SANKT NIKOLAI KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SANKT NIKOLAI
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1324, 1900: 15362, 1995: 12554

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Martin Luthers församling utbruten 1962.

LÄGE OCH OMGIVNING - Halmstad omtalas för första gången på 1200-talet. Då låg bebyggelsen ett par kilometer längre uppströms Nissan, på en plats som nu kallas Övraby. Nuvarande Halmstad, med anor från 1320-talet, ligger vid Nissan inte långt från åns utlopp i Laholmsbukten. Sankt Nikolai kyrka är centralt belägen i sluten bebyggelse i västra delen av innerstaden. Läget anknyter till Stora torg i norr samt slottet med slottsparken vid Nissan, söder om kyrkan. Slottet uppfördes under 1600-talet. Halmstads innerstad och Östra förstaden bildar riksintresse. Innerstaden, en medeltida stadsbildning från 1320-tal, som med gatunät, slott och andra lämningar av 1600-talsprägel bevarar karaktären av befästningsstad. Från den förindustriella staden finns vissa representativa byggnader för sydsvensk byggnadskultur samt i östra förstaden en rutnätsplan från 1884 med järnvägsstation och storskalig stenhusbebyggelse. Församlingen sammanfaller geografiskt med Halmstads stadsområde, väster om Nissan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den stora tegelkyrkan består av ett treskeppigt långhus med polygonalt korparti, i väster ett indraget torn och på långhusets sydsida en sakristia. Kyrkan torde till sin kärna ha uppförts på 1400-talet (huruvida äldre partier ingår är inte känt). Den hade tidigare tillbyggnader på norra sidan, ett vapenhus i nordväst och en sakristia i nordöst, rivna 1869-72. Utbyggnaden i söder uppfördes troligen omkring sekelskiftet 1900, då som värmekammare, men omdanades vid en restaurering 1938-41 till sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De gula tegelmurarna genombryts av spetsbågiga fönster mellan strävpelare. Tornet har murade trappgavelskrön och spetsig spira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt i långhusets nordvästra del. Kyrkorummet är helt övervälvt och murytorna putsade. Såväl exteriör som interiör har påverkats av de genomgripande förändringar som i etapper skett efter reformationen. År 1742 revs mittskeppets klerestoriemurar och dess valv. I öster bevarades dock en rest av klerestoriemurarna, som kom att bilda en lanternin över koret. Kyrkan genomgick en betydande restaurering 1869-72 under ledning av arkitekt Fredrik Heilborn, vilket i hög grad präglar exteriörens nuvarande utformning. Tornets övre delar ombyggdes, mittskeppet höjdes, försågs med höga kleristoriemurar och kryssvalv av trä; äldre tillbyggnader raserades och fasaderna inkläddes med gult tegel. Kyrkan restaurerades åter genomgripande 1938-41 efter förslag av arkitekt Ivar Tengbom, vilket framförallt påverkat interiören. Vid detta tillfälle ersattes mittskeppets trävalv av murade tegelvalv (rester av 1400-talsmålningar påträffades vid detta tillfälle). Äldre inventarier återuppsattes. Bland den fasta inredningen märks altaruppsatsen från 1600-talets andra hälft, en gåva från generalguvernör Jöran Sperling. Predikstolen härrör från 1600-talets förra del. Bänkinredningen förvärvades i samband med restaureringen 1938-41. Koromgångens fönster har glasmålningar utförda av konstnären Einar Forseth. I långhuset finns också två rundfönster med glasmålningar av konstnären Erik Olson. Glasmålningarna tillkom 1953-78.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan finns flera gravkor och gravminnen från 1600- och 1700-talen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

MILJÖ - S:t Nicolai kyrka är centralt belägen i Halmstad och angränsar Stora Torg på dess södra sida. En lokalgata angränsar kyrkotomten mot norr och öster. Mot söder ligger en parkeringsplats för Länsstyrelsen. I väster återfinns en putsad byggnad som används som församlingshem, prästgård m.m. Öster om kyrkan ligger rådhuset.

ANLÄGGNING - Kyrktomten är liten och är bevuxen med gräs, buskar och rabatter. Kyrkan omgärdas av gångar lagda med gatsten samt mot norr, öster och söder av trädrader av lind. I SO står en hängbok. I gräsmattan finns äldre gravhällar. Kyrkogården används emellertid inte längre för begravningar. I väster ligger en putsad byggnadslänga i 1½ plan som används som församlingshem. Söder därom ligger en toalettbyggnad inbyggd i en vitputsad mursträckning.