MJÖLBY KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:

KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida utformning är inte klarlagd. Kyrkan brann vid den omfattande branden 1771 och endast det medeltida tornet kvarstår. Det är uppfört av gråsten och kalksten. Trappan till tornets första våning löper invändigt på norra sidan. Mittrummet på första våningen har en liten rundbågig öppning mot öster och på södra sidan en öppning till en välvd kammare. I mittrummet finns spår efter uttag för ett träbjälklag och i våningen över en dörröppning med överliggare av kalksten mot öster. Det kan eventuellt vara utgången till en läktare, en s k empor, för kyrkans byggherre.
Efter branden 1771 återuppbyggdes kyrkan med ett helt nytt långhus och tornet tillbyggdes sannolikt åt öster och fick en kvadratisk grundplan. Kyrkan blev klar för invigning i juni 1779. Arbetet leddes av murmästaren Peter Östberg, Skänninge efter ritningar utförda vid Överintendentsämbetet. Långhuset uppfördes i tegel i en för tiden typisk gustaviansk utformning med rektangulär planform med tresidigt kor i öster och sakristia på nordsidan. Huvudingången förlades mitt på långhusets sydsida och en ny ingång upphöggs på tornets västsida. De rundbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade. De nuvarande gjutjärnsfönstren tillkom sannolikt i slutet på 1800-talet. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat åt öster. Det var ursprungligen spånklätt, men har i senare tid blivit koppartäckt. Tornet är lågt och avslutas med en karnissvängd huv. Fasaderna är spritputsade med rusticerande hörnkedjor i slätputs, allt avfärgat i vitt.
Interiören fick också en tidstypisk utformning med ett öppet och ljust kyrkorum med ett putsat tunnvalv. Av den ursprungliga inredningen kvarstår endast predikstolen och altartavlan "Jesus i Getsemane". Den senare är målad av en okänd mästare, sannolikt med Stockholmsanknytning. Omfattningen är samtida och har Carl Gustaf Ehrenkronas och hans hustru Ulrika von Schwerins vapen målade på postamentet. Orgel är byggd 1859 av Sven Nordström i Flisby och ersatte då den ursprungliga orgeln från 1775.
Interiören och i viss mån exteriören präglas av senare tiders ombyggnader. En omfattande renovering genomfördes under åren 1906-1907 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Agi Lindegren (1858-1927) var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Exteriören förändrades främst genom att de höga portalomfattningarna av sandsten i en klassicerande barockstil tillkom vid syd- och västsidans ingångar. Samtliga entrédörrar nytillverkades i ek och takets spånbeläggning ersattes av järnplåt. Interiören omdanades i större omfattning. Taket försågs med en kassettindelning i stuckdekor och väggarna indelades med pilastrar. Golvet lades om med kalkstenplattor. Altaruppsatsen och predikstolen förändrades och ett helt nytt altare och altarring komponerades. Läktaren byggdes ut och barriären förändrades. Kyrkorummet färgsattes med brunmarmorerade pilastrar och gulaktiga fält samt dekorationsmålade bladrankor i fönstersmygarna. I sakristian byggdes en loftgång med en skåpinredning på väggen mot koret.
Nästa stora renovering ägde rum 1944 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Stora delar av Agi Lindegrens tillägg avlägsnades, som t ex kassettaket. Schmalensee skriver i restaureringsförslaget: "I kyrkointeriören synes indelningen av taket som det minst tilltalande. Mångfalden av rutor är mycket störande och ett återställande av det tidigare släta och lugna valvet rekommenderas." Den nuvarande bänkinredningen som består av öppna bänkar med raka gavlar i tre kvarter tillkom. De ersatte en äldre enkel bänkinredning, som tillkom vid slutet av 1800-talet och som fick kvarstå under Lindegrens renovering. Några av dessa äldre bänkar finns bevarade på orgelläktaren. Sakristian genomgick en kraftig modernisering och bl a loftgången från Lindegrens renovering byggdes in. Skåpsdörrar och väggarna vid loftgången har därigenom bevarat sin originalfärgsättning.
Nästa stora förändring som präglat kyrkorummet är fönstrens glasmålningar, som tillkom 1968-1969. De är komponerade av professor C Crodel i München och korfönstren föreställer Treenigheten och långhusets fönster scener ur Gamla och Nya Testamentet. I slutet av 1970-talet togs de bakre bänkraderna bort och en läktarunderbyggnad tillkom.
Bland kyrkans övriga inventarier finns en dopfuntscuppa av kalksten, sannolikt tillverkad på 1660- eller 1670-talen i en verkstad i Skänninge eller Vadstena. På sakristians östra sida finns en medeltida dörr med nitade järnplåtar bevarad. Var den ursprungligen har suttit är oklart.