GÄVLE SÖDRA STATION

Byggnaden uppfördes som en solitär i fonden av Brunnsgatan i två våningar av rött chamotterat tegel i en utpräglad och för tiden mycket modern 20-tals klassicism. Fasaden mot gatan är helt dominerad av en väldig, strängt symmetrisk, glasad båge som flankeras av fyra fönsteraxlar i de båda våningarna. Bågens krön bryter basen på den breda väggens trekantsgavel. Denna monumentala ingångsfasad - byggnadens huvudentré är placerad centralt i den glasade öppningen - avslutas upptill med ett litet klocktorn i korsvirke. Tornet för tankarna tillbaka till de små torn som var vanliga på 1800-talets stationshus. På tegelväggen ovanför bågöppningarna sitter, som en central tegelgavelskulptur, järnvägsemblemet med vingarna och hjulet.

Även fasaden mot banan har ett likadant bågformat glasparti. Här fanns även en klassisk portik med pelare av sten, som höll upp ett tak mot perrongen. Portiken revs på 1930-talet, när byggnadens funktion som stationshus upphört. Byggnaden står på en slät sockel av sten. Fönstren har småspröjsade rutor, av dubbel höjd i bottenvåningen. Fasadernas listverk är i sten och byggnaden avslutas med en bred taklist.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2004-05-26, Dnr 432-4742-03

Gävle södra stationshus uppfördes åren 1925-26 som gemensam huvudstation för de båda privatbanorna Uppsala-Gävle järnväg och Ostkustbanan som invigdes året efter. Byggnaden uppfödes efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten Gunnar Wetterling med arkitekten Gunnar Jacobsson som medarbetare. Redan 1933, då banorna förstatligades, lades stationen Gävle södra ned och persontrafiken flyttade över till den närbelägna Gävle centralstation. Gävle södra inrymde senare "Danspalatset Maxim", den har använts som lager, kontor och sporthall.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2004-05-26, Dnr 432-4742-03

Byggnadens plan svarade helt mot fasadens formspråk. Mitt i byggnaden återfinns den monumentala väntsalen och vid sidan av denna expeditionslokaler och rum för effektförvaring, resgods, toaletter etc. Väntsalen domineras av ett tunnvälvt kassettak. Ursprungligen stod kvadratiska bås med sittplatser för väntande i grupper på golvet.

Då byggnaden under lång tid haft olika funktioner är övriga interiörer förändrade. I väntsalen är bänkarna borta och ett nytt golv har lagts in. Mycket av den ursprungliga fasta inredningen finns dock kvar: det välvda kassettaket, väggpartier i rött tegel, ekpaneler, dörrpartier och en dricksfontän i polerad sten.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2004-05-26, Dnr 432-4742-03