Mynt

Under våren 1998 utförde Jönköpings läns museum en för- och slutundersökning inom fornlämning 50, Jönköpings stad, inför dragningar av ledningar för fjärrkyla. Sträckan gällde Västgötagatan mellan Skolgatan och fram till Brunnsgatan, ca 200 löpmeter berördes. Här i de västra delarna av staden låg tidigare det medeltida Jönköping som grundades under 1200-talet. I närområdet har tidigare framkommit flera anläggningar som har med järnhantering att göra. Bland lämningarna fanns flera ugnar, smedjor och rester efter smidesjärn. Ett flertal källare längs med det som tidigare var Store gata har undersökts. De har alla stensatta väggar, trappor av stora stenar, som oftast har lämnats kvar och golv av antingen tegel, sten eller jord. De har daterats till 1400-1500-talet och har tillhört de gårdar som hantverkarna och handelsmännen bebodde i staden.

Inom de här aktuella undersökningarna påträffades en ugnsanläggning, avfallsgropar, stolphål, en eventuell tomtgräns och resterna efter en tunna/tråg. Schaktet var ca 2 meter brett och 200 meter långt, så de påträffade lämningarna får i stort sett ses som pusselbitar tagna ur sitt sammanhang. Området tycks ha använts till metallhantverk och inga tecken på bostäder har framkommit. Stolphålen och de få resterna efter trä har troligen ingått i en enklare verkstad eller dylikt. Inga dateringar genom kolprov eller dendrodateringar har gjorts, utan den kronologiska bestämningen har uteslutande skett genom att de fynd som påträffades. Framför allt är det kärlen, alltså keramiken, som varit till hjälp. Flera olika
skärvor av medeltida keramik har framkommit. Ett lokaltillverkat kärl med grov magring, ganska dåligt bränd, hör till övergången mellan den vikingatida grova keramiken och det betydligt smäckrare svartgodset. Ett flertal både protostengods och stengods har hittats vilket ger en datering kring 12001300-talet. Även äldre rödgods framkom vilket pekar på en datering till 1500-talet. Dessa kärl få anses tillhöra perioden strax innan den svenska armén brände ner staden, inför hotet om att den danska hären skulle inta staden 1612. För att försvåra för danskarna med förnödenheter och skydd så offrade borgarna sina bostäder och flydde ur den brinnande staden. Även skärvor från kärl tillverkat i yngre rödgods, vilka kan dateras till 1700-tal eller senare, framkom men de får antas ha blivit hitfraktade med jordmassor från de östra delarna av staden eftersom den västra i princip inte var bebodd i någon större omfattning under 1700-talet.

Undersökningen resulterade i 105 fyndposter.