NORRA MÖCKLEBY KYRKA

En kyrka uppfördes i N Möckleby under senare delen av 1100-talet. Den bestod av långhus
och ett torn i väster. Omkring år 1200 uppfördes ett torn även i öster och kyrkan förvandlades
till en klövsadelkyrka. Sakristian i norr tillkom omkring år 1300. Flera om och tillbyggnader
gjordes sedan fram till att den nuvarande kyrkan byggdes 1824. Då revs östtornet och
långhuset. Ett nytt långhus ritat av arkitekten J. W. Gerss uppfördes. Västtornet påbyggdes
med en lanternin och en portal från det medeltida långhuset överfördes till tornet. Denna
fungerar idag som kyrkans västra ingång. Frånsett tornet, som har en ålderdomlig karaktär, är
kyrkan såväl interiört som exteriört byggd i nyklassicistisk stil med stora rundbågiga fönster,
innertak med trätunnvalv och för stilen typiska dekorelement i inredningen. Under 1900-talet
har kyrkan genomgått fyra större renoveringar 1922-23, 1954-55, 1969 och 1988.

För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia har bland annat fil. dr. Ragnhild Boströms (BR) texter använts. Boström var verksam inom projektet Sveriges Kyrkor. I Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) finns ett manus till en skrift om kyrkan. Detta manus samt andra arkivalier ur ATA utgör källorna till historieskrivningen i detta avsnitt. I övrigt hänvisas till arkivmaterial från Kalmar läns museum (KLM). Övriga källor återfinns i käll- och litteraturförteckningen, rubrik II.4. En sammanställning av viktiga händelser ges nedan.

1000-talet
Boström hävdar att det under 1000-talet fanns en träkyrka i Norra Möckleby, som redan under vikingatiden var en kristen bygd.

1100-talet
Den lilla träkyrkan ersattes under senare delen av 1100-talet av en stenkyrka, bestående av långhus, västtorn och kor med absid. Västtornet, som var byggt i förband med långhuset, hade troligtvis ett annat valvsystem än nu. I tornets tjocka sydmur fanns en trappa som nåddes från kyrkorummet. Enligt Boström saknade tornet från början direkt ingång och man tog sig upp i tornet via murtrappan.

1200-talet
Västtornet förstärktes och byggdes om till försvarstorn. Samtidigt förstärktes kormurarna, så att de skulle kunna bära ett östtorn. Kyrkan antog klövsadelform med sina två torn. Långhuset välvdes med valv som vilade på kraftiga väggpelare. I samband med detta bör torntrappans ingång från kyrkorummet ha satts igen. Samtidigt fick västtornet sin nuvarande våningsindelning. Överst i tornmurarna finns bjälkhål för skyttegångar. Kyrkorummet var mörkt med låga stenvalv understödda av stenpelare. Fönstren var få och små. Utvändiga måtten var 27 meter i längd och 7 meter i bredd utom koret, som endast mätte 4,5 meter. Valvets höjd över kyrkorummet var knappa 6 meter.

1200-talet forts.
Tornets rundbågiga portal tillkom vid 1200-talets mitt. Överstycket, den s k tympanonskivan är formad som en treklöver (trepass) och är typisk för övergången mellan romansk och gotiskt stil. Portalen är troligtvis tillverkad av den kände stenhuggar-mästaren Håkan Tanna (Gärdslösamästaren).

1634
Kyrkan avbildades av Jonas Haquini Rhezelius. (Se bild 3)

1749
Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius. Enligt teckningarna satt den rundbågiga portalen i tornets norra fasad. (Se bild 4)

1763-66
Den gamla kyrkan genomgick omfattande renovering. Triumfbågen ändrades och pelare togs bort i ett försök att skapa större rymd i kyrkorummet. Ny bänkinredning byggdes.

1813
Sockenmagasinet (nuv. bårhuset) uppfördes. Vid visitationen 1813 nämns en nybyggd kalkstensbod, spritputsad, med tegeltak, tjärad ekdörr i söder och små fönster med järngaller i övervåningen.

1816
Norra Möckleby gamla kyrka avbildades av lantmätare Reinius i Kalmar inför upprättandet av ritningar för en ny kyrka. Noteras bör att ovan nämnda portalen då var flyttad till västra gaveln, där den fortsatt sitter. (Se flik 16, bild M.133/1)

1817
Jacob Wilhelm Gerss utförde ritningar för Norra Möckleby nya kyrka. I arkiven finns flera alternativa förslag.

1819
Den gamla kyrkan avbildades av Nils Isak Löfgren.

1824
Norra Möckleby nya kyrka uppfördes av byggmästare Johan Söderström. Det kom att bli Söderströms sista uppdrag innan hans död. Arbetet leddes av riksdagsman Per Johnsson, boende i socknen. Det medeltida västtornet bevarades. Ett nytt långhus byggdes runt den gamla kyrkan, som fick stå kvar tills de nya murarna var färdiga. Torntak och lanternin byggdes efter arkitekt Gerss ritningar. Norra Möckleby nya kyrka är en nyklassicistisk s.k. salkyrka. Enligt Gerss anteckningar skulle det nya kyrkorummet rymma 505 personer med plats för ytterligare 120 på den föreslagna läktaren. (Se flik 16, bild M. 133/4)

1825
Predikstolen ritades av Nils Isak Löfgren. Snickaren och sedermera byggmästaren Peter Isberg byggde predikstolen och svarade även för allt träarbete i kyrkan.

1830
I protokoll fört vid inventering av kyrkans inventarier uppges kyrkobyggnaden ha tegeltak på långhus och sakristia. Tornet med dess fyrkantiga lanternin hade brädtak. Inredning och bänkar var fortfarande omålade.

1860
Kyrkans första orgel köptes 1860 begagnad från Hölö kyrka i Södermanland, dit den hade skänkts på 1760-talet.

1880-tal
Kyrkan genomgick en renovering. Det är dock oklart exakt vad som gjordes. Enligt uppgift målades taket och enkel fältindelning gjordes. Inredningen målades i mörka färger, troligtvis brun ådringsmålning (enligt färgskrapningar 1993). En ny altaruppsats med altarmålning av Bengt Nordenberger tillkom troligtvis vid renoveringen. Målningen är daterad 1886. I samband med detta bör lunettfönstret i korgaveln ha murats igen från insidan för att altaruppsatsen skulle få plats.

1880-tal forts.
Vid genomgång av arkivmaterial, fotografier och övriga källor har framkommit att södra fasadens östra ingång sattes igen med ett fönster motsvarande övriga fasadens rundbågiga fönster. Ny solbänk sattes in, om än i avvikande utförande och kulör. Samtidigt bör långhusets västra ingång ha vidgats. Arkitekt Carlgren antog år 1954 att den östra ingången sattes igen 1923, men detta stämmer inte med fotografier från 1800-talets slut (alternativt sekelskiftet 1900).

1896
Ny orgel byggdes av firman Åkerman och Lundh i Stockholm.

1920
Långhustaket lades om med tvåkupigt tegel på spån och brädsvall. Tidigare fanns ett enkupigt, understruket tegeltak på öppen läkt.

1923
Renovering under arkitekt Sven Rosmans ledning. Putsskikten (in- och utvändigt) lagades med kalkbruk och kalkavfärgades. Sakristian fick ingång utifrån och dörr tillverkades. Korgolvet utökades mot väster och de två främsta bänkarna på var sida om mittgången togs bort. Bänkgavlarna återanvändes. Bänkinredning, tak och väggar målades i långhus och sakristia. Långhustaket målades vitt och delades in i fält. Kring ljuskronorna målades enkla omfattningar. Dörrar, bänkar, predikstol, orgel, läktarbarriär och pelare samt trappuppgångarna till orgelläktaren och predikstolen målades i blå kulör. Rötskador i fönsterbågar och karmar lagades. Fönsterkarmar och bågar målades vita invändigt och i mörkare kulör utvändigt. Murarna kalkavfärgades.

1928
Antikglas av rödviolett kulör sattes in i korfönstren. Detta för att skapa mer effekt i interiören som i övrigt ansågs alltför ljus.

1937
Korrespondens angående renovering och återmontering av predikstolen från den gamla kyrkan. Detta realiserades aldrig.

1940
Provisorisk elektrisk belysning installerades.

1947
Ny storklocka gjöts i Stockholm.
ATA
1954
Renovering projekterad av stadsarkitekt Nils Carlgren i Kalmar. Ritningsmaterialet innehåller uppmätningar av kyrkans exteriör och interiör, samt detaljritningar för ny bänkinredning. (Se flik 16) Trä- och murningsarbeten utfördes av byggmästare Gösta Andersson i Gårdby. Målningsarbeten utfördes av målarmästare G. Liedberg i Eriksöre. Värme och sanitetsanläggningarna utfördes av AB Värme och Sanitet i Kalmar, efter ritningar av Värmetekniska byrån i Kalmar. El-anläggningarna utfördes av Bertil Kassells el-byrå i Gärdslösa efter program av Tor Engströms ingenjörsbyrå i Kalmar. Renovering och stämning av orgeln utfördes av orgelbyggare Bernhard Svensson. Invändiga arbeten: Trädetaljer målades om och innerväggarna kalkades. Färg-sättningen i kyrkorummet gick i blått. Nytt kalkstensgolv lades in i
långhuset. I fönsternischerna lades finslipade fönsterbänkar av kalksten. Rester av murtrappan i tornväggen blottlades. Bänkinredningen i kyrkorummet och på läktaren byggdes om för ökad tillgänglighet och bekvämlighet. Bänkdörrar, gavlar och skärmar återanvändes från den gamla inredningen. Även ryggstöden återanvändes, men övriga delar byggdes nya efter arkitekt Carlgrens ritningar. De främsta bänkraderna i norra och södra bänkkvarteren togs bort. Koret gjordes större för att skapa plats för katafalken och den utökade altarrunden. Södra korbänken kortades för att skapa utrymme för ett koraltare. Långhusets bänkkvarter kortades för att få sidogångar utmed långhusväggarna. Bänkrader byggdes i norra bänkkvarteret där kaminen tidigare stod.

Altaret och altarrunden justerades och ändrades. Grinden sattes igen och altarrunden flyttades ut från väggen. På så vis fick man öppna ingångar vid östra väggen. Knäfallet gjordes lägre och bredare. Plyschtyget byttes mot infärgat kalvskinn. En gammal altarbordsskiva av kalksten från den medeltida kyrkan monterades på en sockel av kalksten. Altartavlans överdel försågs med en gavelform för att få bättre samspel med innertakets valvbåge. Vattenburen centralvärme installerades. En oljeeldad panna installerades i uthuset (sockenmagasinet eller bårhuset) i kyrkogårdens nordöstra hörn. I samband med den nya uppvärmningen gjordes vissa värmeisolerande åtgärder. Fönstren försågs med innerbågar med hela antikglas i färg, varpå karmarna modifierades invändigt. Korfönstrens violetta antikglas byttes mot glas i samma utförande som övriga långhusfönster. Långhusvinden isolerades med stenullsmatta. Elektricitet för belysning, orgelbälg och klockringning installerades. Ljuskronorna hängdes om för bättre belysning i koret samt över bänkkvarteren. Orgeln renoverades och stämdes samtidigt utökades stämantalet. Även en manual tillbyggdes.

Av inventarierna bör nämnas en brudbänk från 1795 som renoverades. I sakristian byggdes två förvaringsskåp för textilier, böcker och inventarier. Kormattan Gören portarna höga och två altarmattor tillverkades speciellt för kyrkan inför återinvigningen. Utvändiga arbeten: Murarna putsades delvis om och fick ny avfärgning med KC-baserat bruk. Inskriptionsplattan över den medeltida västportalen flyttades och uppsattes på sydfasaden. Lunettfönstret över södra entréporten ändrades för att skapa mer harmoni i portal-omfattningen. Lanterninens tak täcktes med kopparplåt. Åskledare sattes upp. Delar av yttertaket lades om. Stuprännor sattes upp. Tre gluggar i tornfasaderna återställdes. Bårhus inreddes i f.d. sockenmagasinet.

1955
En nisch höggs ur sakristians södra vägg. Nils Carlgren utförde förslagsritningar för nischen där ett medeltida skulpturfragment skulle förvaras och visas bakom en glasskiva. Fragmentet, som utgör huvudet till en Kristusbild från ett triumfkrucifix, grävdes fram 1954 när det nya kalkstensgolvet lades. (Se flik 16)

1962
Klockstapel av kalksten byggdes på kyrkogården för den gamla, spruckna storklockan. Ritningarna utfördes av arkitekt Nils Carlgren. (Se flik 16)

1963
Skadeinventering: Skador i putsen nere vid marken, troligtvis beroende på att underliggande muren var i dåligt skick. I handlingarna föreskrivs att man vid kommande reparationer bör överväga att använda något cementrikare puts i anslutning till marken än i övriga putsskiktet.

1966
Nytt orgelverk och spelbord byggdes av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd efter program upprättat av domkyrkoorganisten Ture Olsson i Växjö. Den befintliga orgelfasaden skulle enligt handlingarna förses med nytt spelbord och i övrigt användas i oförändrat skick. Det nya orgelverket har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Systemet är helmekaniskt.

1969
Utvändig renovering. Fasaden fick en ny tunn infärgad ytputs. Den var sannolikt av typ Peducem som består av KC-bruk med plastinblandning. (Antagande i projekteringshandlingar vid renoveringen 1988.)

1974
Korbelysning installerades. Tre strålkastare monterades på var sida av koret under gesimsen. Ledningarna drogs över långhusvinden. Armaturer av fabrikat Fagerhults typ 74007 med 100 W glödlampa.

1976
Inredning av toalettrum i vapenhuset i anslutning till utrymme för el-central och förvaring.

1980
En mässhake i röd sammet från 1700-talet konserverades.

1984
Krucifix från 1700-talet restaurerades och konserverades. Hängdes sedan upp över ett nyupprättat sidoaltare. Samtidigt konserverades också en änglafigur och ett lamm utförda i trä, troligtvis till kyrkans första altartavla.

1988
Utvändig renovering samt läktarunderbyggnad. Arbetena projekterades av arkitektkontoret Eriksson och Folenius i Borgholm. Entreprenör för de utvändiga arbetena var Lennart Davidsson vid Svensk Byggnadsvård AB. Ytterväggarnas KC-puts från 1950- och 1960-talen knackades bort. Murarna frilades. Bakom den alltför starka cementputsen hade det medeltida kalkbruket pulveriserats. Nytt kalkbruk användes till ilagning av fogar och nya putsskikt. Kalkbruket importerades. Långhusets yttertak sågs över och lades delvis om. Rötskadade karmunderstycken i norra tornväggens fönster byttes. Under läktarna byggdes utrymmen. På södra sidan ett samlings- och andaktsrum samt på norra sidan ett utrymme för vaktmästaren.
I samband med renoveringen bestämdes att den gamla nötta trappan utanför tornporten skulle bytas ut. Stenplattan, med måtten 160x105 cm, har avfasade kanter. Misstankar framkom om att hällen kan ha varit ett medeltida altarbord.

1990
Takläckage vid tornets norra stuprör och vattenkastare med vattendropp på läktaren som följd. Bristerna åtgärdades. Utkastaren justerades, plåt anbringades ovanpå tegelpannorna och undertaket försågs lokalt med board och takpapp

1990
Kyrktuppens rör byttes till kraftigare dimension då tuppen lagt sig.

1993
Inventering av kyrkans bemålade fasta och lösa inventarier utförd av konservator Leif Berg vid Jönköpings läns museum. Inventerade föremål: altaruppsatsen, altarmålning, predikstol, orgelfasad, nummertavlor och läktarbröstning. Samtliga ytskikt bedömdes vara i stabilt skick. Främst förgyllda delar var i behov av konservering.

1994
Invändig renovering som projekterades av arkitekt Anders Westerlund/Arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB i Borgholm. Inredningens färgsättning togs fram av arkitekt Margit Westerlund. Måleriarbetena utfördes av Hycklinge Fasad och måleri AB: Claes Ericsson, Paul Christensson, Paul Schäfer. Elektriska arbeten utfördes av Connys Elektriska i Norra Möckelby. Invändiga arbeten med målning av tak, väggar och fast inredning i vapenhus, långhus och sakristia. Innerväggarna kalkades. Trädetaljer som taket, orgelfasaden, läktarbarriären, bänkinredningen mm målades med linoljefärg. Predikstolen, altartavlan och nummertavlorna rengjordes och konserverades av Leif Berg vid Jönköpings läns museum. Totalrenovering av kyrkans samtliga kristallkronor, ljuskronor, ljusstakar och lampetter. Arbetena utfördes av AB Lindstedt & Sons gelbgjuteri i Färjestaden. El-utrustningen byttes ut och kompletterades på somliga armaturer. Efter krav från RAÄ förblev länkarna till ljuskronorna rödmålade och bronserades inte. Bänkarna försågs med bänkvärmare. Sprickor i bänkarna lagades med kilar. El-dragningarna gjordes bakom sockellist längs bänkarnas sidor mot ytterväggarna.
Vindarna över långhuset och sakristian isolerades. Samtliga eluttag och armaturer jordades.

1999
Taket intill tornet lades om efter vattenläckage.

2000
Inventering av kyrkans bemålade inventarier

2001
Taken på klockstapeln och bårhuset renoverades.

2002
Gången över kyrkogården från västra kyrkogårdsgrinden till västportalen fick ny beläggning av topphyvlad grå kalksten.

2007
Taket på likvagnsskjulet lagades.

Norra Möckleby är en gammal kultplats. Mycket tyder på att det har funnit en kyrkobyggnad på platsen redan under 1000-talet. Ragnhild Boström menar att det då skall ha uppförts en stavkyrka på platsen. Kristendomen hade kommit för att stanna och därmed behovet av en mer beständig kyrkobyggnad. Träkyrkan ersattes under 1100-talet med en stenkyrka. Delar av dagens västtorn härrör från denna tid. Under 1200-talets oroliga krigsår byggdes kyrkan om till klövsadelform med östtorn över koret samt en profanvåning över kyrkorummet, med ingång från tornet. Likt många andra öländska kyrkor gjordes även förändringar för att stå emot fiendeanfall. Västtornets murkrön försågs med en skyttegång. Tornets våningsindelning ändrades och nya tunnvalv slogs. För att skydda kyrkklockor och värdesaker i kyrkans övervåning byggdes en torntrappan in i muren. Trappan nåddes bara från kyrkorummet och var på så vis svår för fienden att nå.

Bjälkhålen efter skyttegången är än idag synliga inifrån tornets översta våning. Torntrappan, som idag syns i andaktsrummet, frilades vid renoveringen 1954. Innan dess hade den varit igenmurad och i den gamla kyrkan hade en pelare murats framför trappan. I vapenhuset och i tornets andra och tredje våningar finns spår efter ändringar i tornets valv och våningsindelning.

Den gamla klövsadelkyrkan byggdes om och ändrades under nära 500 år. Under 1600- och 1700-talen gjordes försök att få kyrkorummet mer rymligt och ljust. Fönsteröppningarna gjordes större. Valvet över kyrkorummet ändrades och pelare togs bort. Prästen var missnöjd trots förbättringarna. I korrespondens med Överintendentämbetet framhölls att kyrkan var mörk och trång med ett lågt valv. Dessutom var det så kallt och fuktigt i kyrkan att väggarna lyste gröna av alger. Problemen var så stora att man inte ens kunde förvara pengar och dyrbarheter i byggnaden utan att de förstördes. Under 1700-talets slut framfördes prästens och församlingens önskan om en ny, ljus och sund kyrka.

Önskan godkändes något senare av Konungen. År 1824 uppfördes ett nytt långhus efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentämbetet. Det nya långhuset murades ihop med det medeltida västtornet. Väggarna byggdes runt den gamla kyrkan, som fick stå kvar tills det nya långhuset var klart.1 Därefter revs den medeltida kyrkan sten för sten. Kvar blev grundmurarna och den medeltida kyrkans murade gravar. Dessa rester frilades då 1824 års trägolv revs ut vid renoveringen 1954. Grundmurarna dokumenterades. Fotografier tagna av Manne Hofrén vid Kalmar läns museum ger en god bild av den medeltida kyrkans grundplan.

Den nya kyrkan uppfördes av byggmästare Johan Söderström. Det kom att bli Söderströms sista uppdrag innan hans död. Arbetet leddes av riksdagsman Per Johnsson, boende i socknen. Johnsson har f. ö. skänkt den kristallkrona som hänger över södra bänkkvarteret. Det nya långhuset uppfördes i nyklassicistisk stil, helt efter tidens ideal. Norra Möckleby kom att bli en av få salskyrkor på Öland som uppfördes med raksluten östvägg och sakristia i norr.

Långhustaket hade understruket taktegel och tornet försågs med tornkrage och lanternin med brädtak. Fasaden präglas av stora, symmetriskt placerade rundbågiga fönster. De stora fönstren bidrar till det nyklassicistiskt ljusa och öppna kyrkorummet med sitt tunnvälvda trätak. Snickaren Peter Isberg ansvarade för allt träarbete i kyrkan. Vissa bänkdörrar skall ha återanvänts från den gamla kyrkan, i övrigt nytillverkades all inredning. Predikstolen tillverkades efter ritningar av Nils Isak Löfgren. Predikstolen genomgick nyligen en restaurering då delar av originalmålningarna i blågrön kulör togs fram.

Norra Möckleby kyrka består således av ett medeltida torn med anor från 1100-talet. Långhuset i nyklassicistisk stil uppfördes 1824. Därefter har kyrkan genomgått åtminstone sju större renoveringar. Grundliga arbeten har som regel utförts både in- och utvändigt med 20-25 års mellanrum. De största och mest omfattande renoveringarna genomfördes 1924 och 1954.

Kyrkans inredning har genomgått förändringar med jämna mellanrum. Den bänkinredning som byggdes 1824 var först omålad i några år. Någon gång 1830-1850 bör den ha målats, troligtvis i ljus färgsättning. På 1880-talet gjordes en invändig renovering då inredningen målades i brun kulör med ådringsmålade effekter. På 1920-talet, lagom till kyrkans 100-årsjubileum, renoverades kyrkan igen. Inredningen målades nu om i ljusare kulörer i grått och blått. Delar av denna färgsättning är fortfarande synlig på bänkdörrar som förvaras i bårhuset. Bänkdörrarna ligger i bårhuset för att de blev överflödiga då kyrkan genomgick en omfattande renovering och modernisering på 1950-talet.

Musikens och psalmsångens genomslag i gudstjänsten gjorde att församlingen på 1860-talet köpte in den första begagnade orgeln. Denna byttes mot ett nybyggt orgelskåp och orgelverk år 1892. Nytt orgelverk och spelbord byggdes 1966.

Det intryck vi idag får av Norra Möckleby kyrka är till stora delar resultat av renoveringen 1954. När kyrkan återinvigdes hade den genomgått en grundlig renovering och fått många moderna bekvämligheter. Arkitekt Nils Carlgren från Kalmar hade också gjort många ändringar för att förbättra och förstärka kyrkans befintliga detaljer. Altaruppsatsen hade exempelvis förändrats för bättre harmoni med innertakets välvning. Nytt kalkstensgolv hade lagts in. Dessutom hade kyrkan fått moderna bekvämlighetsinstallationer som elektrisk belysning och förbättrad värmekomfort med vattenburen centralvärme, värmeisolerat kyrktak och innerbågar i fönstren.

Största förändringarna i interiören på senare år är läktarunderbyggnaderna som tillkom 1988. De inrymmer vaktmästarrum och andaktsrum på var sida om mittgången. I anslutning till detta togs även några av de bakersta bänkraderna bort. Dessa förändringar visar hur användningen av kyrkorummet förändras över tid.

Den färgskala som präglar interiören idag är resultatet av den invändiga renoveringen som genomfördes 1994. Färgsättningen i grå och blå nyanser är framtagen med tidigare kulörer som utgångspunkt, samt med ett visst inslag av nya tillägg för effektskapande i träinredningens detaljer.

Orgelfasad med orgelverk
Kyrkans första orgel köptes 1860 begagnad från Hölö kyrka i Södermanland, dit den hade skänkts på 1760-talet. Den hade 7 stämmor, var byggd av Jacob Westervik och reparerad av Peter Strand. Den andra orgeln byggdes 1892 av Åkerman & Lund. Den omfattade 10 stämmor, fördelade på en manual och pedal. Orgelfasaden hade ursprungligen en ockragul bemålning. Färgsättningen ändrades till en ljusgrå skala, troligtvis vid renoveringen på 1920-talet. År 1966 anlitades domkyrkoorganisten Ture Olsson i Växjö. Orgeln från 1892 skulle byggas om. Arbetet kom att utföras av I. Johansson vid Västbo Orgelbyggeri i Långaryd. Orgeln, som vi ser och upplever den idag, har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Systemet är helmekaniskt. Den gamla orgelfasaden försågs med nytt spelbord. Det gamla lyftes bort och står idag i tornets andra våning.

Orgelfasaden har arkitektonisk utsmyckning. Nederdelen är indelad i tre pipfält. Det mittersta är större och skjuter ut något. Pipfälten inramas av pilastrar och avgränsas upptill av en arkitrav med tandsnittsfris och profilerade lister. Orgelfasaden kröns av ett rundbågigt pipfält inramat av kolonner, lövsågsarbeten och på arkitraven texten SOLI DEO GRATIA i förgyllda bokstäver. Krönet flankeras av lövsågsarbeten och fialer. Orgelfasaden är idag målad i grå färgskala med effekter i guld. Målningsarbetena utfördes vid den invändiga renoveringen 1994. Enligt den inventering som genomfördes av konservatorsateljén vid Jönköpings läns museum år 2000 bedömdes orgelfasadens färgskikt och förgyllning vara i stabilt tillstånd och därför inte i behov av åtgärder. Orgeln, som instrument, behandlas i den inventering av Södra Ölands Kyrkliga Samfällighets kyrkors orglar som utfördes av Börje Tornborg år 2004. Inventeringens uppgifter avseende Norra Möckleby kyrkas orgel bifogas, se bilageförteckning. Årlig översyn utförs av A. Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund. Vid senaste översynen (2008-05-13) stämdes orgeln.

Bänkinredning I Norra Möckleby finns idag två stora bänkkvarter med 13 bänkrader vardera. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna mot norr och söder. Främsta bänkraden i norra kvarteret är något kortare (under predikstolen). Bakersta bänkraden i södra kvarteret är något kortare (vid entrén). I koret finns två kvarter, ett på var sida om altaret. Bänkinred-ningens nuvarande utformning är ett resultat av kyrkans renovering 1954. Delar av den äldre bänkinredningen (främst dörrar och vissa bänkfronter) återanvändes. Trots vissa ändringar har kyrkan haft sluten bänkinredning sedan tiden före 1824 då den gamla kyrkan revs. Många detaljer har återanvänts vid de renoveringar som gjorts. Bänkkvarterens fronter har stora, förhöjda speglar. Bänkgavlarna är helt släta mot sido- och mittgångarna. Bänkdörrarna mot mittgången har förhöjda speglar av två olika typer. Gångjärnen är handsmidda och fästa med handsmidda spik. De åtta främsta bänkradernas dörrspeglar har barockfyllningar. En likadan dörr utgör del av altaret i sakristian. Dessa kommer troligtvis från den gamla kyrkan. Enligt Boström (1946) är de tillverkade 1763. De åtta bakersta bänkdörrarna har nyklassicistiska fyllningar. De tillverkades av finsnickaren Peter Isberg, som även utförde predikstolen och övriga trädetaljer i inredningen när den nya kyrkan uppfördes. Sittbrädor, fotstöd och psalmbokshyllor är från 1954. Ryggstöden skall ha återanvänts. Bänkarna är idag invändigt målade i bruten vit kulör. Dörrarnas ramverk är målade i blå kulör. Listverk och fyllning är något mörkare blå. Själva spegeln är gulmarmorerad med listverk i engelskt rött. De släta bänkgavlarna är målade i samma mörkare blå kulör som dörrarnas listverk. Överliggarna är laserade i mörkgrått. Golvlisten är täckmålad mörkgrå. Trägolvet i bänkkvarteren är målat i engelskt rött. Den nuvarande bemålningen och färgsättningen härrör från kyrkans invändiga renovering 1994.

På läktaren är bänkarna öppna. De tillverkades vid renoveringen 1954. I söder finns tre hela bänkrader i läktarens framkant och en kortare längst bak. I norr finns en hel bänkrad och tre kortare. Tidigare fanns ytterligare två bänkrader i norr i läktarens framkant. De togs troligtvis bort vid renoveringen 1988. Bänkarna är täckmålade i bruten vit kulör.

Läktarbröstning
Läktaren byggdes när det nya långhuset uppfördes 1824. Enligt arkitekt Gerss anteckningar skulle den rymma hela 120 personer. Läktarbröstningen är troligtvis från 1824 och är byggd som en ramverkskonstruktion med en bred överliggare. Fronten mot kyrkorummet är målad i ljusgrå nyanser med inslag av guld i listverken kring speglarna och engelskt rött i tandsnittsfrisen under överliggaren. Fronten har fjorton speglar målade i bruten vit kulör med effekter i grått och guld. Färgsättning från renoveringen 1994.

Altare och altartavla samt altarring och knäfall
Kyrkans tidigare altaruppsats var utförd av Peter Buschberg 1746 och var en förenklad upplaga av Kalmar domkyrkas altartavla. I denna altaruppsats ingick ett krucifix och träfigurer: tron och hoppet, lammet med korsfanan, samt fyra barnänglar. Samtliga delar har bevarats för eftervärlden och pryder idag predikstolens skärmtak och kyrkans nya altaruppsats. Träfigurerna genomgick konservering på 1990-talet. Tidigare förvarades de i tornets andra våning. Kyrkans nuvarande altaruppsats är från 1880-talet. Den byggdes delvis om och kompletterades vid renoveringen 1954. Altaruppsatsen är utförd i trä och består av två kolonner som uppbär en rundbåge och en enkel flack gavel. Kolonnerna står på postament och socklar i två våningar. På andra våningen över altaret är ett textfält med förgylld ram krönt av en rosett. Altaruppsatsen inramar altarmålningen med rundbågig överdel. Kolonnerna är rödbruna mot den övriga arkitekturen i olika grå nyanser. Kolonnernas bas och kapitäl är metallbelagda. Ovanpå andra våningens socklar står två av träfigurerna: på norra sidan lammet med korsfanan och på södra sidan en ängel med ett kors. Altartavlan föreställande Kristi förklaring är målad 1886 av den kände konstnären Bengt Nordenberger. Den flacka gaveln som avslutar altaruppsatsen uppåt tillkom 1954 på arkitekt Nils Carlgrens inrådan för ett bättre samspel mellan altaruppsatsens och takvalvets rundbågar. Altarringen är kantig med brutna hörn. Räcket har vadderad överliggare och rundsvarvade stolpar. Vid renoveringen 1954 flyttades altarringen ut från korväggen. Samtidigt gjordes knäfallet lägre och bredare. Idag är överliggaren och knäfallet klädda med rödbrunt ylletyg.

Även altaret och predellan gjordes om vid renoveringen 1954. Predellans höjd minskades. Altarets fundament gjordes om. Bortplockade delar från predellan och altarets front förvaras idag i bårhuset. Altaruppsatsen var ursprungligen målad i mörkare kulörer, ev. bruna toner med marmorering. Färgskalan ändrades vid 1920-talets renovering till ett grönt tema med accenter i rött och guld. Altarringens kulörer gick i gult. Vid renoveringen 1954 ändrades färgskalan till grått för att överensstämma med predikstolens bemålning. Den nuvarande färgsättningen togs fram av arkitekt Margit Westerlund vid renoveringen 1994. Vid södra korväggen finns ett sidoaltare i anslutning till dopfunten. Altaret tillkom vid renoveringen 1954. Ovanför altaret hänger ett krucifix, vars Kristusfigur härrör från den äldre altaruppsatsen. I sakristian finns ett bönealtare på väggen mot kyrkorummet. Det är delvis byggt av en av den gamla kyrkans bänkdörrar (se ovan). Ovanför altaret finns en nisch i väggen, där ett Kristushuvud från ett medeltida triumfkrucifix förvaras (se nedan). Bredvid altaret har en medeltida piscina (uttömningssten för dopvatten) murats in i väggen.

Predikstol
Predikstolen utfördes 1825 av snickaren Peter Isberg i Algutsrum. Ritningarna gjordes av dåvarande magister N. I. Löfgren. Predikstolen består av en väggfast korg med ingång från sakristian. Ovanför dörren hänger ett baldakintak. Predikstolen har fyrsidig plan och på väggen runt dörren från sakristian är målat ett draperi i blått. Över dörren är en metallbelagd sol. Baldakintaket har två änglaskulpturer i vardera ytterhörn och krönes av ett klot med kors. Änglaskulpturerna kommer från den gamla altaruppsatsen (se ovan). Två av fyllningarna på korgen har separat skurna metallbelagda symboler. Lagens tavlor pryder mittfältet. Bokstödet har en reliefskuren ängel undertill. Vid renoveringen 1994 togs predikstolens ursprungliga färgskikt fram av konservator. Bevarade skikt konserverades och övriga ytor målades i kulörer motsvarande framtagna ursprungliga ytor. Draperimålningen runt dörren har troligtvis ursprunglig blågrön kulör. Överdelen är rekonstruerad. De blå banden runt baldakintaket är delvis original. Övrig färgsättning har gjorts med utgångspunkt i bevarade originalskikt. Vid renoveringen på 1920-talet målades predikstolen i vitt och guld, för att 1954 istället målas i grå färgskala.

Belysning
Kyrkorummet belyses av fyra större mässingskronor med vardera två kransar. Två hänger på ömse sidor i koret, två över bänkkvarteren i kyrkorummets mitt. Mässingskronorna bär inga inskriptioner, men skall enligt Ragnhild Boström vara från 1700-talet. Bakom dessa hänger två kristallkronor med två kransar vardera. Den ena, i rokokostil, är från 1700-talet och hänger längst bak över det södra bänkkvarteret. Den skänktes av riksdagsmannen Per Johnsson i Strandtorp. Johnsson ledde arbetet då den nya kyrkan uppfördes. Den andra kristallkronan hänger över norra bänkkvarteret och är utförd i gustaviansk stil. Den skänktes av G. Andersson i Kalmar och hängde fram till 1954 i koret. I kyrkan finns tre kronor av svarvat trä med armar i smidesjärn. Två hänger över läktaren framför orgeln. Dessa är försedda med halogenbelysning. I sakristian finns en liknande träkrona med glödlampor. Samtliga träkronor är gulmålade, vilket gjordes vid renoveringen 1994.
Alla ljuskronor har pendellänkar i smidesjärn och med träkulor. Träkulorna är rödmålade, vilket de skall ha varit ursprungligen. Vid renoveringen 1994 framkom önskemål om att låta bronsera kulorna. Antikvariska kontrollanten och Riksantikvarieämbetet krävde att den röda färgen skulle bevaras. Samtliga ljuskronor restaurerades och försågs med nya elektriska installationer vid renoveringen 1994. Arbetet utfördes av firma Lindstedt och Sons Gelbgjuteri i Färjestaden. I kyrkorummet finns även sex spotlights, tre på var sida i koret. De monterades på takgesimsen år 1974, för effektbelysning av altaruppsatsen. Under läktaren finns fyra glasplafonder troligtvis inköpta vid 1988-års renovering då läktarunderbyggnaderna tillkom. I andaktsrummet finns en mindre mässingskrona med sex armar och ljusbärare för glödlampor. På orgelfasaden sitter fyra små lampetter med glödlampor och smala, stavformade glaskupor. I vapenhuset, samt i tornets andra våning finns två väggarmaturer av typen utomhusbelysning, vilka troligtvis härrör från 1950-talet. I vaktmästarrummet sitter en lysrörsarmatur. Övrig belysning i el-centralen, i toalettrummet, samt i tornets övre våningar består av porslinsarmaturer med vit glasglob.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt av röd, släthuggen kalksten är uppställd i korets södra del framför sidoaltaret. Den åttakantiga cuppan är förutom två vapen i relief odekorerad och släthuggen. Det ena vapnet är det Hammarskiöldska det andra är helt slätt. Enligt uppgift är cuppan skänkt av Arfwid Hammarskiöld år 1650. Detta var innan han gifte sig, därav det outförda vapnet, ämnat för hustrun. Dopskålen av tenn införskaffades 1781. Cuppan restaurerades 1954 och försågs med en nytillverkad fot enligt arkitekt Nils Carlgrens avvisningar för att bättre höra samman med den gamla cuppan. I vapenhuset finns delar av två medeltida dopfuntar. Den ena är mellanstycket till en s.k. paradisfunt av ljus kalksten. Enligt Borg (2002) är den tillverkad på Gotland. Det runda mellanstycket är smyckat med fyra utstående människohuvuden: en konung med krona (ev. Helig Olov), en biskop med mitra och två skägglösa huvuden med pagefrisyr. I mitten finns ett genomgående uttömningshål. På ömse sidor om konungen finns en vågrät sågsnittsbård. Troligtvis utförd omkring 1230-50 av samme gotländske mästare som huggit funten i Kulla, Lagunda härad i Uppland. Den andra bevarade delen är fragmentet av en cuppa. Enligt Borg tillverkad på Gotland runt 1250.

Gravhällar och runstenar
I Norra Möckleby finns flertalet gravhällar. De är i allmänhet välbevarade eftersom många av dem har legat i golvet i den gamla kyrkan. Idag finns bara två av gravhällarna inne i kyrkan. De är resta mot vapenhusets södra vägg. Den ena tillhör kyrkoherden Peter Collstadius (död 1728) och hans hustru. Den andra tillhör troligtvis befallningsmannen över Öland, Simon Olofson Blix, som avled 1655. Framför södra entrén ligger två kalkstenshällar, varav en verkar vara en gravhäll med bokstavsinskriptioner. I bårhusets golv finns ett stort antal intressanta och välbevarade hällar. Försiktighet bör vidtas vid arbeten i bårhuset.I övrigt finns ett antal hällar, stenar och fragment runt om på kyrkogården.

Textilförvaring
Textilförvaringen är anordnad i sakristian i dels i ett högskåp utfört i ekfaner, dels i en lådhurts för liggande förvaring. Högskåpet har hängförvaring till vänster bakom pardörrar. Till höger bakom en smalare dörr finns. Nederst i den vänstra delen finns tre smålådor. Skåpet är troligtvis tillverkat på 1960 eller 70-talet. Ett likadant skåp finns i vaktmästarrummet. Bägge skåpen har troligtvis stått på var sida om fönstret mot sakristians norra vägg. Det ena flyttades till vaktmästarrummet då läktarunderbyggnaden tillkom 1988. I sakristians nordvästra hörn finns en stor lådhurts byggd i furufaner. Hurtsen har elva lådor för liggande förvaring av kyrkans ömtåliga textilier.