Kärl

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL, genomförde under 2002 en arkeologisk förundersökning av en boplats från yngre stenåldern vid Brännpussen, Tensta socken, Uppland. Under 2003 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning. Undersökningen föranleddes av den planerade nybyggnationen av väg E4 mellan Uppsala och Mehedeby. Uppdragsgivare var Vägverket region Mälardalen.
Resultaten från fältarbetsfasen och det inledande rapportarbetet tycktes visa att det på Brännpussen fanns fem aktivitetsytor som utnyttjats på olika sätt. När alla analyser är genomförda framträder emellertid en mer divergerad bild av boplatsens organisation.
Aktivitetsyta 1 är belägen centralt på avsatsen och utgörs i nordöst av en boendeyta med lämningar efter två bostadshyddor. Kring och framför hyddorna finns en städad yta. De flesta anläggningarna framkom väster om hyddorna men ett flertal av dessa härrör från senare tidsperioder. Söder om hyddorna finns en mindre slagplats för porfyr, där också någon typ av hantverk bedrivits. Aktivitetsyta 2 ansluter i norr till aktivitetsyta 1 och inom ytan har två användningsfaser identifierats. Aktivitetsytans funktion under den första perioden är oklar men verksamheten avsatte ett cirka 0,10 meter tjockt kulturlager innan det anlades en stenpackning på platsen. På stenpackningen finns en slagplats för porfyr och möjligen fungerade den även som en slaktplats för säl. Aktivitetsyta 3 är belägen söder om aktivitetsyta 2 och har tolkats som ett rituellt område, centrerat kring en stenpackning. Den rituella verksamheten kan ha varit relaterat till begravningar och/eller ha haft andra funktioner. Aktivitetsyta 4 ligger längst i väster på avsatsen, relativt isolerat från boplatsen för övrigt. Den har fungerat som ett mindre avfallsområde, huvudsakligen för kvarts, och/eller arbetsområde som troligen endast använts vid några enstaka tillfällen. Aktivitetsyta 5 omfattar den östra delen av boplatsen men sträcker sig även över avsatsen i öster. Aktivitetsytan utgörs av en central del som ligger i anslutning till aktivitetsyta 1 och en kringliggande mer perifer del. De kringliggande områdena har fungerat som avfallsområden, där även röjningssten har dumpats. Den centrala delen av aktivitetsytan är den stratigrafiskt mest komplicerade på boplatsen. Ett tolkningsförslag är att den norra delen av centralytan varit en del av den boendeyta som identifierades inom aktivitetsområde 1, och den södra delen utnyttjats som ett avfallsområde. Det finns emellertid indikationer på att det även kan ha funnits arbetsytor inom detta område. Där finns det också en stolpkonstruktion som tolkats som ett möjligt vidskydd eller ställning av något slag, vars datering emellertid är oklar.
Analysen av fynd och anläggningar har givit intryck av att fyndens spridning återspeglar en väl organiserad mellanneolitisk boplats. 14C-analyserna visar emellertid att avsatsen har utnyttjats under flera olika tidsperioder. Dessa aktiviteter har troligen inte haft någon betydande omfattning, eller påverkan på den mellanneolitiska boplatsen men en viss hänsyn måste tas till källkritiska faktorer. De oklarheter som för närvarande finns med tolkningen av boplatsen, beror dock snarare på att boplatsens organisation förändrades under mellanneolitisk tid.