Tröskverk

Gunnar Segerqvist, född 1920, köpte 1952, tillsammans med sin hustru Rut Segerqvist, in ett Aktiv tröskverk (UM39058). Deras gård, där tröskverket användes, ligger strax sydost om Ösby skola i Vittinge socken. På gården bodde vid den tiden Gunnar och Rut, deras barn Katarina och Lennart samt Gunnars föräldrar Anton och Rut. Tröskverket kom med järnvägsfrakt till Vittinge. Det ersatte ett äldre tröskverk, som ägdes gemensamt av flera gårdar.

På 1950-talet tröskade man ofta direkt i anslutning till att sädesbanden kördes in från åkrarna. Det krävde många personer, om arbetet skulle flyta på bra. Gunnar körde hem sändesbanden från åkern. Gunnars mor Rut var oftast den som matade verket. Sädesbanden lades upp på matarbordet och bindgarnet skars av med en särskild matarkniv. Matarkniven var fäst runt handen för att fingrarna skulle vara fria. Säden matades in i cylindern med axen först. Den tröskade säden kunde samlas i säck, men transporterades oftast från verket med hjälp av en fläkt till ett magasin. Halmen och bosset transporterades från tröskverket med hjälp av varsin fläkt. Rut (Gunnars hustru) tog ofta hand om halmen när den kom uppblåsandes på skullen, eller till en halmstack utomhus. Det var ett kämpigt arbete som krävde att man hela tiden höll undan halmen från röränden så att det inte blev stopp i halmfläkten.

Tröskverket drevs med en elmotor via en lång plattrem som ofta lades i kors för att man skulle få en jämnare gång. Mellan tröskverket och motorn lades en planka för att göra det möjligt att spänna remmen. Det var dåligt med skydd över remmarna och barnen förmanades att akta sig för dem.

Segerqvists köpte en bogserad skördetröska någon gång under åren 1960 - 1962. Tröskverket ställdes då undan på logen till den gård, "Mejeristens", som Segerqvists hade som sidoarrende.