorerade speglar inramade av grön ådring. Enklare bänkar på båda sidor om orgeln på läktaren (ej dörrar och marmorerade gavlar).
PREDIKSTOL - Från 1700-talets första hälft, rikt utformad i s k provinsiell barock. Enligt uppgift gjord av bildhuggaren Nils Falk 1710. Då nuvarande kyrkan var klar 1863 "avkläddes" predikstolen. den restaurerades och konserverades 1950 med förebild av predikstolen i Bro kyrka i Bohuslän. Återfick 1950 en del av sin gamla utsmyckning som troligen också kompletterades med nytillverkade delar efter äldre förebild. Femsidig korg med snidade figurer mellan spiralvridna kolonnetter. Figurerna föreställer de fyra evangelisterna samt Kristus. Överst finns en rikt profilerad krönlist och under figurerna textskyltar med deras namn samt druvklasar. Åttkantig baldakin med med bl a bladslingor och basunänglar. Trappbarriär med förgyllda lister och portal. Huvudsakligen färgsatt i matt grågrön färg med polykroma inslag och förgyllningar.
ORGLAR - Läktarorgel från 1864 av orgelbyggare P Brantzeg, Kristiania. renoverad 1950 och 1960. Klassiserande fasad med bl a kannelerade pilastrar och växtornamentik. Förgyllningar. Nedre delen målad i matt grön färg. Kororgel från 1974 placerad i korets norra del.
LÄKTARE - Nås via en trappa i norra delen av läktarunderbyggnaden. Bärs bl a upp av sex kolonner, robust och enkelt utformade, marmorerade och ådrade i beiga, bruna och gröna kulörer. Bröstningen med framskjutande mittparti utformad 1950 med kvadratiska spegelfält. I princip vartannat fält innehåller citat från kända personer ur svenska kyrkans historia, övriga speglar marmorerade. Hela bröstningen i ljust gröna kulörer. På läktaren finns enkla bänkar (se bänkinredning) på var gradänger av brunmålade brädor på båda sidor orgeln. Trägolvet i övrigt är gråmålat.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Från 1200-talets förra hälft. Av täljsten, cuppa med rik ornamentik i form av rundstav, repstav och växtslingor. Placerad vid södra väggen i korets yttre del på en inramning av stenplattor motsvarande formen på kyrkans fönster och det fönster som predikstolen är placerad vid.
VAPENHUS - Tornets nedervåning.
GOLV - Skifferplattor
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Ytterport mot väster. Från 1950. Som parspegeldörr med halvmåneformat överljusfönster. Dörrbladens utsidor, svartmålade speglar. Insidorna, Ådrade och marmorerade i ljus grönbeige kulör.
DÖRRAR - Till kyrkorummet, se långhus
TAK - Gråmålad pärlspontpanel.
SAKRISTIA - Utgör en avgränsad del av det tresidiga koret i öster. Belägen bakom altaret, avgränsad med en vägg samt ett tak ca på ca 2,5 m höjd över golvet. Själva kortaket är dock betydligt högre än så. (se även kor ovan).
GOLV - Brunmålat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot öster: Dubbla parspegeldörrar, yttre dörrbladens utsidor med kryssmönstrad svart panel. Övriga ytor, motsvarande utformning som långhusets ytterportar mot norr och söder, se långhus, portar. Dörrar till koret: se kor.
FÖNSTER - Utgörs av de nedre två lufterna av två av korets stora rundbågiga fönster. Placerade på norra och södra väggen. (Se kor).
TAK - Plant trätak av laserad slätspont med likaså laserad mönstrad taklist.
ÖVRIGT - Skåpsinredning från 1950, spegeldörrar med marmorerade speglar och ådring i ljust grönt. Litet altare med krucifix mot väster (altarets baksida).
TORN -
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Tornrum med förbindelse till läktaren. Belägen tre trappsteg ovan läktaren.
GOLV- Obehandlat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Se långhus, innerdörrar
FÖNSTER - Mot väster, rektangulärt stående 1-lufts indelat i smårutor. Ca 1900.
TAK - Gråmålad pärlspontpanel.
VÅNING 3 - Mellanvåning. Golv vägg, fönster lika vån 2. Taket saknar beklädnad, plank på bjälklag (vån 4:as golv).
VÅNING 4 - Klockvåning, 2 klockor. Parluckor åt de fyra väderstrecken, betsad slätspont på insidorna, svartmålade på utsidorna.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Den nuvarande kyrkan är den tredje kända kyrkan på samma plats, troligen förgången av en medeltida stenkyrka, ersatt av en ny stenkyrka 1728. Enligt prosten Carl Johan Hammarin i "Carlstads stifts herdaminne 1842" var Eds kyrka troligen en av Dalslands äldsta, moderkyrka långt tillbaka med ett strategiskt läge i ett tidigt befolkat område. Kyrkans äldsta inventarie, dopfunten, har daterats till 1200-talets förra hälft. Kring kyrkan finns också en rik tradition om pilgrimsvandringar mot Nidaros under medeltiden. Till 1728 års kyrka uppfördes 1797 det nuvarande tornet och till tornet fogades sedan det nuvarande långhuset och koret 1861-63, då 1728 års kyrka revs. Från början planerades tydligen en korskyrka, för vilken det finns en ritning från 1857 i ATA-arkivet i Stockholm. Kyrkobygget ändrades dock till en långsträckt salskyrka. Det finns uppgifter att kyrkan uppfördes efter en utlånad ritning från Silbodal i Värmland. Byggmästare i Dals-Ed var Johannes Torstensson från Sanne i Bohuslän.

Till det yttre har kyrkan bevarat sin utformning med tornet i s k sengustaviansk stil med tidstypisk karnisformad huv med långhus och kor typiskt för de stora nyklassiserande kyrkorna, s k Tegnérlador från 1800-talets senare hälft. Yttre renoveringar har gjorts vid flera tillfällen med omputsningar och omläggning av skiffertaken. Fönstrens utformning är den ursprungliga även om vissa fönster bytts ut efterhand, liksom ytterdörrarna. Den senaste större yttre renoveringen genomfördes 1994, då även en del interiöra arbeten utfördes.

Till skillnad från kyrkans yttre har dock kyrkorummets ursprungliga nyklassicistiska gestaltning förändrats, huvudsakligen vid en omfattande renovering 1949-50 efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Forssén var en mycket produktiv restaureringsarkitekt, verksam i många västsvenska kyrkor. Renoveringen i Dals-Ed innehöll, som i flera andra kyrkor, tillbakablickar mot 1700-talet. En påtaglig förändring var bytet av altaruppsats då 1860-talets tidstypiska draperade kors ersattes av en ny barockinspirerad uppsats av skulptören Erling Valdeby och konstnär Gunnar Erik Ström, Göteborg. Predikstolen, från 1700-talet, som "avklätts" i samband med det nya kyrkobygget på 1860-talet konserverades och kläddes åter i 1700-talsdräkt i s k provinsiell barockstil delvis med ursprungliga delar men också med kompletterande nya. Ansvariga för arbetena var konservator K J R Johansson, Skövde och målarmästare Nils Bergholm, Ed. Bänkinredningen förnyades också men med bibehållandet av de ursprungliga dörrarna. Bland många åtgärder märks också takutformningen med tunnvalvets lackade panel som ersatte ett pärlsponttak från ca 1900. Läktarbröstning förnyades också bl a ett framskjutet mittparti och textade citat ur Svenska kyrkans historia. Sakristian, bakom koret, fick tak och kyrkan försågs med elektriskt ljus, värme, klockringning och orgelfläkt. Den största förändringen interiört sedan renoveringen 1949-50 är tillkomsten av läktarunderbyggnaden, vilket skedde 1982 i samband med en renovering under ledning av arkitekt Bror Johansson, Dals Ed. Läktarunderbyggnaden inrymmer bl a kapprum, brudkammare och läktartrappa. Den senaste renoveringen, 1994, innebar främst åtgärder av underhållskaraktär, bl a avfärgning av putsväggarna och målning av bänkarna samt konservering av predikstolen och altaruppsatsen.