SKEDA KYRKA

Skeda kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte klarlagd. I samband med en renovering 1963-1964 utfördes byggnadshistoriska undersökningar av murarna. En romansk portal samt en korportal påträffades på södra sidan och två spetsbågiga muröppningar på västgaveln. I kyrkorummet upptäcktes kalkmålningar på den södra väggen. Den äldsta stenkyrkan, varav delar av södra muren med sydportalen kvarstår, uppfördes sannolikt i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Kyrkan förlängdes åt väster under 1300-talet och västgaveln försågs med ett spetsbågigt fönster med tegelomfattning. Kalkmålningen, som påträffades 1964 på den södra väggen, har stilistiskt daterats till tiden omkring 1300. Motivet med en gotisk trepassbåge och figurframställningar är ovanlig och saknar motsvarigheter i Östergötland. Under senmedeltiden förändrades kyrkan vid flera tillfällen. Kyrkan breddades mot norr och ett nytt jämnbrett kor tillkom. Kyrkan förvandlades därigenom till en för tiden typisk salskyrka. Sakristian, som byggts tidigare under medeltiden, införlivades i kyrkorummet och ett vapenhus tillbyggdes på södra sidan. Sakristian var inbyggd i kyrkorummet och vid dess västra tvärvägg stod enligt en beskrivning från mitten av 1700-talet ett Mariaaltare. I slutet av medeltiden valvslogs även kyrkorummet och kyrkan blev tvåskeppig. Från den medeltida perioden hör även en dopfuntscuppa, som tillhör övergångstidens senromanska och tidigt gotiska dopfuntar från tiden omkring 1200-talets mitt.

Under 1600-talet försågs kyrkan med ett par manshöga skulpturer, föreställande Paulus och Petrus. De lär vara tillverkade i ”den Wernerska verkstaden” i Östra Tollstad socken, där Johan Werner d ä var verksam tillsammans med bl a sönerna Henrik och Johan d y. De två förstnämnda arbetade åt greve Per Brahe d y på Visingsö. Skulpturerna var enligt uppgift ursprungligen placerad utanför kyrkan på ömse sidor om västingången. ” de twenne uthugne målade beläten, som uthan för kyrkiodören widh wäster gafulen ähro instelte.” Det antyder att kyrkan redan under 1600-talet skulle ha varit försedd med en ingång i väster. Även en notering i kyrkoboken indikerar detsamma då det uppges att 1682 flyttades en orgel som varit placerad i korets norra sida till ”wästra kyrkjodörren”. På 1690-talet fick kyrkan en predikstol och i samband med att den placerades i koret togs korskranket bort. Korskrank förekom i de medeltida kyrkorna och avskilde koret från långhuset, d v s prästen från menigheten.

I mitten av 1700-talet var kyrkans klockstapel så förfallen att det beslöts att bygga ett torn vid kyrkans västra gavel och flytta in klockorna dit. Tornet, som stod klart 1752, uppfördes av byggmästare Petter Frimodig. Frimodig (d. 1766) var byggmästare från Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är framför allt de höga tornspirorna, som finns på t ex Horns kyrka. Den nya tornbyggnaden innehöll nedifrån räknat vapenhus, materialbod och sockenmagasin. I 4:de våningen var klockstolen belägen. Det var inte bara klockstapeln som var förfallen utan även kyrkobyggnaden behövde renoveras. I kyrkohandlingarna för 1787 uppges; ”Nödvändigheten at reparere denna kyrka faller hwar och en åskådare så starkt i ögonen, at motsägelse i den delen ej kan äga rum. Kyrkans nuwarande usla anseende: de högt uppe sittande små dunkla Fönstren: deremot ofatta Pelare: uråldriga Architectur af Sacristia: Obeqwäma Indelning af stolrader; äro omständigheter, som på kulna dagar inswepa Församlingen uti sådan skymning, at psalmboken blifwer onyttig…”

År 1794 renoverades kyrkan efter ritningar utförda av stiftsbyggmästaren Casper Seurling. Kyrkan fick ett för tiden typiskt utseende med stora rundbågiga och symmetriskt placerade fönsteröppningar samt en centralt placerad sydportal. De medeltida valven revs och kyrkorummet blev ljust och luftigt och täcktes med ett trätunnvalv. Kyrkans fönsterglas tillverkades vid Cedersbergs glasbruk i Vist socken. De gamla fönstren, altartavlan och kyrkdörrar såldes på auktion. Kyrkan försågs även med en för tiden typisk inredning i gustaviansk stil. Altaruppsatsen utfördes av bildhuggare Carl Fredrik Beurling. Beurling (1755-1837) var verksam i Norrköping och har tillverkat ett 10-tal predikstolar i länet. Han anlitades även till andra inredningsarbeten i kyrkorna, som t ex i detta fall nummertavlorna och dekoren till orgelfasaden. Orgeln byggdes ursprungligen 1777 av orgelbyggare Lars Strömblad, men ombyggdes av Per Schiörlin 1794. Orgelbyggare Per Schiörlin (1736-1815) var lärljunge till Linköpings stifts förste orgelbyggare Jonas Wistenius. Schiörlin övertog hans verkstad 1777 och har tillverkat ett 70-tal orglar i länet. Altartavlan, som framställer Marias och Elisabeths möte är målad av Pehr Hörberg och var färdig 1796. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Inredningen, d v s altarring, bänkar, orgelläktare och kyrkdörrar målades i en ”ljus Pärlefärg”. En intressant notering i kyrkoprotokollen från 1794 visar att kyrkan redan då försågs med sidogångar; ”Förklarade Församlingen sin önskan, att en smal gång blifwer imällan murarna och stolarna till bekwämlighet wid in och utgående; whilket kyrkobyggmästaren lofwade wid stolarnas insättande iagttaga.” Av någon anledning bevarades 1600-talspredikstolen och först 1812 ersattes den av en ny predikstol, tillverkad av Anders Malmström i Västra Ny.

Kyrkan har renoverats vid ett flertal tillfällen under 1900-talet. År 1912 genomfördes en renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Axel W Brunskog i Linköping. De slutna bänkarna försågs då enligt tidens ideal med öppna bänkar. Arkitekt Rolf Bergh fick i början av 1960-talet i uppdrag att göra ett restaureringsförslag för kyrkan. Bergh tillhörde tidens radikala arkitekter och föreslog att den gustavianska kyrkan skulle förändras till en modern kyrka; altaret skulle placeras fristående mitt i långhuset och kyrkan skulle förvandas till en centralkyrka. Predikstolen från 1812 skulle ersättas av den äldre från 1600-talet, altaruppsatsen skulle tas bort och Pehr Hörbergs altartavla skulle placeras fritt på sydväggen. Riksantikvarieämbetet skrev dock i sitt yttrande att kyrkans mycket välbevarade 1700-talskaraktär skulle bevaras och tillät inga förändringar mer än ”sådana förändringar som av praktiska skäl oundgängligen är nödvändig”. Förändringarna inskränkte sig framför allt till ombyggnad av sakristian och att vissa nya innerdörrar tillkom. I samband med den yttre renoveringen knackades putsen ner och en murverksdokumentation kunde utföras. Tegeltaket omlades med nytt tegel och under det gamla teglet upptäcktes ett äldre rödfärgat spåntak, som sannolikt härrörde från den genomgripande ombyggnaden 1794.

Nästa större förändring utfördes 1977-78 då läktarunderbyggnaderna tillkom efter ritningar av ingenjör Ture Jangvik i Linköping. Dagens färgsättning härrör från 1999 då hela interiören ommålades.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1249 Nybyggnad – Kyrka av sten med ett litet långhus och smalare kor. (GL)

1200-1299 Specifika inventarier – dopfunt av sten, ny fot 1964. (BR)

1275-1325 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar, framtogs delvis 1964. (BR)

1300-1349 Ändring –ombyggnad, kyrkan förlängdes åt väster och västgaveln försågs med ett spetsbågigt fönster med tegelomfattning. (GL)

1400-1449 Ändring – ombyggnad, nytt korparti av långhusets bredd. (BR)
1400-1449 Nybyggnad – Sakristia. (BR)

1450-1529 Ändring – ombyggnad, kyrkorummet breddades åt norr jäms med sakristians norra vägg och sakristian införlivades med kyrkorummet med bibehållen funktion. Kyrkorummet valvslogs med två fristående pelare. (BR)

1450-1529 Nybyggnad – Vapenhus på södra sidan. (BR)

1650-1660 Specifika inventarier – skulpturer av ek föreställande Paulus och Petrus, tillverkade av Johan Werner, Östra Tollstad. Skänkta till kyrkan av Per Andersson i Ingebo, en av kyrkans sexmän. Var ursprungligen placerade utanför västingången. (SvB, ÖLM)

1682 Ändring – fast inredning, en orgel som varit placerad i korets norra sida blev flyttat till ”wästra kyrkjodörren”. Platsen i koret tillföll säteriet Åkerstad som gravplats. (SSK, ÖC 1946-07-27)

1693 Fast inredning – predikstol, skänkt av assessor Samuel Adlerberg, Håckerstad, ersattes av en ny 1812. I samband med att predikstolen uppsattes togs korskranket bort. (SvB, SSK, ÖC 1946-07-27)

1695 Specifika inventarier – storklockan göts av Gerhardt Meyer, Stockholm. (GL)

1696 Ändring – fast inredning, altaret som varit placerat en bit från väggen flyttades mot den östra väggen. (ÖC 1946-07-27)

1698-1699 Ändring – ombyggnad, korfönstret och ett fönster ”neder i kyrkian” utvidgades. (SSK)

1701 Specifika inventarier – dopfunt av huggen kalksten, inköpt från Vadstena. (GL)

1707 Stöld - tjuvar togs sig in i kyrkan genom att bryta sönder först kordörren och sedan sakristiedörren. (SSK)

1708 Ändring – ombyggnad, ny järndörr till sakristian, tillverkad av smeden Lars i Munkebo. (SSK)

1709 Renovering - klockstapeln renoverades av klockaren i Linköping Anders Olofsson. (SSK)

1741 Ändring – ombyggnad, vinkällaren i sakristian blev färdig. (SSK)
1741 Fast inredning – ny altardisk. (SSK)

1744 Ändring – arkitekturbunden utsmyckning – valven renoverades och vitmålades. Murmästare Nils Löthström, Linköping. (SSK, ÖC 1946-07-27)

1745 Nybyggnad – benhus. (SSK)

1750-1752 Nybyggnad – Torn i väster, uppfört av byggmästare Petter Frimodig. Klockorna flyttades in från en förfallen klockstapel. (BR)

1777 Fast inredning – orgel byggd av Lars Strömblad, Ödeshög, ombyggd 1794, 1877, 1912, 1969 och 2004. (BR)

1780 Specifika inventarier – lillklockan göts av Johan Åhman, Linköping. (GL)

1794 Ändring – ombyggnad, den inbyggda sakristian revs och ersattes av en ny på nordsidan. Vapenhuset revs. De medeltida valven revs och ersattes med trätunnvalv, fönsteröppningarna förstorades. Korportalen murades igen. Stiftsbyggmästare Casper Seurling. (BR)
1794 Fast inredning – altarring, bänkar, orgelläktare och kyrkdörrar ut och invändigt målade med ”ljus Pärlefärg”. (SSK)
1794 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1777 ombyggdes av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping. (BR)

1795 Vård/underhåll, exteriör, spåntaken rödfärgades. (SSK)

1796 Fast inredning – altaruppsats, nummertavlor och ornament till orgelfasaden. Bildhuggare Carl Fredrik Beurling, Norrköping. (SSK)
1796 Specifika inventarier – altartavla framställer Marias och Elisabeths möte och altaruppsats, målad av konstnären Pehr Hörberg. (BR)

1798 Ändring – ombyggnad, interiör, sakristiegolvet som inlades 1794 var angripet av svamp och utbyttes. Även golvet under läktaren hade börjat angripas av svamp. (SSK)

1812 Fast inredning – predikstolen från 1693 ersattes av en ny, tillverkad av bildhuggaren Anders Malmström, Västra Ny. (GL)

1877 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1777 ombyggdes av Marcussen & Söhn, Åbenrå, Danmark, omdisponerades 1912, ombyggdes 1969, restaurerades 2004. (BR)

1912-1913 Ändring – ombyggnad, interiör, ny bänkinredning, omändring av vapenhuset mm. Arkitekt Axel W Brunskog, Linköping. (BR)
1912 Ändring – fast inredning, orgelverket omdisponerades, även 1969, 2004. (ÖLM)
1912-1913 Teknisk installation – centraluppvärmning med lågtrycksånga. (SvB)

1963 Renovering, exteriör, putsen knackades ner på tornet, omputsning, tegeltaket omlades med nytt tegel, under teglet fanns ett äldre rödfärgat spåntak, som kan härröra från 1700-talet, som fick ligga kvar. (ÖLM)

1963-1964 Byggnadsarkeologiska undersökningar i samband med yttre och inre restaurering. En romansk portal påträffades på södra sidan samt en korportal, två spetsbågiga muröppningar i västmuren. (ÖLM)
1964 Ändring – ombyggnad, interiör, sakristian ombyggdes med utrymmen avdelade mot söder för skrudkammare och toalett och vindfång. Utbyte av dörrar samt någon förändring av bänkkvarteren. Altartavlan restaurerades, den medeltida cuppan försågs med ny fot, fragment av bevarade gotiska kalkmålningar på södra väggen framtogs. Arkitekt Rolf Bergh, Stockholm. Konservator Bengtsson. (BR)
1964 Teknisk installation – värmeledning. (GL)

1964-2005 Ändring – ombyggnad, interiör, korbänkarna borttogs och ersattes av lösa stolar. (ÖLM, K)

1968 Fast inredning – kororgel, byggd av orgelbyggare Niels Munch Mogensen, Skandinavisk orgelservice, Hovmantorp. (ÖC 1968-10-24)

1969 Ändring – fast inredning, orgeln från 1877 byggdes ut, orgelbyggare Richard Jacoby, renoverades 2004. (ÖLM)

1970 Ändring – ombyggnad, interiör, nya dörrar placerades väster om de ursprungliga 1700-talsdörrarna mellan tornkammaren och orgelläktaren. (ÖLM)

1977-78 Ändring – ombyggnad, interiör, läktarunderbyggnader, delvis omändring av sakristian. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping (ÖLM)

1993 Konservering – specifika inventarier – altartavlan, skulpturer och nummertavlor. Östergötlands länsmuseums konservatorsateljé. (ÖLM)

1997 Arkeologisk undersökning i samband med schaktningar för VA och installation av toalett. (ÖLM)

1997-1998 Ändring – ombyggnad, interiör, handikappstoalett installerades i den norra läktarunderbyggnaden. Garpemyr arkitektkontor, Linköping. (ÖLM)

1998 Vård/underhåll, exteriör, fasaderna omkalkades, översyn av taket, ommålning av portar mm. (ÖC 1999-06-05)

1999 Vård/underhåll, interiör, målning av undertak, bänkarna som tidigare var grönmålade målades i grått med förgyllningar på gavlarna. All färg togs bort på orgeln, som ommålades i rosa och blått. Olof Gustavssons Måleri AB, Askeby. (K)

2004 Renovering – fast inredning, orgeln restaurerades av Bergenblad & Jonsson orgelbyggeri AB. (ÖLM)

2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
GL – Lindqvist, Gunnar, Skeda kyrka. Linköpings stifts kyrkor 2004.
K - Kyrkan
SSK – Skeda Socken Kyrkan. Avskrifter i ÖLM:s topografiska arkiv
ÖC – Östgöta Correspondenten
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i februari 2006.

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Lindqvist, Gunnar, Skeda kyrka. Linköpings stifts kyrkor 2004.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Skeda Socken Kyrkan. Avskrifter i ÖLM:s topgrafiska arkiv
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv