| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall |
| Titel <itemTitle> |
BJURÅKERS KYRKA |
| Historik <itemDescription> |
-
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att ...
Visa hela
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att flera läktare hade byggts längs kyrkorummets väggar. Vid slutet av 1740-talet påbörjades ett omfattande ombyggnadsprojekt under ledning av byggmästarna och bröderna Anders och Lars Romberg från Bjursås i Dalarna. Av den gamla kyrkan behölls troligtvis två murar som fick ingå i den nya kyrkobyggnaden. Denna kyrka, som i stort förblivit oförändrad sedan dess, består av ett långhus i öst-västlig riktning med sakristia tillbyggd mot norr.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen ...
Visa hela
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen av bogårdsmuren vara riven. Runt kyrkan planterades istället popplar. Till kyrkobyggnadens 100-årsjubileum 1850 uppsattes sex stenpelare med järngrindar för att markera ingångarna till kyrkogården. I samband med 1930-talets restaurering av kyrkan utvidgades kyrkogården norrut och tre nya stentrappor anlades och nya järnstaket tillverkades. Under 1950-talets slut genomfördes nästa utvidgning mot öster. Detta område genomgick omfattande arbeten under perioden 1993-95, då området dränerades och nya gravkvarter anlades. I samband med detta anlades även en minneslund som invigdes 1995. Väster om kyrkan står en granitskulptur föreställande Kristus som tillverkades och skänktes till kyrkan 1967 av en stenhuggare i församlingen. Kyrkogården omger idag kyrkobyggnaden på alla sidor och den avgränsas av järnstaket på de äldre delarna. Växtligheten består främst av lövträd, huvudsakligen björk som planterats längs järnstaketet samt häckar. En allé leder från väster till de nyare delarna av kyrkogården i öster. Kyrkogården är gräsklädd och ett antal grusgångar löper genom densamma. På kyrkogården finns ett antal äldre större familjegravar med höga, främst stående gravstenar. Ett antal gravstenar omgavs tidigare av stenramar och/eller gjutjärnstaket, men av dessa återstår endast fem omgärdningar. Flertalet gravvårdar är stående och av sten, men här finns även ett antal äldre gjutjärnskors samt tiotalet träkors, varav flertalet är vitmålade. Söder om klockstapeln finns en rad med äldre gravstenar, som församlingen valt att bevara, vilka ställts upp sekundärt på denna plats. Klockstapeln är placerad sydväst om kyrkobyggnaden i anslutning till den s.k. Likvallen väster om kyrkan. Byggnaden uppfördes 1741 under ledning av byggmästare Magnus Granlund och den ersatte en äldre klockstapel från 1640. Klockstapeln har kvadratisk bottenplan, väggar och takfall klädda av svarttjärad spån och byggnaden kröns av en hög tuppförsedd spira. Stapeln har en sluten och ålderdomlig karaktär, till skillnad från de många åttsidiga klockstaplar som kom att uppföras runt om i landskapet under 1750-talet. En vinklad trätrappa leder upp till klockvåningen där två gjutna klockor kan beskådas. Nordost om kyrkobyggnaden, utanför kyrkogårdsstaketet finns en rektangulär träbyggnad, som är ritad av arkitekt Lars Israel Wahlman. Denna byggnad användes tidigare som bårhus, men fungerar idag som redskaps- och förrådshus för kyrkogårdsförvaltningen. Tidigare fanns två luckor ned till rummen i källaren där kistorna förvarades, men dessa luckor göts igen för några år sedan. Byggnaden är klädd med ljust målad träpanel och har ett valmat svarttjärat spåntak. På kyrkoanläggningens nordvästra sida ligger ett gravkapell som ritades av Sven Ivar Lind och invigdes 1959. Byggnaden har rektangulär form och pulpettak. Väggarna är vitputsade och försedda med smala fönster. Gravkapellet inrymmer ett stort rum där jordfästningar kan hållas samt kylrum. Interiören och exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnaden uppfördes.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhe...
Visa hela
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att flera läktare hade byggts längs kyrkorummets väggar. Vid slutet av 1740-talet påbörjades ett omfattande ombyggnadsprojekt under ledning av byggmästarna och bröderna Anders och Lars Romberg från Bjursås i Dalarna. Av den gamla kyrkan behölls troligtvis två murar som fick ingå i den nya kyrkobyggnaden. Denna kyrka, som i stort förblivit oförändrad sedan dess, består av ett långhus i öst-västlig riktning med sakristia tillbyggd mot norr.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen ...
Visa hela
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen av bogårdsmuren vara riven. Runt kyrkan planterades istället popplar. Till kyrkobyggnadens 100-årsjubileum 1850 uppsattes sex stenpelare med järngrindar för att markera ingångarna till kyrkogården. I samband med 1930-talets restaurering av kyrkan utvidgades kyrkogården norrut och tre nya stentrappor anlades och nya järnstaket tillverkades. Under 1950-talets slut genomfördes nästa utvidgning mot öster. Detta område genomgick omfattande arbeten under perioden 1993-95, då området dränerades och nya gravkvarter anlades. I samband med detta anlades även en minneslund som invigdes 1995. Väster om kyrkan står en granitskulptur föreställande Kristus som tillverkades och skänktes till kyrkan 1967 av en stenhuggare i församlingen. Kyrkogården omger idag kyrkobyggnaden på alla sidor och den avgränsas av järnstaket på de äldre delarna. Växtligheten består främst av lövträd, huvudsakligen björk som planterats längs järnstaketet samt häckar. En allé leder från väster till de nyare delarna av kyrkogården i öster. Kyrkogården är gräsklädd och ett antal grusgångar löper genom densamma. På kyrkogården finns ett antal äldre större familjegravar med höga, främst stående gravstenar. Ett antal gravstenar omgavs tidigare av stenramar och/eller gjutjärnstaket, men av dessa återstår endast fem omgärdningar. Flertalet gravvårdar är stående och av sten, men här finns även ett antal äldre gjutjärnskors samt tiotalet träkors, varav flertalet är vitmålade. Söder om klockstapeln finns en rad med äldre gravstenar, som församlingen valt att bevara, vilka ställts upp sekundärt på denna plats. Klockstapeln är placerad sydväst om kyrkobyggnaden i anslutning till den s.k. Likvallen väster om kyrkan. Byggnaden uppfördes 1741 under ledning av byggmästare Magnus Granlund och den ersatte en äldre klockstapel från 1640. Klockstapeln har kvadratisk bottenplan, väggar och takfall klädda av svarttjärad spån och byggnaden kröns av en hög tuppförsedd spira. Stapeln har en sluten och ålderdomlig karaktär, till skillnad från de många åttsidiga klockstaplar som kom att uppföras runt om i landskapet under 1750-talet. En vinklad trätrappa leder upp till klockvåningen där två gjutna klockor kan beskådas. Nordost om kyrkobyggnaden, utanför kyrkogårdsstaketet finns en rektangulär träbyggnad, som är ritad av arkitekt Lars Israel Wahlman. Denna byggnad användes tidigare som bårhus, men fungerar idag som redskaps- och förrådshus för kyrkogårdsförvaltningen. Tidigare fanns två luckor ned till rummen i källaren där kistorna förvarades, men dessa luckor göts igen för några år sedan. Byggnaden är klädd med ljust målad träpanel och har ett valmat svarttjärat spåntak. På kyrkoanläggningens nordvästra sida ligger ett gravkapell som ritades av Sven Ivar Lind och invigdes 1959. Byggnaden har rektangulär form och pulpettak. Väggarna är vitputsade och försedda med smala fönster. Gravkapellet inrymmer ett stort rum där jordfästningar kan hållas samt kylrum. Interiören och exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnaden uppfördes.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen ...
Visa hela
Kyrkogården var i början av 1700-talet försedd med en s.k. bogårdsmur med trätak och tre murade stigportar. I och med ett antal utvidgningar av kyrkogården revs denna mur och 1830 uppges större delen av bogårdsmuren vara riven. Runt kyrkan planterades istället popplar. Till kyrkobyggnadens 100-årsjubileum 1850 uppsattes sex stenpelare med järngrindar för att markera ingångarna till kyrkogården. I samband med 1930-talets restaurering av kyrkan utvidgades kyrkogården norrut och tre nya stentrappor anlades och nya järnstaket tillverkades. Under 1950-talets slut genomfördes nästa utvidgning mot öster. Detta område genomgick omfattande arbeten under perioden 1993-95, då området dränerades och nya gravkvarter anlades. I samband med detta anlades även en minneslund som invigdes 1995. Väster om kyrkan står en granitskulptur föreställande Kristus som tillverkades och skänktes till kyrkan 1967 av en stenhuggare i församlingen. Kyrkogården omger idag kyrkobyggnaden på alla sidor och den avgränsas av järnstaket på de äldre delarna. Växtligheten består främst av lövträd, huvudsakligen björk som planterats längs järnstaketet samt häckar. En allé leder från väster till de nyare delarna av kyrkogården i öster. Kyrkogården är gräsklädd och ett antal grusgångar löper genom densamma. På kyrkogården finns ett antal äldre större familjegravar med höga, främst stående gravstenar. Ett antal gravstenar omgavs tidigare av stenramar och/eller gjutjärnstaket, men av dessa återstår endast fem omgärdningar. Flertalet gravvårdar är stående och av sten, men här finns även ett antal äldre gjutjärnskors samt tiotalet träkors, varav flertalet är vitmålade. Söder om klockstapeln finns en rad med äldre gravstenar, som församlingen valt att bevara, vilka ställts upp sekundärt på denna plats. Klockstapeln är placerad sydväst om kyrkobyggnaden i anslutning till den s.k. Likvallen väster om kyrkan. Byggnaden uppfördes 1741 under ledning av byggmästare Magnus Granlund och den ersatte en äldre klockstapel från 1640. Klockstapeln har kvadratisk bottenplan, väggar och takfall klädda av svarttjärad spån och byggnaden kröns av en hög tuppförsedd spira. Stapeln har en sluten och ålderdomlig karaktär, till skillnad från de många åttsidiga klockstaplar som kom att uppföras runt om i landskapet under 1750-talet. En vinklad trätrappa leder upp till klockvåningen där två gjutna klockor kan beskådas. Nordost om kyrkobyggnaden, utanför kyrkogårdsstaketet finns en rektangulär träbyggnad, som är ritad av arkitekt Lars Israel Wahlman. Denna byggnad användes tidigare som bårhus, men fungerar idag som redskaps- och förrådshus för kyrkogårdsförvaltningen. Tidigare fanns två luckor ned till rummen i källaren där kistorna förvarades, men dessa luckor göts igen för några år sedan. Byggnaden är klädd med ljust målad träpanel och har ett valmat svarttjärat spåntak. På kyrkoanläggningens nordvästra sida ligger ett gravkapell som ritades av Sven Ivar Lind och invigdes 1959. Byggnaden har rektangulär form och pulpettak. Väggarna är vitputsade och försedda med smala fönster. Gravkapellet inrymmer ett stort rum där jordfästningar kan hållas samt kylrum. Interiören och exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnaden uppfördes.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhe...
Visa hela
Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att flera läktare hade byggts längs kyrkorummets väggar. Vid slutet av 1740-talet påbörjades ett omfattande ombyggnadsprojekt under ledning av byggmästarna och bröderna Anders och Lars Romberg från Bjursås i Dalarna. Av den gamla kyrkan behölls troligtvis två murar som fick ingå i den nya kyrkobyggnaden. Denna kyrka, som i stort förblivit oförändrad sedan dess, består av ett långhus i öst-västlig riktning med sakristia tillbyggd mot norr.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Hudiksvall, Gävleborg.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Bjuråkers första stenkyrka byggs. Troligen en byggnad med rektangulär plan, rakslutet kor och sadeltak. 1200-01-01 - 1399-12-31 .
-
Bjuråkers första stenkyrka byggs. Troligen en byggnad med rektangulär plan, rakslutet kor och sadeltak. 1200-01-01 - 1399-12-31 .
-
Bjuråkers första stenkyrka byggs. Troligen en byggnad med rektangulär plan, rakslutet kor och sadeltak. 1200-01-01 - 1399-12-31 .
-
Klockstapel byggs intill kyrkan. 1640-01-01 - 1640-12-31 .
-
Klockstapel byggs intill kyrkan. 1640-01-01 - 1640-12-31 .
-
Klockstapel byggs intill kyrkan. 1640-01-01 - 1640-12-31 .
-
Enligt ett inventarium är klockstapeln försedd med tak och underbyggning (bod) 1690-01-01 - 1690-12-31 .
-
Enligt ett inventarium är klockstapeln försedd med tak och underbyggning (bod) 1690-01-01 - 1690-12-31 .
-
Enligt ett inventarium är klockstapeln försedd med tak och underbyggning (bod) 1690-01-01 - 1690-12-31 .
-
Prosten Broman i Hudiksvall gör en avritning av kyrkan som visar att den är av en form som byggdes i hela ärkestiftet under 1300- och 1400-talen. ... Bogårdsmuren är försedd med trätak och murade stigportar. 1730-01-01 - 1730-12-31 .
-
Prosten Broman i Hudiksvall gör en avritning av kyrkan som visar att den är av en form som byggdes i hela ärkestiftet under 1300- och 1400-talen. ... Bogårdsmuren är försedd med trätak och murade stigportar. 1730-01-01 - 1730-12-31 .
-
Prosten Broman i Hudiksvall gör en avritning av kyrkan som visar att den är av en form som byggdes i hela ärkestiftet under 1300- och 1400-talen. ... Bogårdsmuren är försedd med trätak och murade stigportar. 1730-01-01 - 1730-12-31 .
-
Den gamla klockstapeln rivs och ersätts av en ny på kyrkvallen. Arbetet leds av byggmästare Magnus granlund från Hudiksvall. Spiran köps från Iggesunds bruk. 1741-01-01 - 1741-12-31 av Magnus Granlund.
-
Den gamla klockstapeln rivs och ersätts av en ny på kyrkvallen. Arbetet leds av byggmästare Magnus granlund från Hudiksvall. Spiran köps från Iggesunds bruk. 1741-01-01 - 1741-12-31 av Magnus Granlund.
-
Den gamla klockstapeln rivs och ersätts av en ny på kyrkvallen. Arbetet leds av byggmästare Magnus granlund från Hudiksvall. Spiran köps från Iggesunds bruk. 1741-01-01 - 1741-12-31 av Magnus Granlund.
-
Kyrkogårdens omgärdning har vid denna tidpunkt till stora delar försvunnit genom olika kyrkogårdsutvidgningar. Popplar planteras runt kyrkan. 1830-01-01 - 1830-12-31 .
-
Kyrkogårdens omgärdning har vid denna tidpunkt till stora delar försvunnit genom olika kyrkogårdsutvidgningar. Popplar planteras runt kyrkan. 1830-01-01 - 1830-12-31 .
-
Kyrkogårdens omgärdning har vid denna tidpunkt till stora delar försvunnit genom olika kyrkogårdsutvidgningar. Popplar planteras runt kyrkan. 1830-01-01 - 1830-12-31 .
-
Rivning av stenmur på kyrkogården i samband med utvidgning av kyrkogården på kyrkans norra sida. Tre nya stentrappor byggs och den nya delen avgränsas med ett järnstaket som tillverkats av smedsmästare K. E. Björk i Friggesund. Bilparkering ordningställs. Nya stentrappor till klockstapeln och delvis till kyrkan. 1934-01-01 - 1934-12-31 av K. G. Björk.
-
Rivning av stenmur på kyrkogården i samband med utvidgning av kyrkogården på kyrkans norra sida. Tre nya stentrappor byggs och den nya delen avgränsas med ett järnstaket som tillverkats av smedsmästare K. E. Björk i Friggesund. Bilparkering ordningställs. Nya stentrappor till klockstapeln och delvis till kyrkan. 1934-01-01 - 1934-12-31 av K. G. Björk.
-
Rivning av stenmur på kyrkogården i samband med utvidgning av kyrkogården på kyrkans norra sida. Tre nya stentrappor byggs och den nya delen avgränsas med ett järnstaket som tillverkats av smedsmästare K. E. Björk i Friggesund. Bilparkering ordningställs. Nya stentrappor till klockstapeln och delvis till kyrkan. 1934-01-01 - 1934-12-31 av K. G. Björk.
-
Bjuråkers församlingen köper mark öster om kyrkan för kommande utvidgning av församlingens kyrkogård. Karta över kyrkogårdsutvidgningen upprättas. 1954-01-01 - 1954-12-31 .
-
Bjuråkers församlingen köper mark öster om kyrkan för kommande utvidgning av församlingens kyrkogård. Karta över kyrkogårdsutvidgningen upprättas. 1954-01-01 - 1954-12-31 .
-
Bjuråkers församlingen köper mark öster om kyrkan för kommande utvidgning av församlingens kyrkogård. Karta över kyrkogårdsutvidgningen upprättas. 1954-01-01 - 1954-12-31 .
-
Ritningsförslag på begravningskapell direkt väster om kyrkan upprättas av arkitekt Sven Ivar Lind. Samme arkitekt upprättar även ritningar till kyrkogårdsutvidgningen. En ny väg anläggs från den s.k. Likvallen till det nya gravkapellet som ska byggas på kyrkogårdens nordvästra hörn. Ny öppning tas upp i smidesstaketet på Likvallens norra sida. Entré byggs på den nya kyrkogårdens västra sida med stenstolpar av samma typ som vid den nuvarande huvudentrén. 1956-01-01 - 1956-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Ritningsförslag på begravningskapell direkt väster om kyrkan upprättas av arkitekt Sven Ivar Lind. Samme arkitekt upprättar även ritningar till kyrkogårdsutvidgningen. En ny väg anläggs från den s.k. Likvallen till det nya gravkapellet som ska byggas på kyrkogårdens nordvästra hörn. Ny öppning tas upp i smidesstaketet på Likvallens norra sida. Entré byggs på den nya kyrkogårdens västra sida med stenstolpar av samma typ som vid den nuvarande huvudentrén. 1956-01-01 - 1956-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Ritningsförslag på begravningskapell direkt väster om kyrkan upprättas av arkitekt Sven Ivar Lind. Samme arkitekt upprättar även ritningar till kyrkogårdsutvidgningen. En ny väg anläggs från den s.k. Likvallen till det nya gravkapellet som ska byggas på kyrkogårdens nordvästra hörn. Ny öppning tas upp i smidesstaketet på Likvallens norra sida. Entré byggs på den nya kyrkogårdens västra sida med stenstolpar av samma typ som vid den nuvarande huvudentrén. 1956-01-01 - 1956-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Den nya kyrkogården uppges vara färdig. 1958-01-01 - 1958-12-31 .
-
Den nya kyrkogården uppges vara färdig. 1958-01-01 - 1958-12-31 .
-
Den nya kyrkogården uppges vara färdig. 1958-01-01 - 1958-12-31 .
-
Ritningarna omarbetas av arkitekt Sven Ivar Lind och gravkapellet invigs. 1959-01-01 - 1959-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Ritningarna omarbetas av arkitekt Sven Ivar Lind och gravkapellet invigs. 1959-01-01 - 1959-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Ritningarna omarbetas av arkitekt Sven Ivar Lind och gravkapellet invigs. 1959-01-01 - 1959-12-31 av Sven Ivar Lind.
-
Länsstyrelsen godkänner ett förslag till anläggande av minneslund samt vissa andra ändringar på kyrkogården. 1992-01-01 - 1992-12-31 .
-
Länsstyrelsen godkänner ett förslag till anläggande av minneslund samt vissa andra ändringar på kyrkogården. 1992-01-01 - 1992-12-31 .
-
Länsstyrelsen godkänner ett förslag till anläggande av minneslund samt vissa andra ändringar på kyrkogården. 1992-01-01 - 1992-12-31 .
-
Kyrkogårdsdelen som byggdes på 1950-talet genomgår omfattande arbeten. Bl a nyanläggning av gravkvarter samt anläggande av en minneslund. Det äldre järnstaketet kring kyrkogården rustas och målas. Före detta bårhuset renoveras i sin helhet (1994). 1993-01-01 - 1995-12-31 .
-
Kyrkogårdsdelen som byggdes på 1950-talet genomgår omfattande arbeten. Bl a nyanläggning av gravkvarter samt anläggande av en minneslund. Det äldre järnstaketet kring kyrkogården rustas och målas. Före detta bårhuset renoveras i sin helhet (1994). 1993-01-01 - 1995-12-31 .
-
Kyrkogårdsdelen som byggdes på 1950-talet genomgår omfattande arbeten. Bl a nyanläggning av gravkvarter samt anläggande av en minneslund. Det äldre järnstaketet kring kyrkogården rustas och målas. Före detta bårhuset renoveras i sin helhet (1994). 1993-01-01 - 1995-12-31 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
