NORUMS KYRKA

KYRKORUMMET är öppet och ljust, trots kyrkans relativt små dimensioner. Koret har tresidig avlutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Dopfunten står på korets sydsida, och här finns också en mindre kororgel. Sakristia finns på korets norrsida. Uppgång till läktaren via en trappa längst bak i kyrkorummet. Vapenhuset byggdes till 1999 så att det omges av ett samlingsrum på sydsidan, kapprum och WC på norrsidan, och dessutom ett vindfång i väster.

GOLVET i kyrkorummet är belagt med trägolv, slipat och oljat i mittgången och gråmålat i bänkkvarteren. I koret ligger kalkstensplattor av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. I fönsternischerna finns dekorationsmålningar i from av växtrankor. Målade 1932. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret. Taket är ljust blåmålat. Över läktaren finns en dokumentationsyta som visar Theodor Wallströms takmålningar som fanns 1895-1932. I mötet mellan tak och vägg en smal profilerad taklist, med tandsnitt, marmorerad i grågrönt.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Ingång från vapenhuset genom en dubbel dörr med refflade fyllningar. Ovanför dörren ett lågt välvt överljusfönster. Från 1932. Till vindfånget innanför ingången på sydsidan leder en dubbel spegeldörr, från 1895 eller 1932. Vindfånget har spegelfältsindelad panel på väggar och i tak. Ytterdörrens insida även den indelad i speglar. Troligen från byggnadstiden. Ingång till sakristian genom en enkel spegeldörr, troligen från byggnadstiden Alla dörrar målade i grågrön lasering, liknande bänkar och läktarbröstning. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren troligen 1932.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd samtidigt med kyrkan. Golv av oljade brädor, vitputsade väggar och i taket, som är av brädor, finns en målning som tidigare satt i ett nu rivet hus på Stenungsön. Målningen föreställer brytandet av sjätte inseglet, och är utförd på takbrädorna. Omges aven målad ram. Från 1700-talet. Ett rundbågigt fönster åt norr. En trappa leder upp till predikstolens ingång, genom en spegeldörr som troligen är från byggnadstiden.

VAPENHUS - I väster. Det egentliga vapenhuset är byggt av gråstensmurar 1785, och har ett golv belagt med kalkstensplattor, vitputsade vägar och ett vitmålat brädtak. Den ursprungliga ingången vette åt söder, och här finns fortfarande den gamla kyrkporten, en kraftig plankdörr klädd med diagonalställd panel. Dörren leder till ett av de nya rummen, ett samlingsrum. På norrsidan finns ett kapprum med WC, och i väster finns ett vindfång innanför ytterdörren. Alla dessa rum har putsade väggar, varav de som vetter mot det gamla vapenhuset också är den gamla ytterputsen.

ALTARE - Fristående enkelt altare av trä, gråmålat. Från senaste renoveringen.
ALTARRING - Halvrund altarring, öppen vid sidorna, delningsbar i mitten. Svarvade balusterdockor, marmorerade i ljusgrått. Troligen från byggnadstiden, senare ombyggd. Knäfall och överliggare klädda med ljusrött tyg.
ALTARUPPSATS - Placerad vid östväggen, på ett smalt podium bakom altaret. På ett understycke från 1932 med balusterdockor, målat i brunt, står altaruppsatsens huvudparti. ALTARUPPSATSEN är tredelad, med marmorerade kolonner emellan. I varje del finns en målning inom en arkadbåge, och ovanför och under målningarna finns texttavlor. Målningarna föreställer i mitten Kristi förklaring, till höger Uppståndelsen och till vänster Kristi himmelsfärd. I texttavlorna finns de bibelcitat som målningarna illustrerar (Joh 20:17, Luk 22:19, Joh 11:25). Uppsatsen är målad i rött och grönt, med svarta texttavlor och med förgyllda dekorationer och bokstäver. Uppsatsen flankeras av smala VINGAR, med plattskurna ornament samt årtalet 1635. Ett plant men figursågat ÖVERSTYCKE avslutar altaruppsatsen uppåt. Här finns en målning av det allseende ögat. Troligen 1700-tal, dvs yngre än resten av altaruppsatsen. TILLVERKAD 1635, målningar från 1670, senare övermålade. Uppsatsen restaurerades 1932 av konservator Sven Gustafsson, som bl a utförde nya målningar på pannåer placerade framför de gamla och mycket skadade målningarna. Mellan 1847 och 1932 satt också ett annat överstycke över altaruppsatsen.
PREDIKSTOL - Placerad på norrväggen invid koret, med ingång genom muren från sakristian. Består av korg och ljudtak. KORGEN är sexkantig och har på sidorna evangelistmålningar inom arkadbågar. Under och över målningarna finns textfält med evangelisternas namn samt bibelcitat ur respektive evangelium. I hörnen marmorerade kolonner som står på förkroppningar i nederdelen och som bär upp överkantens utskjutande hörn. Målad likt altaruppsatsen i rött och grönt, med svarta texttavlor och med förgyllda dekorationer och bokstäver. LJUDTAKET är sexkantigt likt korgen, med en porfilerad kantlist och med blå gavelfält ovanför, krönta av små förgyllda kors. Från samma tid och verkstad som altarprydnaden, och med motsvarande historia. Konserverad 1932 av Sven Gustafsson, som gjorde nya evangelistmålningar på pannå framför de skadade gamla målningarna.
DOPFUNT - Placerad i korets sydsida. Fyrkantig nedåt skrånande av kalksten, en av B. Videlius 1961 utförd kopia av kyrkans ursprungliga medeltida dopfunt. På sidorna finns vegetativa ornament, ett kors, samt en framställning av Gunnar i Ormgropen. Originalet, som är daterad till 1100-talet, finns på Statens Historiska Museum dit den kom i början av 1850-talet efter att ha återfunnits 1847 på kyrkogården.
BÄNKINREDNING -Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen från 1847 medan själva bänkarna är ombyggda 1932. Utsidorna målade helt i grågrönt, med marmorering i speglarna omgivet av en mörkare grå rand. Innanmätet med rödbrun lasering (mahognyfärg). Den främsta bänken på vardera sidan har en mer arbetad bänkgavel och dörr, med förgyllda dekorationer, initialer och årtal. De är daterade 1650 och initialerna härrör från lagmannen Lauritz Frandzøn och hans hustru.
LÄKTARE - I väster, buren av 8 räfflade pelare utmed mittgången. Läktarbarriären är indelad i speglar, och med profilerad sockel och överliggare. Målad i grågrön lasering med marmorering i speglarna. Läktarbarriären från byggnadstiden, läktaren fördjupad då kyrkan skaffade ett större orgelverk, före det nuvarande.
ORGEL -Tredelad orgelfasad med förhöjt mittfält, med klassicistiskt formspråk. Rikt utsirad med arkitekturdetaljer, urnor och akantus, målad i ljusgrått och blått med förgyllningar. Från byggnadstiden. Modernt orgelverk från Magnussons orgelbyggeri.
NUMMERTAVLA - Två i koret. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av grå ramar och med skulpterade och förgyllda krön. Den närmast sakristian troligen 1700-tal, den andra en kopia, troligen 1932.
KLOCKOR - I tornet finns fyra klockor, varav en inte är upphängd: l. En enkel utan inskrift med två parallella ränder och troligen ett avtryck av pilgrimsmärke på kroppen möjligen 1300- tal. 2. En icke upphängd klocka, möjligen 1500-tal. 3 och 4 är en stor- och en lillklocka, båda gjutna 1926 av M. och O. Olsson i Ystad.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Långhuset och koret i NORUMS KYRKA är byggda 1847, på samma plats som sin medeltida föregångare. Denna hade också ett torn, från 1785, vilket fick stå kvar och som ingår i den nuvarande kyrkan.

Första större renoveringen gjordes på 1890-talet, då kyrkan bl a fick ett invändigt dekorationsmåleri i hög klass, med marmorerade väggar och schablonmålat tak, vilket måste inneburit en total omgestaltning av kyrkorummet.

I början av 1930-talet var det åter dags att åtgärda kyrkan, bl a på grund av skador från inträngande vatten. Såväl puts som innertak var skadat. Renoveringen genomfördes 1932 enligt beskrivning av arkitekt Axel Forssén. All invändig puts knackades ner och kyrkan putsades om och fick åter en helt ny färgsättning.

Efter en flerårig diskussion om möjligheten att bygga till kyrkan, skedde detta 1999 genom att det gjordes en tillbyggnad kring tornets bottenvåning. Samtidigt renoverades kyrkans interiör. Arkitekt var Magnus Wångblad.

NORUMS KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och i väster ett vapenhus av sten med klocktorn av trä över. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en grå putsad sockel. I Sydvästra hörnet på långhuset ser man några av de medeltida utskjutande sockelskiften. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel.
VAPENHUSET har murar av tegel, putsade likt kyrkan i övrigt, och ovanför dessa ett mindre tegeltäckt takfall. Vapenhuset är en tillbyggnad från 1999 och rymmer nu inom sig ett äldre vapenhus, murat av gråsten 1785. Ovanför detta står TORNET, som är av trä, med vitmålad locklistpanel som fasad. Tornet har rundbågiga brunmålade ljudluckor av trä, och på västsidan ett mindre runt fönster. Tornet avslutas uppåt av ett mindre takfall och ovanför detta en fönsterförsedd lanternin med en klockformad huv över. Torntak och lanterninhuv täckta med skiffer. Överst sitter ett förgyllt kors på en mindre kopparklädd spira.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning, genom en dubbel trädörr, klädd med panel, målad i rödbrunt. Ytterligare en ingång finns på södra långsidan, med en dubbel trädörr, brunmålad, som sitter inom en grund portnisch av samma höjd och bredd som fönsteröppningarna intill. Ovanför dörren en minnesplatta av rödaktig kalksten med en inskription från 1847. Ovanför denna sitter ett halvrunt överljusfönster. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt. Solbänkar av gråsten. Vapenhuset har små spröjsade träfönster, tresidigt avslutade uppåt.