ARDRE KYRKA

Kyrkogården
Kyrkogården har i det närmaste en kvadratisk utformning, i senare tid utvidgad mot söder med ca 15 m och mot norr. Intill den norra muren har nya begravningsplatser skapats genom att påfyllning på jord.
Kyrkogården omges av en låg kallmurad kalkstensmur på vilken häckar har planterats. Den nya delen omges i norr och väster av kalkstensmurar, delvis lagda i bruk, ca 60 cm höga.
Huvudentrén i sydöstra hörnet utgörs av en färist av järn och trä. I väster mot den f.d. skoltomten finns en liknande ingång anordnad. I sydöstra hörnet finns en öppning försedd med järngrind på stolpar. Från sydvästra till sydöstra ingången löper en rak gång, cementbelagd, den avviker i nordlig riktning mot kyrkans huvudentré.
På kyrkogården växer lövträd, askar och lönnar, de är planterade utmed västra, norra och östra kyrkogårdssträckningen. Söder om kyrkan växer en kastanj. Kyrkogården belyses med två lyktstolpar av olika utförande. På kyrkogården fanns 1996 ca 172 synliga gravar.
Söder om kyrkan, ca 500 m har lämningar av en kastal påträffats. Intill den nya kyrkogårdens norra mur står femton lösa gravvårdar på stenplintar.

Övriga byggnader på kyrkogården
Inga övriga byggnader finns på kyrkogården.

Väster om Ardre kyrka ligger den f.d. skolan (nu församlingshem) och grundmurarna till en tidigmedeltida kastal, ett försvarstorn av sten. Kyrkan av putsad kalksten är en av Gotlands minsta. Den består av ett romanskt torn från omkring 1200 i väster, vilket ,för att nå över långhusets taknock, bär en hög spira som inrymmer klockvåningen och försetts med ljudgluggar och ett litet skärmtak. Huven är från 1902, men ersatte en likartad föregångare. Långhuset och koret uppfördes samtidigt omkring 1250. Sakristian uppfördes 1801 och ombyggdes 1900-02. Tornet har en liten och enkel romansk portal i väster. Koret har en liten romansk portal från omkring 1200 med skulpterade kapitäl, vilken överflyttats från en äldre kyrka till vilken tornet uppfördes. Långhuset har två gotiska portaler, en med högt gavelfält i söder och en enklare i norr. I det inre täcks koret, långhuset och ringkammaren av vardera ett tältvalv. Den välbevarade ljusdunkla men färgrika interiören präglas helt av en restaurering 1900-02 efter ritningar av arkitekten Axel Herman Hägg. Från denna härrör vägg- och valvmålningarna samt bänkinredningen, som länkar samman nygotiska inslag med motiv lånade från predikstolen från 1600-talets förra hälft. Av medeltida träskulpturer finns ett triumfkrucifix från 1200-talets mitt, en madonnabild från omkring 1500 och ett altarretabel från 1300-talets början. I korets trefönstergrupp finns glasmålningar. Tre av de målade rutorna är medeltida, från omkring 1300, de övriga utfördes av Carl Wilhelm Pettersson 1901.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Den första kända stenkyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och bestod då av kor och långhus med så små mått att den kan ha varit en gårds¬kyrka. Omkring 1200 uppfördes tornet. Möjligen föregicks stenkyrkan av en träkyrka från omkring 1100.
I mitten av 1200-talet ansågs kyrkan för liten, kor och långhus ersattes med återanvändande av delar av den gamla kyrkan såsom korportal, ett fönster samt korets hörnkedjor. I slutet av samma århundrade gjordes en del förändringar då långhusets södra portal flyttades till norra sidan och den södra fasaden försågs med en ny portal av anonymmästaren Elasticus, tornbågen vidgades och kyrkorummets valv slogs.