BUREÅ KYRKA KYRKOMILJÖ

Kustsamhället Bureå ligger ca 20 km söder om Skellefteå. Från att ha varit en jordbruksby med medeltida ursprung vid Kustlandsvägen, utvecklades Bureå under 1800-talet till ett industrisamhälle med omfattande sågverksindustri. Den första större vattensågen i närliggande Strömsholm ersattes efterhand med ångsåg (startad 1875) vid lastageplatsen i Bureå, och sedermera en ny ångsåg med hyvleri 190811 samt ett träsliperi för massaved på 1920-talet. Industrialiseringen innebar att samhället expanderade kraftigt befolkningsmässigt och bidrog till att Bureå bröt sig ut från Skellefteå och bildade egen kommun 1914 och egen församling 1922.

Kyrkan, som stod klar 1920, är belägen centralt i samhället, på den s.k. Kläppbacken intill den gamla landsvägen och med Bureälven forsande förbi i norr. Den parkliknande kyrkotomten har naturmark och gräsytor, grusgångar och uppvuxna träd, främst tall, björk och rönn. I öster finns ett mindre kuperat skogsparti. Kyrkan är orienterad i nordsydlig riktning med huvudingång genom tornet i norr. Mot väster och söder är kyrkotomten inhägnad med en kallmurad bogårdsmur i gråsten, vilken har tuktad sten vid entrén mot parkeringen i väster samt i den välvda stigporten mot Burviksvägen i söder. Eftersom huvudingången vänder sig mot älven går man runt kyrkan för att komma in. Kyrkotomtens sluttning mot älven tas upp genom en hög rundel framför huvudingången. Den är murad med huggen granit och har skifferplattor ovanpå, samt buskar i formen av en cirkel. Buskarna utgörs av fjäderkaragan, sibirisk ärtbuske, häggmispel, oxbär och vit ölandstok. De gedigna materialen samspelar med kyrkan och bidrar till hela kyrkomiljöns prägel av hög kvalitet i utformningen.