Inför byggnationen av ny E4 mellan Uppsala och Mehedeby i Norra Uppland undersökte Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) fornlämningar från förhistorisk och historisk tid vid Sommaränge skog i Viksta socken.
Förhistoria
Tolkningen av de förhistoriska lämningarna i Sommaränge skog är att de utgör lämningar efter en rituell samlingsplats och utkanten av en boplatsyta. Topografin förefaller ha påverkat anläggningarnas uppförande, liksom den hålväg som löpt genom området. På krönen av åsryggarna återfanns stenkonstruktioner, skärvstensflak och skärvstenshögar. På de plana ytorna påträffades rester av byggnader, bland annat ett så kallat kulthus. Sommaränge skog etablerades redan under yngre stenålder och användes intensivt under äldre bronsålder. Till perioden hör bland annat två kremeringsplatser och möjligen också tre skelettgravar. Under yngre bronsålder avtar aktiviteterna och deponeringarna av människoben. Fyndmaterialet men till exempel svärdsknapp, flinta, bärnsten och guld tyder på ett stratifierat samhälle med brett kontaktnät.
Medeltid
Vid platsen för den medeltida gården påträffades sammanlagt lämningar efter fyra byggnader, varav två kunde dateras till medeltid. Gården har bestått av mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, möjligen ett stall, smedja samt tegelugn. I anslutning till gården, delvis i ett avfalls- och skärvstenslager, påträffades ett mycket rikt fyndmaterial, bland annat hästutrusning, dräktdetaljer, pilspetsar m.m.. Genom dateringar, både C14 och föremål, har man kunnat påvisa att gårdens mest intensiva brukningsperiod infallit mellan åren 1300 och 1450. Gårdens sammansättning pekar mot att invånarna önskat skapa en stormannaliknande miljö med tydliga statusmarkeringar. Med stor sannolikhet kan den identifieras som den, i medeltida material, kända gården Giplinghe.