Tingen: Linet

ATT SKAPA ETT NATIONELLT FÖRFLUTET
Behov av trygghet i en föränderlig värld

Det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var nationalismens tidevarv. De gamla europeiska samhällena förändrades. Industrialisering, folkökning, växande städer och nya kommunikationsvägar, nyhetstidningar och radikala politiska idéer som krav på rösträtt, tycktes hota allt som fanns. Hembygd innebar trygghet kopplad till en speciell plats. Nationen var alla som delade politiska traditioner, språk, historia och kulturarv. Därför blev det viktigt att etablera och förtydliga den egna folkkulturen, som en bas för nationen att utgå från i samhället och i museisamlandet.

Varför detta nyvaknade intresse för bönder? Det var inte ett allmänt intresse utan de som var personer från den nya och ganska rotlösa borgarklassen i städerna. Det är ingen tillfällighet att Arthur Hazelius som grundade Skansen och Nordiska Museet valde mottot ”Känn dig Själv!” för sin verksamhet. Intresset för den egna hembygden kan kopplas till de snabba förändringarna som kom med industrialismen. Det var vid den här tiden en radikal rörelse. Att intressera sig för ”folket” var kontroversiellt i det gamla ståndssamhället. Man började se att samhällsomvandlingen under 1800-talet inte bara var av godo.
Industrialiseringen skapade också problem som var helt nya och okända, där man inte kunde förlita sig på gamla lösningar. De sociala skyddsnäten slogs sönder när arbetet inte längre var förlagt till hemmet. Inflyttning till de nya industrisamhällena och städerna hotade den bestående ordningen. Fattigkvarter bredde ut sig på bekostnad av utrymme för luft, ljus och sanitet. Sjukdomar spreds när människor bodde tätt tillsammans. Borgerskapet i städerna hade plötsligt en helt ny, stor och påtagligt annorlunda samhällsklass i sin absoluta närhet, arbetarklassen.

Plötsligt verkade den försvinnande bondekulturen, med sin tydliga samhällsordning, sin respekt för överheten, vara ett betydligt trevligare alternativ. Allmogens inredning och redskap sågs plötsligt med nya ögon. Jämfört med de torftiga förhållanden som präglade arbetarbostäder framstod allmogehemmet som både vackra och värda att bevara.

Nya traditioner uppfanns också – fester, minnesdagar, monument, symboler och platser lyftes fram både nationellt och lokalt. Ett lokalt exempel är de Stenbocksfester som började anordnas i Helsingborg vid mitten av 1800-talet. Fackeltåg, körsång och högtidstal påminde om den svenska segern 1710; om fältherren Magnus Stenbock och soldaternas hjältemod på slagfältet. Det var en berättelse i svart och vitt med tydliga hjältar och förlorare.