BRÅLANDA KYRKA

Kyrkorummet är ljust och rymligt med stora spetsbågiga fönster och ett högt vitmålat tunnvalvtak. Stora delar av inredningen härrör från en renovering 1926 och är färgsatt i grå och gröna kulörer. Koret i öster är upphöjt två steg i förhållande till långhuset och ytterligare ett steg innanför altarringen. I väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian bakom altaret.

Trägolvet är lackat i koret och gråmålat i långhuset. Förhöjningen innanför altarringen är belagd med en heltäckningsmatta. De putsade väggarna har en gråvit kulör med en grågrönt målad bröstning i höjd med bänkarna. Längs väggarna löper en taklist i grågrön marmorering. Parspegeldörrarna (1926) till vapenhuset och mot södra porten har grågröna ramverk med marmorerade fyllningar i en ljusare grön kulör samt glasade övre fyllningar. Dörren mor sakristian bakom altaret är en enkelspegeldörr i samma färgsättning men ej glasad. Fönstren är brunmålade. På väggen ovanför södra porten finns textat i guld "Herren välsigne dig från Sion" och ovanför vapenhusdörren "Vandren såsom ljusets barn".

Altaret, liksom altaruppsats och altarring härrör från renoveringen 1926. Det förstnämnda är av trä och målat i en grågrön kulör. Altaruppsatsen består av ramverk kring två oljemålningar. Den större, nedre tavlan föreställer Jesus på korset och den övre gravläggningen. Nederst finns en predella, tavla, med texten "Se guds lamm". Ramverket består bl a av dubbla marmorerade kolonner med förgyllda kapitäl, växtslingor med associationer till barockstil och olika träfigurer. De senare utgörs av Aron och Mose, som flankerar den större altartavlan, samt en grupp med Kristus och två kvinnor som kröner uppsatsen. Altaruppsatsen är komponerad av arkitekt Sten Branzell, Göteborg, en av arkitekterna vid renoveringen 1926. Tavlorna är målade av S Lundberg och ramverket utfört av bildhuggare Axel Andersson, Göteborg. Den rundade altarringen har en öppen barriär med svarvade grågröna balusterdockor. Inredningen i koret från renoveringen 1926 utgörs också av de två tidstypiska psalmnummertavlorna på sydöstra respektive nordöstra väggen. På norra väggen hänger en tidigare altartavla, uppsatt 1915, delvis förstörd 1920, och restaurerad 1980. Tavlan är målad av konstnär D Strid och motivet är Kristus som välsignar två personer. På tavlan finns texten "Kommen alla till mig som ären betungade och jag skall vederkvicka Eder". Predikstolen, placerad på norra långhusväggen tillkom 1874 i enkel nygotik och byggdes delvis om 1926. Den är färgsatt i grågrönt med marmorerade speglar på korgen och trappbarriären. Baldakinen är delvis utformad som en kungakrona och har bl a förgylld ornamentik i form av ett kors på en glob. Även på korgens nederkant finns förgylld ornamentik, bl a kors. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del. Den är från 1200-talet och av täljsten. På väggen bakom dopfunten finns en träskulptur från 1957 av konstnär Gösta Sillén.

Bänkinredningen är indelad i tre kvarter delade av mittgång och en tvärgång mot söder. Bänkarna, anslutna till långväggarna, är utformade 1926. De är målade i grågrönt med marmorerade speglar på de tidstypiska rektangulära gavlarna och har benstöd av järn.

Läktaren nås dels via en svängd trappa längs västväggens södra sida och dels via en dörr från vapenhusets andra våning. Läktaren bärs upp av bl a två grågrönt marmorerade kolonner och har ett något framskjutande mittparti. På barriären finns målningar av de tolv apostlarna i förgyllda ramverk. Målningarna är utförda av mästaren Hans Georg Schüffner, allmänt kallad "Guds målare på Dal och i västra Värmland. I Brålanda målades apostlarna liksom det då plana taket av Schüffner 1746. Takmålningarna försvann då det nuvarande tunnvalvtaket tillkom 1876. Två år tidigare hade apostlamålningarna vänts inåt men framtogs vid renoveringen 1926. Den stora läktarorgelns fasad är från 1893 och orgelverket från 1943. Den klassiserande fasaden har förgylld ornamentik bl a i form av facklor, växtmotiv och överst en harpa.

LÅNGHUS
GOLV - Gråmålat brädgolv (1926). Samma nivå i gångar och bänkkvarter.
VÄGGAR - Putsade, gråvita. Grågrön målad bröstning i höjd med bänkarna. Ovan dörrarna finns textat i guld: Ovan ytterporten mot söder, "Herren välsigne dig från Sion" Ovan dörren till vapenhuset i väster, "Vandren såsom ljusets barn".
PORT - Mot söder. Som dubbla parspegeldörrar (1926) med passagen genom muren som vindfång. Yttre dörrparet; kopparplåt på utsidan, grågrönt ramverk med ljusare gröna marmoreringar i fyllningarna. Inre dörrparet; glasade överdelar och de nedre fyllningarna som yttre dörrparets insida.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset. Lika inre dörrparet i södra porten och från 1926. Yttre dörrparet som satt här flyttades och blev ytterdörr (mot söder) till vapenhuset när detta byggdes 1990.Dörr mellan läktaren och samlingsrummet i vapenhusets övervåning: Ljust ådrad glasad pardörr (1990). Läget motsvarar en tidigare fönsteröppning.
FÖNSTER - Brunmålade på utsidan och vitmålade på insidan. På långsidorna, tre mot söder och fyra mot norr, samt två st på tresidiga västgaveln: Höga spetsbågiga med 8 lufter, ej kopplade, indelade i smårutor, mot norr av äldre slag, ev ursprungliga från 1876 med munblåst glas. 1876 fick fönsteröppningarna sin nuvarande utformning. Ovan södra porten; spetsbågigt 4-luftsfönster. TAK - Vitt brädtunnvalv (1876). Taklist i grågrön marmorering. Under läktaren, gråmålat plant brädtak.
ÖVRIGT - Förrådsrum vid västväggen, på andra sidan mittgången från läktartrappan. På norra väggen hänger en altartavla som sattes upp i koret 1915, förstördes delvis 1920 och restaurerades 1980. Målad av konstnär D Strid, bördig från Sundals-Ryr. Motivet är Kristus som välsignar två personer. I tavlans nederkant finns texten "Kommen till mig I alla som arbeten och ären betungade och jag skall vederkvicka Eder". (Samma text som till språkbandet vid koret i Sundals-Ryrs kyrka).

KOR
GOLV - Lackat brädgolv. Förhöjt två steg, innanför altarringen förhöjt ytterligare ett steg och täckt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus.
DÖRR - Till passage mellan koret och sakristian: Enkelspegeldörr målad som långhusets innerdörrar.
FÖNSTER - Två stora spetsbågiga lika långhusets. Ett mot söder och ett mot norr.
TAK - Som långhus

FAST INREDNING
ALTARE - Trä, målat i grågrön kulör. Från 1926 liksom altaruppsatsen och altarringen. ALTARUPPSATS - Från 1926. En altarram av bildhuggaren Axel Andersson, Göteborg inramar en övre och nedre altartavla med målningar av S Lundberg. Altaruppsatsen är komponerad av Sten Branzell, Göteborg var en av arkitekterna bakom renoveringen 1926. Nedre tavlan föreställer Jesus på korset och den övre gravläggningen. På det barockassocierande ramverket finns bl a växtslingor och träfigurer, Moses och Aron på var sida om Jesus på korset och överst en Kristusfigur flankerad av två kvinnor. Nedre tavlan inramas på sidorna av dubbla marmorerade kolonner med förgyllda kapitäl. På predellan finns texten "Se guds lamm". Tidigare altartavla placerad på norra väggen se långhuset, övrigt.
ALTARRING - Från 1926. Rundad balustrad med svarvade dockor i grågrönt. Stoppad överdel och knäfall klädda med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1926 (antingen nya då eller kraftigt ombyggda bänkar från 1874). Indelad i tre bänkkvarter anslutna till långväggarna. Öppna bänkar målade i grågrönt med marmorerade speglar på de rektangulära gavlarna. Benstöd av järn.
PREDIKSTOL - Från 1874 i enkel nygotik. Ombyggd och ommålad 1926. Grågrönt målad med marmorerade speglar på trappbarriären och korgen. Förgylld träornamentik på korgens nederkant och baldakinen (delvis utformad som en kungakrona), bl a en glob med kors överst.
ORGEL - Placerad på läktaren i västra delen av kyrkorummet. Orgelfasad från 1893, orgelverk från 1943 (ombyggt 1993 från pneumatiskt till mekaniskt). Fasaden i klassiserande utformning med förgylld dekor bl a i form av facklor, växtmotiv och, överst, en harpa.
LÄKTARE - Längst i väster i långhuset. Nås dels via en svängd trappa (med sluten barriär och speglar) på södra sidan av långhusets västvägg och dels via en dörr från vapenhusets andra våning. Bärs upp bl a av två grågrönt marmorerade kolonner. Barriären med något framskjutet mittparti och målningar av de tolv apostlarna i förgyllda ramar. Målningarna är från 1746 av Hans Georg Schüffner Som också målade taket vid samma tidpunkt, detta tak dock borttaget 1876 då apostlamålningarna vändes inåt men framtogs vid renoveringen 1926.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - 1200-tal, täljsten. Placerad i korets södra del med en träskulptur från 1957 av konstnär Gösta Sillén på väggen bakom.
NUMMERTAVLA - Två st från 1926 på östra korväggen.

TILLBYGGNAD MOT VÄSTER - Från 1990. Två våningar. Första våningen; inrymmer entréhall med ytterdörr mot söder (motsvarande vapenhus), kapprum, städutrymme och toalett. Andra våningen inrymmer samlingsrum, pentry och förråd. Första våningen:
GOLV - Slipade kalkstenplattor
VÄGGAR - Släta vitputsade. Spritputs mot långhuset (tidigare yttervägg). I valv mellan entréhall och kapprum, marmorerade pilastrar, signerade N Ullholm 1989.
PORT - Ytterdörr mot söder (flyttad från sitt ursprungliga läge som ytterdörr på långhusets västvägg, lika utformning som ytterdörren på långhusets sydsida (se långhuset, port). INNERDÖRRAR - Till kyrkorummet, se långhus. I övrigt ljust laserade spegeldörrar.
FÖNSTER - Mot söder och väster: 4-lufts, kopplade, vita indelade i smårutor. I trappan till vapenhusets övervåning, spetsbågigt 1-lufts, indelat i smårutor.
ÖVRIGT - Trappans sättsteg skurgolvbehandlade. På väggen i trappan sitter en gravvård från 1870 placerad.
TAK - Vita träskivor, snedställd marmorerad list. Andra våningen:
GOLV - Skurbehandlat trägolv.
VÄGGAR - Som nedervåningen
DÖRRAR - Till läktare, se långhus. Till trappan till nedervåningen och till ett förråd; Ljust laserade spegeldörrar.
FÖNSTER - Mot söder: Två spetsbågiga vita 4-luftsfönster. Mot väster: Runt korspostfönster. TAK - Som nedervåningen

SAKRISTIA - Tillbyggd öster om koret 1926. Mellan koret och sakristian leder en mindre passage med ytterdörr mot söder och källare under (se beskrivning nedan). GOLV - Parkett (relativt nytt)
VÄGGAR - Putsade gråvita. Förgylld text ovan dörren till passagen mot koret: "Du herrens tjänare kläd dig i invärtes prydning ty du står i tjänst hos allseende Gud."
DÖRR - Till passage mot koret utformning som dörren mellan koret och passagen (se kor, dörr). FÖNSTER - Tre st, mot söder, väster och norr; 4-lufts kopplade, indelade i smårutor, rundade överdelar. TAK - Plant brädtak med målningar av artisten G Sundvall. Motiv, änglar och växtslingor.
ÖVRIGT - Förvaringsmöbler, bl a för textilier, från 2003.

PASSAGE MELLAN KOR OCH SAKRISTIA
GOLV- Kalkstenshällar
VÄGGAR - Putsade, gråvita
YTTERDÖRR - Mot söder. Relativt sent tillkommen. Lackad ekpanel, mot utsidan, snedställd profilerad, mot insidan, slät.
INNERDÖRRAR - En till koret (se kor) och en till sakristian (se sakristian).
FÖNSTER - Litet 1-lufts mot norr. Korsspröjs. Rundad överkant.
TAK - Gråmålat plant brädtak.
ÖVRIGT - Spiraltrappa (1973) till källarutrymme (utbyggt 1973).

Kyrkan är en vitputsad stenkyrka med delar av ett medeltida murverk bevarat. Kyrkan har ett något säreget utseende med ett symmetriskt långhus med tresidigt kor i öster (utvidgning 1689) och ett likaså tresidig avslutat parti mot väster (utvidgning 1876). Mot öster finns en oktagonal sakristia (1926), med associationer till ett gravkor från 1700-talet, och i väster en tillbyggnad (1990) i två våningar med b la entréhall motsvarande ett vapenhus. Kyrkans nuvarande huvudingång är belägen på tillbyggnadens södra sida och den tidigare huvudingången mitt på långhusets södra sida. Ytterligare en ingång finns mot söder, till en förbindelsedel mellan koret och sakristian.

Fasaderna är spritputsade med släta omfattningar kring portar och fönster. Putsen täcker fasaden ner till marken förutom på sakristians granitsockel. Taken är skiffertäckta. Långhuset och vapenhuset har valmade sadeltak medan den åttakantiga sakristian täcks av ett huvliknande tak krönt av ett järnkors
på en liten kopparklädd spira. De höga spetsbågiga fönsteröppningarna (1876) har solbänkar av kalksten. Fönstren är brunmålade och indelade i smårutor med mönsterspröjsade överdelar. Portarna till vapenhuset och långhuset är kopparklädda medan dörren till sakristian är klädd med snedställd profilerad ekpanel. På korets sydöstra och sydvästra sidor finns nischer i fasaden efter igensatta korfönster och på korets sydöstra sida finns en s k stigsten inmurad i sockeln. Denna skall ha använts för på- och avstigning från häst och påvisar att kyrkan var en s k "redkyrka" d v s annexkyrka (i detta fall till Frändefors) som prästen fick rida till

Komplettering vid inventeringen 2004:

Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barockstil. Ett nytt plant tak målades 1746 tillsammans med predikstolen och läktarbröstningen av den i många kyrkor verksamme mästaren H G Schüffner. Även den kände bildhuggaren Isac Schullström bidrog till inredningen i Brålanda genom en predikstol och altaruppsats 1777. Under 1700-talet byttes också kyrkans taktäckning från spån till tegel (1746) för att 1838 bytas till det nuvarande materialet skiffer.

Under 1800-talet skedde flera omfattande förändringar, främst åren 1874-76. I tidens strävan efter ett ljusare och "renare kyrkorum" togs 1700-tals inredningen bort. Schüffners målade plana tak ersattes med det höga ljusa tunnvalvet och de stora spetsbågiga fönsteröppningarna i gotisk stil togs upp. Schullströms predikstol ersattes med en ny, också i gotisk stil och en ny altarordning med ett sammanbyggt sakristieskrank tillkom. Schüffners apostlamålningar på läktarbröstningen vändes inåt. och nya öppna bänkar sattes in. I en strävan till symmetri fick kyrkan en tresidig förlängning mot väster 1876 då också ingången mitt på sydsidan upptogs. Koringången mot söder igensattes och ett vapenhus
på västgaveln revs. 1899 fick kyrkan sin första uppvärmingsanordning, en järnkamin och 1919 installerades elektrisk belysning.

Efter de omfattande förändringarna 1874-76 skedde 1926 åter en större renovering med "återställarkaraktär", d v s med tillbakablickar till tiden före det som ansågs vara alltför hårdhänta ingrepp i kyrkorummet under 1800-talet. Renoveringen leddes av arkitekterna Sten Branzell och Gerdt Stendahl, Göteborg. Schüffners apostlabilder på läktarbröstningen togs åter fram och den nuvarande altarordning sattes in med målningar av S Lundberg och bildhuggeriarbeten, delvis i en slags barockstil, av Axel Andersson, Göteborg. Även den nuvarande bänkinredningen tillkom och predikstolen byggdes om och försågs med en baldakin. Öster om koret tillbyggdes den speciella oktagonala sakristian med associationer till ett gravkapell från 16- eller 1700-talet. Sedan renoveringen 1926 har i princip inga
större åtgärder gjorts med undantag av tillbyggnaden mot väster samt underhållsarbeten. Tillbyggnaden, från 1990, är ritad av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Den är i två våningar och rymmer på nedervåningen en rymlig hall med kapprum och på övervåningen samlingslokal med pentry. Bland övriga åtgärder efter 1926 märks bl a installation av elektrisk uppvärmning omkring 1965 och en interiör ommålning ungefär samtidigt, dock utan någon större förändring av färgsättningen.