Målning

Mathilda Båysen var dotter till Olle Eliasson Sundberg, uppvuxen i en stor syskonskara på Tjörn. Han åkte tillsammans med en bror till Australien där de så småningom kom att äga och driva guldgruvan Smithfield i Queensland. De kom hem till Bohuslän i början på 1870-talet, rika som troll. De kallades "Gull-Pellars" av Tjörnborna. De hade med sig 700 000 kronor vardera, i dag ca 40 gånger mer, d v s motsvarande 28 miljoner var, en oerhörd summa i den tidens Bohuslän. Bröderna gifte sig med varsin Tjörnflicka strax efter hemkomsten. Fadern försökte köpa Gullbringa säteri, men fick det ej. Han köpte då Bremsegården, Hermansby på Klöverön och brodern Stenungsgården på Inland.
Mathildas syster hetter Elin Magdalena Sundberg, (1880-1965), mer känd som "Sundsfrun". Jfr Sundbergska stiftelsen och gården Sunna på Tjörn. Flera porträtt utförda av Mathilda Båysen finns på Sunna.
Systrarna växte upp på Bremsegården. Modern dog då barnen var 3 och 5 år gamla, fadern dog då de var 11 och 14 år gamla. Bremsegården utarrenderades och flickorna uppfostrades hos fastrarna på Tjörn. De kostades på utbildning på flickpensionat i Schweiz och Frankrike. Mathilda Båysen studerade konst mer eller mindre koncentrerat under närmare 8 år.
Gunilla Jägerskiöld - 1898, Carl Wilhelmson, Valand - 1899, målarskola i Richmond, London under några månader - 1899, Jean Loreans på Julienne i Paris - 1900, studieresa till Académie Colarossi 1902, studerat konst, målat och rest i Holland, Belgien, Paris - 1903, studerat konst, målat rest i Marseille, Algeriet, Sicilien, München och Nürnberg - 1905.
Mathilda Båysen gifte sig 1907 med Karl/Carl/Calle Båysen (1873-1962), bördig från Klöverön, vittberest entrepenör som bland annat grundade en kaseinfabrik i Argentina, seglare och sedermera bonde. Paret bosatte sig på Bremsegården och drev den vidare med jordbruk och fårskötsel. Gården var stor med många anställda, bland annat flera innejungfrur.
Paret Båysen fick fyra barn; Anna-Lisa född 1909, (gift Hellman), Olle född 1910, Richard (1912-2011) och Magnus (1915-2004). Mathilda Båysen fortsatte att måla under hela sitt liv. Hon behövde aldrig försörja sig på sin konst; deltog aldrig några utställningar och liknande. Hon var lokalt känd och uppskattad. Motivkretsen var hav och landskap, men det är framför allt genom sina porträtt hon blivit ihågkommen. Hon hade ofta beställningar på porträtt. I flera av rummen på Bremsegården har Mathilda Båysen gjort interiörmåleri, bland annat med motiv från Italien, se foto Bilagepärmen UM027015.

Givaren minns hur modern alltid hade målargrejerna med, t ex då de var ute på öarna och såg till fåren på bete eller var ute på sjön. "Hon målade överallt". Ibland hann hon inte måla motivet klart. Då togs duken med hem, men blev ofta stående. Hon ville ogärna avsluta arbetena i ateljé. Därför finns en del oavslutade arbeten efter henne. Mathilda Båysen var med vid flera elevutställningar på Valands konstskola vid jultid. Hon har haft två "enklare" utställningar på kallbadhuset på Marstrand.
Mathilda Båysen finns knappast representerad vid något svenskt museum; hon är föga omskriven. En del målningar sålde hon lokalt - ofta ganska billigt.
Hon hade kontakt med flera konstnärer. Till Klöverön kom flera andra konstnärer och slog sig ner, kortare tid eller permanent. Sigfrid Ullman bodde tidvis på ön liksom Evald Björnberg som så småningom köpte mark av paret Båysen vid Bremsegårdsviken och byggde ett hus där.
Mathilda Båysen målade in på 1960-talet, alltså upp i 80-årsåldern. Hon fick Hushållningssällskapets guldmedalj för sina stickade bunntröjor i ull från egna får.
Uppgifter bl a från intervju med givaren i hans hem i Malmö den 16 november 1999.
Givaren har skänkt tavlorna till Bohusläns museum för att hedra minnet av sina föräldrar. Givaren har själv tillverkat ramarna på den tid han var chefsingenjör på Lillhagen. Han beställde rammaterial i metervara och tillverkade ramarna på Lillhagens snickeri.
Ett studiebesök på Klöverön gjordes i september 2000 av Anna-Lena Segestam och Marie Johansson, Bohusläns museum, tillsammans med Agneta Martin, systerdotter till givaren och dotterdotter till konstnären. Då besöktes också konstnärsparet Eivor (1918-2005) och Christoph Strube (1921 - 2015) som sedan lämnat foton och artiklar kring Mathilda Båysen till museet.

Litteratur:
Nilsson, Allan T. "Klöverön", ur Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift 1971, sidorna 29-48.
Nilsson, Arne: "Sundsfrun. Guldgrävardottern på Tjörn."1998.
Artikel i Göteborgs-Posten 1968-06-28; "Klåverön fridlyses - en ö i stiltje och storm".
Artikel utan titel i Göteborgs-Posten 1959-09-28 under signaturen "Nick".
Artikel i Göteborgs-Posten 1966-11-20; "Hon har målat i 70 år Men ännu ej ställt ut...", Sören Tjäder.
Artikel i Kungälvs-Posten 1998-06-17; "Naturvandring på Klöverön", Kenneth Gustafsson.
Artikel i Handelstidningen 1943-08-28; "En ö där tiden stått stilla", Claes Krantz.
Bohuslän Årsbok 1980; "Tjörnskt kvinnoporträtt", Gunvor Terning, sidorna 73-82.
Se även Stiftelsen Elin Sundbergs omfattande arkiv i Elin Sundbergs hus Sunna, Klövedals sn, Tjörn.

Bilagelådan UM27015; svartvitt porträttfoto av Mathilda Båysen, ca 1910, färgfoton på tavlor av konstnären i givarens ägo samt foto på en målning som ägs av Agneta Martins sonson, liksom kopior på några av artiklarna i litteraturförteckningen samt ytterligare tidningsartiklar som behandlar naturreservatet Klöverön. På Bremsegården finns också flera tavlor och konstverk av Mathilda Båysen.

Utställningstext till "Kvinnor och konst", 8 mars - 6 juni 2004 på Bohusläns museum:
Mathilda Båysen (1878-1968), född Sundberg, växte upp på Bremsegården på Klöverön söder om Marstrand. Efter en gedigen konstutbildning både i Sverige och på flera platser utomlands, återvände hon till gården och övertog den år 1907 tillsammans med sin nyblivne make Carl Båysen. Det var en stor gård med flera anställda, bland annat innejungfrur. Det gav Mathilda tillfälle att måla trots familjens fyra barn.
En av sönerna har berättat att modern alltid hade målarattiraljer med när de var ute på ön för att se till de betande fåren. "Hon målade överallt." Många av bilderna blev stående oavslutade för hon tog ogärna fram dem igen hemma i ateljén.
Mathilda Båysens bilder nådde endast den närmaste kretsen. Hon deltog aldrig i några större utställningar. Däremot fungerade hemmet som mötesplats för en mindre grupp konstnärer med Sigfrid Ullman och Evald Björnberg i spetsen. Båda var västkustskildrare från Göteborg.