Artiklar i Wikidata som innehåller information om detta objekt.
Det finns inga länkar för objektet.
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
Bilder i Wikimedia Commons som avbildar detta objekt.
Det finns inga bilder som avbildar objektet.
Matematikmaskin
Object
Bilden:
Upphovsman: <presImageByline>Nord, Truls
Licens: <mediaLicense>
Typ <itemType>
Objekt/föremål
Datering <presTimeLabel>
1950 - 1953
Titel <itemTitle>
BESK
Föremålsbeskrivning<itemDescription>
Binär, elektronisk sekvenskalkylator av typ universalräknare (siffermaskin). Uppbyggnad: 2250 rör och 200 dioder, två minnen (ordlängd: 40 bitar), ett snabbt elektroniskt Williamsminne samt ett långsamt, elektromagnetiskt trumminne. Inmatning: stansade hålremsor (400 tecken per sekund). Utmatning: stansade hålremsor (170 tecken per sekund samt skrivmaskin). Intern bearbetningshastighet: 20 000...
Binär, elektronisk sekvenskalkylator av typ universalräknare (siffermaskin). Uppbyggnad: 2250 rör och 200 dioder, två minnen (ordlängd: 40 bitar), ett snabbt elektroniskt Williamsminne samt ett långsamt, elektromagnetiskt trumminne. Inmatning: stansade hålremsor (400 tecken per sekund). Utmatning: stansade hålremsor (170 tecken per sekund samt skrivmaskin). Intern bearbetningshastighet: 20 000 instruktioner per sekund. Effektförbrukning: 15 kW.
BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) invigdes i slutet av 1953. Tre år tidigare hade Matematikmaskinnämnden fått klartecken att börja bygga BESK. Erik Stemme blev utsedd till chefskonstruktör oc...Visa hela
BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) invigdes i slutet av 1953. Tre år tidigare hade Matematikmaskinnämnden fått klartecken att börja bygga BESK. Erik Stemme blev utsedd till chefskonstruktör och hade flera kunniga medarbetare till sin hjälp. BESK byggdes i Kungliga Tekniska Högskolans lokaler på Drottninggatan 95A i Stockholm där den också kördes fram till 1966 då den donerades till Tekniska Museet. BESK användes bland annat för att göra beräkningar åt SMHI, Vägverket, Televerket och Försvaret. Under en kort tid var BESK världens snabbaste dator.Stäng
Händelse <context>
Produktion 1950-01-01 - 1953-01-01 av Matematikmaskinnämnden i samarbete med KTH.