VISTS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - VIST

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1742, 1900: 1575, 1995: 2855

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i ett fornlämningsrikt övergångslandskap 10 km söder om Linköping i samhället Sturefors. Församlingshem, pastorsexpedition och en f.d. skola invid kyrkan. Strax väster om kyrkan ligger gården Husby. Prästgården ligger i själva samhället där också en i bruk varande skola finns.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett mindre vapenhus i väster. I: Den till största delen rivna medeltidskyrkans byggnadshistoria är känd genom en arkeologisk undersökning 1961. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets senare hälft och bestod då av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor (absidens murar framkom inte vid undersökningen, men biskop Andreas Rhyzelius, som deltog vid rivningen 1745, uppger att kyrkan var försedd med absid). Troligen vid 1300-talets mitt erhöll kyrkan en rakslutet korparti av långhusets bredd. En donation av Elena i Skog till kyrkans byggnation kan sannolikt sättas i samband med denna förändring. Samtidigt byggdes en sakristia på korpartiets nordsi-da. Sannolikt i början av 1400-talet uppfördes ett torn i väster samt kyrkorummet välvdes och målades. Huvuddelen av kyrkan revs 1745, förutom delar av tornet, som integrerades i den nya kyrkans yttre mursträckningar, samt långhuset och korpartiets syd- och östmur. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1745, efter ritningar upprättade av domkapitlet, troligen med aktivt deltagande av biskop Andreas Rhyzelius. Delar av medeltidskyrkans murar kom till användande i den nya salkyrkans rumsgestalt. På kyrkans norra sida uppfördes en sakristia, medan ett vapenhus uppfördes i väster. På den södra sidan tillbyggdes en särskild entré för Sturefors, vilket svarade mot en läktare i kyrkans inre. År 1961 drabbades kyrkan av en brand. Rolf Bergh upprättade ritningarna vid återuppbygg-na-den som slutfördes 1965, i stort sett utifrån de befintliga murarna. I väster uppfördes ett nytt litet vapenhus av traditionellt slag. Norr om kyrkan där den gamla sak-ristian fanns uppfördes däremot ett klocktorn i betong, där botten-våningen som ingår i kyrkorummet utgör ett mindre dopkapell. Även sakristian är inrymd i den nya tornkroppens bottenvåning.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören moder-ni-se-rades mått-ligt vid Rolf Berghs återuppbyggnad. Murarna är vitputsade och genombryts av huvudsakligen stickbågiga fönsteröppningar under ett brant sadeltak. Ett gaveltorn av trä från slutet av 1700- eller början av 1800-talet återskapades inte efter branden. Istället gavs exteriören ett modernt nytillskott efter Berghs ritningar, genom det sidoställda tornet i oputsad betong, krönt med en smal hög spira. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet hade innan branden en av landskapets rikaste 1700-talsinteriörer. Kyrkans innertak av trä pryddes med figurmålningar av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Den nybyggda kyrkan erhöll en kvalificerad inredning på tillskyndan av socknens adliga. Interiören är i sin nuvarande utformning i allt väsentligt från Berghs återuppbyggnad. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak i trä med dekormålning utfört av Per Görans-son från Bjärka-Säby. Tornets karaktär av separat byggnadskropp under-stryks i interiören eftersom betongen, till skillnad från övriga innerväggar, lämnats oputsad. Mosaiken på korpartiets östvägg är från 1972 och utförd av Bengt Olof Kälde. Korfönstren är gjorda vid Franz Mayer's Hofkunstanstalt i München.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Endast ett fåtal av de inventarier som räddades undan branden har begagnats vid återinredningen. I bruk är dock madonnan från 1437 som finns i dopkapellet och Börje Eriksson i Bäcks dopfunt i alabaster och kalksten gjord 1650. På norra väggen en altartriptyk gjord 1965 av Samuel Göransson i Bjärka-Säby

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Den gamla kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i väster, norr och öster.
Ett nytt begravningskapell uppfördes 1928 på kyrkogårdens östra sida efter ritningar av
arkitekt Erik Fant, som var ansvarig för den samtida renoveringen av kyrkobyggnaden.
Gravkapellet, som är uppfört av tegel och är vitputsat, ersatte sannolikt ett äldre på
samma plats. Ingången är förlagd till den västra gaveln och utgörs av en brunmålad
dubbeldörr med dekorativt utformad profilerad panel. Interiören är enkel och sannolikt
oförändrad sedan byggnadstiden. Gravkapellets tak antändes vid kyrkbranden 1961,
men kom för övrigt inte till skada. Söder om kyrkans västra vapenhus är en runsten
uppställd. Den påträffades i den medeltida kyrkans grundmurar vid de
byggnadsarkeologiska undersökningar, som utfördes efter den omfattande branden.
Kyrkogården förändrades år 1870. Tidigare var kyrkogården mycket mindre, och låg
bara på kyrkans södra sida. Men 1870 utvidgades kyrkogården åt norr. Därmed fick
kyrkan en mer centrerad position på kyrkogården. I början av 1900-talet blev det åter
aktuellt med en utvidgning och inköp av lämpligt område diskuterades 1911. Dock blev
planerna inte av, på grund av världskriget. Det område som diskuterades låg söder om
kyrkan och tillhörde Husby Gård. Området mätte 4326 kvm. Det angränsade till
kantorsbostadens trädgård och mot Husby Gårds ägor. 1929 sattes planerna i verket och
marken köptes. Linköpings stadsarkitekt Sten Westholm fick i uppdrag att göra
ritningar och 1932 påbörjades arbetet. Ett äldre tidningsurklipp berättar att bygget,
inklusive köp av mark, uppgick till 17 380 kr. Från Linköpings Trädgårdsförening
levererades avenbok till ytterhäckarna, liguster till gravhäckar samt lindar. 1935 var
kyrkogården klar men invigdes inte förrän året efter, på grund av biskop Aurelius
bortgång. Därefter har en minneslund tillkommit på den nya kyrkogården. 1996 blev det
också klart att två urnlundar på ömse sidor av minneslunden skulle få anläggas.

Vist är en medeltida socken och den första kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft. Senare under medeltiden försågs kyrkan med nytt korparti och ett torn i väster. År 1745 uppfördes en ny kyrka med återanvändning av de medeltida murarna i söder och delvis i öster och väster. Kyrkan uppfördes av byggmästaren Gabriel Bragner och murmästare Mathias Bihlberg sannolikt efter ritningar av biskop Andreas Rhyzelius. Kyrkobygget bekostades av ägarna till socknens tre säterier, som därigenom erhöll patronatsrätt. Kyrkans patronus försåg även kyrkans interiör med en påkostad inredning. År 1961 förstördes kyrkan genom en omfattande brand. Med de gamla murarna återuppbyggdes en ny kyrka efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh, som invigdes 1965. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sidoställt och delvis indraget torn i nordöst och vapenhus i väster och ett f d vapenhus i söder. Kyrkans fasader är vitputsade med en kvastad yta och tornet har en synlig betongkonstruktion. Fönsteröppningarna är stickbågiga med brunmålade träbågar med järnspröjs. Taken är belagda med kopparplåt. Huvudingången är via vapenhuset i väster. Interiören fick en för tiden modern karaktär och är i stort sett intakt sedan uppförandet.

Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen i det snabbt expanderande samhället Sturefors, ca 1 mil sydöst om Linköping. Kyrkbyn hette Vist fram till 1970-talet då det bytte namn till Sturefors. Den gamla vägen från Sturefors slott passerade tidigare kyrkans norra och västra sida. Järnvägen är dragen strax öster om kyrkan med järnvägsstationen belägen nordöst därom. Norr om kyrkan ligger skolbyggnad och lärarbostad från 1924 respektive 1875 med reveterade fasader samt senare generationers skolbyggnader i bl a gult tegel. Skolan från 1924 är uppförd efter ritningar av arkitekt Axel Brunskog i Linköping. Församlingshemmet uppfördes 1957 med stora fondmålningar av konstnären Per Göransson i Bjärka Säby och har på 1990-talet tillbyggts mot väster. År 1986 utvidgades kyrkogården åt söder och i samband med det revs det gamla kyrkstallet. Kyrkoherdebostaden från 1834, som var belägen sydöst om kyrkan vid Stångåns strand, skadades vid en omfattande brand 1963. Därefter har komministerbostaden sydväst om kyrkan under en period utnyttjats som prästgård och pastorsexpedition.

Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i väster, norr och öster. Ett nytt begravningskapell uppfördes 1928 på kyrkogårdens östra sida efter ritningar av arkitekt Erik Fant, som var ansvarig för den samtida renoveringen av kyrkobyggnaden. Gravkapellet, som är uppfört av tegel och vitputsat, ersatte sannolikt ett äldre gravkapell på samma plats. Ingången är förlagd till den västra gaveln och utgörs av en brunmålad dubbeldörr med dekorativt utformad profilerad panel. Interiören är enkelt utformad och sannolikt oförändrad sedan byggnadstiden. Gravkapellets tak antändes vid kyrkbranden, men kom för övrigt inte till skada. Söder om kyrkans västra vapenhus är en runsten uppställd. Den påträffades i den medeltida kyrkans grundmurar vid de byggnadsarkeologiska undersökningar, som utfördes efter den omfattande branden 1961.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

BESKRIVNING AV DEN ÄLDRE KYRKOGÅRDEN

Kyrkogårdarna består av fem kvarter A-E. Kvarter A-C ligger på den äldre
kyrkogården, där kyrkan ligger, medan D och E ligger på nya kyrkogården från 1935.
De flesta av gravvårdarna finns på kyrkans norra och södra sida. På den nya
kyrkogården finns en minneslund. Många ytor på den nya delen har ännu inte tagits i
bruk. Kyrkogårdarna redovisas här var för sig med början med den äldre delen.

Allmän karaktär
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av varierande trädslag. Runt kyrkogården går en
mur i oregelbunden skiftgång, och innanför den växer en häck av syren. Kvarter A finns
på kyrkans norra sida, medan kvarter B ligger på den södra. I området längst mot söder
finns kvarter C med urngravar. Kyrkogården har en strikt karaktär med rygghäckar och
grusgångar.

Omgärdning
Väster: den västra sidan omgärdas av en halvmur, ca 0,7-0,9 m hög. En syrenhäck växer
innanför, ca 0,8 m hög. Muren har huggna granitblock av varierad storlek, ca 0,2-0,5 m
stora. I muren finns bindringar av järn, tretton stycken, samt två hål av ringar där
ringarna saknas. I den västra muren finns en ingång, vid västra kyrkporten. Det finns en
trädkrans utmed västra sidan som från norr till söder räknat består av en lönn, en lind
och sex kastanjer.

Söder: längs den södra sidan går en stödmur, ca 1-1,3 m hög. Den har oregelbunden
skiftgång och är delvis skadad. Skolsten har fallit ur muren och ligger på marken
nedanför. De största stenarna i muren är uppåt en meter stora. En syrenhäck växer
sporadiskt innanför muren. Den är ca 1 m hög, men täcker inte hela sidan. Träd på
denna sida är från väster till öster räknat en kastanj, ett högt buskage av tuja samt en hög
lind.
Öster: på den östra sidan fortsätter stödmuren men är vid det sydöstra hörnet mycket
skadad. I detta hörn finns en stor kompost som är beväxt med sly som ligger an mot
muren. Som högst är muren ca 1,3 m hög, men höjden varierar. På den södra sidan av
gravkapellet, ligger äldre gravstenar uppepå muren. Där muren övergår i gravkapell är
stenen fogad med kalkbruk. På andra sidan gravkapellet är halvmuren ca 0,8-1,1 m hög.
I östra muren, i kyrkans östliga förlängning finns en grind. Efter grinden finns kalksten
inblandat i muren. Två bindringar och hål av två, finns längs den östra sidan. Längs
denna sida finns sex höga lindar, samt en ask i det sydöstra hörnet.
Norr: muren fortsätter längs den norra sidan. Den består av oregelbundna skift med
varierade stenstorlekar, ca 0,2-0,5 m. Innanför denna finns en ca 0,8 m hög syrenhäck.
Fyra lönnar står utmed denna sida. En grind finns vid mitten av sidan.

Ingångar
Väster: i den västra muren finns en öppning utan grind. Grindstolparna är av cement
och är vitputsade. De har koppartak med ett förgyllt klot och ett kors i toppen.
Öster: på den östra sidan finns en svartmålad smidesgrind. Fram till grinden går en
asfalterad gång, ca fyra meter lång. Upp till gången leder fyra trappsteg av kluven
granit. Grindstolparna har likartat utseende som de i väst, men utsmyckningen skiljer
sig. Här har taken en prydnad av ett förgyllt kors, ca 20 cm högt. Grinden har en
sparsmakad dekor.
Norr: den norra grinden är likadan som den i östra muren.

Vegetation
Inne på kyrkogården finns rygghäckar av främst tuja och idegran.

Väster: den västra sidan domineras av dess höga kastanjer. Sex stycken kastanjer växer
utmed den västra sidan. En lind och en lönn står här också, i det nordvästra hörnet. En
häck av syren går längs med den västra sidan. Vid ingången till kyrkan finns på båda
sidor en lövhäck. Den varierar i höjd från ca 1,5-3 m.
Söder: på den södra sidan finns en kastanj och en lind, samt mellan dessa ett högt
buskage av tuja. Även här finns syrenhäck, men den täcker inte hela sidan.
Öster: längs den östra sidan finns sex höga lindar, samt en ask i det sydöstra hörnet. En
syrenhäck växer innanför muren.
Norr: den norra sidan inramas av dess fem höga lönnar. Innanför muren finns en
syrenhäck.

Gångsystem
På den norra sidan är grusgångarna belagda med naturgrus medan de på den södra sidan
har krossat grus. Runt om kyrkogården löper en grusgång. De grusgångar som finns
inne i gravkvarteren går i nord-sydlig riktning, med ett undantag i kvarter A, som har en
grusgång i väst-östlig riktning.

Gravvårdstyper
På den norra sidan finns i huvudsak högresta, äldre gravvårdar längs ytterkanterna.
Området i mitten domineras av lägre, breda. Det förhåller sig likadant på den södra
sidan. Där finns de äldre, högresta stenarna vid östra och västra muren. På den västra
sidan, mot det norra hörnet, finns ett parti grusgravar. I mitten finns lägre och bredare
gravvårdar, medan området mot södra muren, kvarter C, har urngravar av modernt slag.
Där står stenarna tätare och har ett likartat utseende. Det är främst gravvårdar av granit.

Minneslund
Minneslund finns på den nya delen.

Byggnader
På kyrkans södra sida finns ett gravkapell, vid den östra muren. Det är vit putsat med
tegeltak. Dörren har brädor i rombmönster. Byggnaden har inga fönsteröppningar. En
port till kapellets källare, finns utanför kyrkogården, i muren.

Övrigt
En runsten finns vid kyrkans västtorn, på dess högra sida, sett mot kyrkan. Den har
RAÄ-nr Vist 124:1. Var den ursprungligen har stått är oklart. 1963 påträffades den
under golvet i skeppets västra sida.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-402

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-402 och ligger på kyrkans norra sida. Kyrkan ligger på
kvarterets södra sida. Norr om kyrkogården finns församlingshemmet.

Allmän karaktär
Rygghäckar i nord-sydlig riktning av främst idegran. Det finns gott om lediga ytor, då
flera gravvårdar tagits bort. Längs ytterkanterna återfinns de äldre, högre gravvårdarna.
En del av dem är grustäckta.

Omgärdning
Väst: på den västra sidan finns en trädkrans bestående av, från norr till söder räknat, en
lönn, en lind samt två kastanjer. En halvmur sträcker sig över västra sidan. Innanför den
växer en syrenhäck.
Söder: om kvarteret ligger kyrkan. Grusgångar på västra och östra sidan om kyrkan
förenar de båda sidorna.
Öster: här finns en halvmur där syren växer innanför. Tre höga lindar ramar in
kyrkogården på den östra sidan.
Norr: den norra gränsen utgörs av en halvmur med syrenhäck. Även här finns en
inramande trädkrans som består av fyra lönnar.

Ingångar
På den västra och norra sidan om kyrkan finns två redan nämnda ingångar. Dessa båda
hör till hela kyrkogården och inte ett specifikt kvarter. Däremot finns på den norra sidan
en grind. Det är en likadan järnsmidesgrind som finns på den östra sidan. Grinden är
svartmålad och har en sparsmakad dekor. Grindstolparna är lika de på både öst, och
västsidan.

Vegetation
Rygghäckar av främst idegran, ca 0,8-1 m höga samt även två rygghäckar av liguster.
Invid kyrkans nordöstra sida finns planteringar av hortensia.

Gångsystem
Grusgångarna är av naturgrus. Runt om kring ytterkanterna, dock inte intill muren, utan
framför gräsmattan, går grusgångarna, samt längs kyrkans norra sida. Från den norra
grinden och mot kyrkan går en grusgång. I området till höger, sett mot kyrkan, om
denna grusgång, finns en grusgång i öst-västlig riktning, belägen i mitten av detta
gravområde.

Gravvårdstyper
Flertalet äldre och högresta gravvårdar finns vid ytterkanterna. Där finns på den västra
sidan, mot det norra hörnet, ett stråk av grusgravar. I de två områdena i mitten, finns i
huvudsak lägre och bredare gravvårdar. Olika typer av granit dominerar. I området finns
inga linjegravar kvar. Enligt uppgift togs de bort på 1960-talet. De titlar som
förekommer på gravvårdarna inom kvarter A är bland annat Häradsdomaren,
Nämndemannen, Häradsskrivaren, Landtbrukaren, Majoren.

Byggnader
Det finns inga byggnader på den norra sidan. Kyrkan ligger i mitten mellan den norra
och den södra sidan.

Övrigt
Vattenspridnings system finns. Lampor/strålkastare är av modern art. Vid den norra
muren finns soptunnor, vaser.

Kvarter B Gravplats nr 1-328

Kvarter B finns på kyrkans södra sida. Utanför dess västra sida, går en liten väg mellan
denna och den nya kyrkogården. På den södra sidan finns en gräsmatta. I området
gjordes en arkeologisk undersökning 1992 inför en planerad kyrkogårdsutvidgning med
urngravar. Precis utanför södra muren, vid det sydöstra hörnet, stod tidigare ett
kyrkstall. Detta beviljades rivning 1986 och finns inte längre kvar.

Allmän karaktär
Området har rygghäckar i nord-sydlig riktning. De består av tuja, ca 1 m höga, och är
sex till antalet. Längs den östra och västra sidan finns en rad gravar. Vid den östra
muren finns ett gravkapell.

Omgärdning
Väster: längs den västra sidan fortsätter halvmuren. Innanför den växer en syrenhäck
och fyra kastanjer ramar in kyrkogården.
Söder: kvarteret gränsar i söder till kvarter C, även om gravvårdar tillhörande B också
finns vid den södra muren.
Öster: den östra sidan inhägnas av en stödmur. Även där växer syrenhäck, om än något
sporadiskt. Utanför den östra muren står en ask och två lindar.
Norr: på kvarterets norra sida ligger kyrkan.

Ingångar
Kvarteret har inga ingångar, utöver ingångarna i väst och öst, som tillhör båda
områdena. Grusgångar på västra och östra sidan förenar de båda områdena.

Vegetation
Rygghäckarna är av tuja. Inga andra stora träd finns på kyrkogården, utöver de redan
nämnda i ytterkanterna. Vid kyrkans södra långhussida finns buskage av bland annat
idegran och tuja.

Gångsystem
Grusgångar av smått, krossat grus. Gångarna löper längs områdets ytterkanter, samt fyra
gångar i nord-sydlig riktning, mellan raderna av gravar.

Gravvårdstyper
Längs den östra sidan finns högresta, äldre gravvårdar av främst svart granit och
kalksten. Även längs den västra sidan det finns äldre gravvårdar. I området mellan dem,
är flertalet gravvårdar av lägre, bredare sort. De höga rygghäckarna skymmer en stor del
av dem.

På kapellets norra sida ligger en äldre gravhäll, troligtvis från 1600-talet. Invid kyrkan,
på den södra sidan, ligger två äldre gravhällar, den ena, ÖLM 3, dateras till 1808. Den
och den bredvid, ÖLM 4, låg troligtvis tidigare inne i kyrkan, och flyttades ut efter
branden. Båda dessa hällar har sprickor men text och reliefer är relativt välbevarade.
Vid inventeringstillfället framkom önskemål om att flytta dessa en bit från kyrkan, då
de upplevdes ligga i vägen. Intressanta titlar på gravvårdar inom detta kvarter är bland
annat Landtbruksskoleföreståndare, F.d. Handlanden, F.d. Linjearbetaren,
Grefvinnan.

Minneslund
Minneslund finns på den nya kyrkogården.

Byggnader
Ett äldre gravkapell finns vid den östra muren, i närheten av grinden. Det är vitputsat
med tegeltak. Dörren har brädor i rombmönster. Byggnaden har inga fönsteröppningar.
En port till kapellets källare, finns utanför kyrkogården, i muren.

Övrigt
Soptunnor och vaser finns vid den södra muren. En sentida lampa står bredvid kapellet
på dess norra sida.

Kvarter C Gravplats nr 1-72

Området ligger längst ned mot den södra muren och tar inte så stor yta i anspråk.

Allmän karaktär
Kvarter C utgörs av urngravar. Mellan dessa står formklippt idegran. Dateringen på
gravvårdarna, tyder på att området togs i bruk på 1970-talet.

Omgärdning
Den västra, östra och norra sidan gränsar mot kvarter B.
I söder går stödmuren och uppepå den finns en syrenhäck, som dock inte täcker hela
sidan. Bakom de västra raderna av gravar står en kastanj och bakom de högra, en lind.

Gångsystem
Framför kvarteret går en grusgång i öst-västlig riktning.

Gravvårdstyper
Gravarna i detta område är urngravar. Gravvårdarna står tätt och har ett likartat
utseende. Mellan gravvårdarna finns formklippt idegran.

BESKRIVNING AV DEN NYA KYRKOGÅRDEN.

Den nya delen av kyrkogården ligger väster om kyrkan och den äldre kyrkogården.

Omgärdning
Väst: den västra sidan har en häck av bok som varierar i höjd. Som högst är den ca 1,6
m hög, men vissa delar av häcken är nyplanterad.
Söder: en stödmur går utmed den södra sidan. Den är av granit, ca 1,5 m bred, och har
oregelbunden skiftgång.
Öster: en häck av bok växer längs den östra sidan. Mot det sydöstra hörnet finns en mur.
Mot häcken är den låg, i marknivå, men blir successivt högre tills den södra muren tar
vid. På ömse sidor av ingången finns en hög fogad, mur av granit, ca 1-1,3 m hög.
Norr: häck av bok längs den norra sidan.

Ingångar
Området har endast en ingång, och det är på den östra sidan, mittemot den västra
ingången på den gamla kyrkogården.

Vegetation
En trädkrans går runt kyrkogården.
Väst: sex höga lindar står utmed den västra sidan. Utanför dessa finns en häck av bok.
Söder: på den södra sidan står två höga lindar. Innanför muren fortsätter häcken av bok.
Öster: det står tre höga lindar utmed den östra sidan samt häck av bok.
Norr: på den norra sidan står det som på den norra, tre höga lindar och utanför dessa en
häck av bok.

Gångsystem
På den nya kyrkogården finns både gångar av grus och plattor. Från ingången och mot
väster leder en bredare grusgång. Från denna går både på den östra och västra sidan
grusgångar i nord-sydlig riktning. Mot den södra sidan, där minneslunden börjar, leder
grusgången i väst-östlig riktning fram till en plattgång från båda håll. Denna leder fram
till minneslunden och fortsätter åt norr fram till grusgången, som går mot ingången i öst.
Plattorna är av betong med små stenar på.

Gravvårdstyper
Både kvarter D och E har huvudsakligen gravvårdar av enhetligt utseende. Det är främst
nyare gravvårdar i granit. Dessa är låga och breda. En stor inhägnad grav finns på den
östra sidan, kvarter E, nr 54-63.

Byggnader
Det finns inga byggnader på kyrkogården.

Kvarter D Gravplats nr 1-360
Kvarteret ligger söder om grusgången som leder in på kyrkogården från östra sidan.

Allmän karaktär
Kyrkogården har rygghäckar och stora gräsytor som ännu inte tagits i anspråk av gravar.
I det södra området finns en minneslund med två runda urnlundar.

Omgärdning
Väst: på den västra sidan av kvarteret finns en häck av bok. Tre lindar står även utmed
denna sida.
Söder: på denna sida finns en stödmur, och innanför den en häck av bok. Två lindar står
också på vardera sidan om minneslunden.
Öster: den östra sidan har en häck av bok, samt två lindar. En mur av huggna block, ca
1-1,3 m hög, finns vid ingången på den östra sidan.
Norr: den norra sidan om kvarteret gränsar till kvarter E.

Ingångar
Det finns inga ingångar till kvarteret, utöver den grind på östra sidan som leder in på
kyrkogården.

Vegetation
Ytterhäckar av bok och trädkrans av lindar. Rygghäckarna består av tuja, 0,4-0,7 m
höga, liguster, 0,4 m höga samt idegranshäckar, ca 1-1,2 m höga. I området vid
minneslunden finns diverse löv- och barrbuskage. Framför minneslunden står ett högt
buskage av tuja och idegran där en gång är upptagen i, som en port, som leder fram till
minneslunden.

Gångsystem
Från ingången i öster, leder en grusgång rakt fram mot väster. Framför gräsmatta, gravar
och häck viker den av mot söder. Det är likadant på den västra sidan. Vid det södra
området, minneslunden, fortsätter grusgångarna en bit till men viker också av i östvästlig
riktning och möts på mitten. Där övergår grusgångarna i en plattgång. Plattorna
är av betong med grusad yta. Denna plattgång går i nord-sydlig riktning fram till
minneslunden.

Gravvårdstyper
Området har likartade gravvårdar av granit. De är av sentida sort och är till utseendet
breda och låga. I minneslunden finns två runda planteringar med minnesstenar där en
namnplatta till varje sten finns. Det var bara det ena området som vid
inventeringstillfället 2006 hade tagits i bruk. Titlar som förekommer på gravvårdarna
inom kvarter D är bland annat Lantbrukaren, Rättaren och Forstmästaren.

Minneslund
Den är belägen i mitten av den södra sidan. En hög sten i grå granit markerar
minneslunden. Den har text MINNESLUND JOH 3:16. Bredvid, och framför stenen
finns växtlighet bestående av olika typer av hosta. Framför stenen finns en vattenspegel
i halvcirkelform. Det är några större stenar i den och botten är täckt av mindre
naturstenar. Framför vattnet finns plats avsedd för vaser.

Kvarter E Gravplats nr 1-193
Detta område ligger i den norra delen av den nya kyrkogården.

Allmän karaktär
I detta område har ännu inte så stor del av marken tagits i anspråk för gravar. Längs
ytterkanterna finns gräsmattor som står oanvända och även i raderna av gravar finns
gräsytor. Det finns rygghäckar av olika slag.

Omgärdning
Väst: på den västra sidan finns ytterst en häck av bok, och innanför den växer tre lindar i
trädkrans.
Söder: den södra sidan gränsar till kvarter D.
Öster: på den östra sidan finns ytterst en häck av bok. Invid den i öst-västlig riktning
finns en häck av idegran, ca 1,6 m hög. En mur av huggna block, ca 1-1,3 m hög, finns
vid ingången på den östra sidan.
Norr: utmed den norra sidan går en häck av bok. Innanför den står tre lindar.

Ingångar
Det finns inga ingångar, utöver den på östra sidan.

Vegetation
Rygghäckar av tuja, 0,6-0,7 m höga, idegran, ca 0,9 m höga, samt en häck av ölandstok,
ca 1 m hög. Vid grusgången, som går från ingången i väst-östlig riktning, finns ett
gräsområde. Där växer två höga idegranar på varsin sida av en smal grusgång som går
in i en halvoval in på gräsmattan. I det nordöstra hörnet, invid en rygghäck, växer en
syren.

Gångsystem
Gångar av grus. Från grusgången, som går från den östliga ingången in mot väst,
förgrenar sig gången från öst i en nord-sydlig riktning. Det är likadant på den östra
sidan. Dessa båda grusgångar sammanbinds av en grusgång i öst-västlig riktning. Från
den breda grusgången från ingången, leder en smal grusgång in på en gräsmatta, på
norra sidan. Den går i en halvovalform.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är i huvudsak sentida med ett enhetligt utseende. En stor inhägnad grav
ger karaktär åt kvarteret. Den ligger på den östra sidan, nr 54-63. Ett svart
gjutjärnsstaket med sex stycken kvadratiska och vitputsade grindstolpar ramar in
framsidan. På kortsidorna finns en nysatt häck av bok, som fortsätter på baksidan av
graven, den östra sidan av kyrkogården. Gravvården är uppförd över släkten Bielke.
Dessa gravar har titlar som Greve och Grevinnan. En annan gravvård med titel är nr
125-126, som bär titeln Muraremästare.